Logga in   FARR:s krav   Asylnytt   Goda Råd   Kontakt   Gå med!   Medlemsmeny

 

 

 

 

rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMLAG & PRAXISAktuelltVad händer med de ensamkommande barnen?

Vad händer med de ensamkommande barnen?

books not guns longBild från Ensamkommandes Förbund

Texten justerad 16-11-08 om ömmande omständigheter och om rätten att ordna eget boende.

Många ensamkommande flyktingungdomar har den senaste tiden ryckts upp från skola och boende, och en del har samtidigt fått beslut om att de ska utvisas. Det finns inte bara en orsak till detta. Flera regler har ändrats samtidigt, vilket har gjort det svårt för alla att förstå vad som händer. Bland ungdomarna sprids ryktet att alla kommer att utvisas.

Det är en pågående katastrof. Oron för att drabbas leder till att ungdomar själva avviker och blir papperslösa. Andra skadar sig. Det överväldigande för många är tankarna på hemlandet, som de själva flytt från eller bara hört hemska historier om. Nu tycks alla vägar bära dit.

FARR kräver av alla inblandade myndigheter att ta sitt ansvar för de barn som tagit sin tillflykt till Sverige. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att skapa ett inferno för barnen. Här nedan går vi igenom bakgrunden och förklarar de ändringar i lag och praxis som skett. Vi ger också våra konkreta förslag till myndigheterna för att stoppa katastrofen och goda råd till ungdomarna själva för att påverka sin situation och inte tappa taget.

 Hämta version på lättläst svenska av denna text
قابل توجه اطفال زیر سن تنهای پناهجو قوانین جدید پناهندگی

Innehåll

 

Bakgrund

Uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Ensamkommande barn kan precis som vuxna få asyl, alltså uppehållstillstånd för att de behöver skydd. Vilka som behöver skydd utreds i asylproceduren, genom att ungdomen får berätta vad som hänt i hemlandet och lämna in eventuella bevis, id-handlingar med mera. Det som bedöms är egentligen inte vad som redan hänt, utan risken för att personen kommer att förföljas eller skadas ifall hen skickas till hemlandet. Detta gäller fortfarande. Under 2016 har de allra flesta barn som fått uppehållstillstånd fått det just för att de bedömts ha behov av skydd. I besluten uttrycks det som att barnet bedöms som "flykting" eller som "alternativt skyddsbehövande".

Behov av skydd betyder i det här sammanhanget att barnet riskerar att dödas eller skadas i en konflikt eller drabbas av förföljelse i hemlandet. Vanligt behov av vuxenstöd definieras inte som skyddsbehov i utlänningslagens mening.

Med hemlandet menas det land där barnet är medborgare. Medborgarskapet följer föräldrarnas medborgarskap, om inte barnet sökt och fått medborgarskap i ett annat land. Många ensamkommande barn kommer ursprungligen från Afghanistan men har flytt därifrån för länge sedan tillsammans med sina föräldrar. För att räknas som skyddsbehövande måste de kunna visa att faran finns kvar i hemlandet och att de kommer att drabbas som personer. Det kan gå, men det är svårare än för många som kommer från andra länder.

Uppehållstillstånd på grund av att det inte finns mottagande i hemlandet. Barn som inte fyllt 18 får enligt Utlänningslagen inte skickas till hemlandet utan att det finns något ordnat mottagande där. För de flesta länder betyder det att det måste finnas anhöriga som är beredda att ta emot. Det skulle också kunna vara ett barnhem, men då måste det vara ett bestämt barnhem som lovat ta emot just det barnet och som har kapacitet. De ensamkommande barn som inte kunnat bevisa att de behöver skydd har tidigare i många fall fått stanna i Sverige av "ömmande omständigheter", just för att de inte har någon som kan ta emot dem i hemlandet. Det är framför allt ungdomar i den situationen som har kommit i kläm genom nya regler.

Bakgrund - åldersbedömningar. Åldersbedömningar har gjorts i många år, med olika metoder och på olika stadier i proceduren. De har alltid kritiserats eftersom det inte finns någon vetenskapligt exakt metod att bestämma ålder. En åldersändring är inte ett formellt beslut och kan därför inte överklagas. Av den anledningen har JO sagt ifrån att Migrationsverket inte får ändra någons ålder förrän i samband med beslut i asylärendet. Då kan åldersbedömningen överklagas i samband med asylfrågan. Migrationsverket ändrar ändå uppgivna åldrar tidigt i Dublinärenden, för att kunna ta fingeravtryck och fatta beslut om överföringar. Men i de flesta fall när en ålder ändras så sker det numera i samband med att ungdomen får beslut i asylärendet.

De riktlinjer som fanns från socialstyrelsen från 2012 innebar att bedömningarna skulle göras av barnläkare. Barnläkarna skulle väga in bland annat resultat av röntgen. Men Migrationsverkets handläggare begärde in läkarnas underlag för att kunna bedöma själva. Barnläkarna kunde inte acceptera att icke-medicinare skulle göra bedömningen och de flesta vägrade medverka. De avtal som fanns med sjukhus och odontologer sades upp. Därför har de flesta ålderuppskrivningar skett utan medicinsk utredning de senaste två åren. De kan till exempel göras på grund av att barnet bedömts som vuxen i ett annat EU-land, visat ett pass med en högre ålder - eller att handläggaren bedömt personen som vuxen.

Bakgrund - skolgång. Asylsökande har rätt att gå i gymnasiet om de hinner börja innan de fyllt 18. Den som har kommit in på ett gymnasieprogram har sedan rätt att gå ut programmet. Många asylsökande ungdomar går dock inte nationella gymnasieprogram utan i "språkintroduktion" trots att de läser flera ämnen utöver språk. Detta hänger ihop med att det krävs godkänt betyg i tolv ämnen för att komma in på ett teoretiskt nationellt program, åtta ämnen för ett yrkesprogram. Ungdomar som nyligen kommit till Sverige har svårt att uppnå detta på ett par år, särskilt om de har kort skolbakgrund. De som fått uppehållstillstånd har dock rätt att börja ett gymnasieprogram åtminstone höstterminen det år de fyller 19. Många skolor låter de ungdomar som gått språkintroduktion fortsätta till gymnasieexamen, oavsett status.

 

Nya regler

Ny praxis för barn utan ordnat mottagande. Migrationsverket har under våren och sommaren 2016 gett ut nya rättsliga ställningstaganden om praktiska verkställighetshinder. "Verkställighetshinder" syftar på situationer då ett utvisningsbeslut inte går att verkställa. Hindret kan vara tillfälligt eller bestående. Enligt Migrationsverkets nya riktlinjer ska det i normalfallet betraktas som ett tillfälligt verkställighetshinder att ett ensamkommande barn inte har mottagande i hemlandet. Därför ska paragrafen om ömmande omständigheter inte användas. Barnet ska istället få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av verkställighetshindret.

Denna ändrade praxis drabbar barn som inte kan visa att de har behov av skydd.

Barn som inte anses ha skyddsbehov men som saknar mottagande i hemlandet ska få utvisningsbeslut om de är 17.5 år gamla eller mer vid beslutet. Men utvisningen ska inte verkställas förrän de fyllt 18.

Barn som är mellan 16 och 17.5 år gamla ska istället få uppehållstillstånd som tidsbegränsas till maximalt 12 månader och som som kan förlängas tills de fyller 18. Då ska deras asylskäl prövas igen, som vuxna.

För barn som är yngre än 16 år ska Migrationsverket bedöma om hindret är bestående. De ska i så fall kunna få uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Men om det är osäkert var föräldrarna finns kan även yngre barn få tillstånd om 12 månader i taget.

Åldersgränserna är inte huggna i sten. Om en ung person är sjuk eller traumatiserad eller har stark anknytning till Sverige går det att argumentera för att det finns ömmande omständigheter även om barnet fyllt 16.

Den tillfälliga asyllagen - bara tidsbegränsade tillstånd. Enligt den tillfälliga asyllagen som började gälla den 20 juli 2016 ska nästan alla uppehållstillstånd vara tidsbegränsade. Uppehållstillstånd på grund av flyktingstatus är treåriga, medan tillstånd på grund av andra skäl gäller i 13 månader vid första tillfället och kan förlängas med två år när det löper ut. Barn som ansökt om asyl senast den 24 november 2015 är undantagna från dessa regler och kan fortfarande få permanent uppehållstillstånd om de har behov av skydd eller på grund av särskilt ömmande omständigheter.

Efter att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut kan den sökande få permanent uppehållstillstånd om hen har ett arbete som går att försörja sig på. Men den som inte har fyllt 25 måste dessutom ha fullföljt gymnasiestudier.

Den tillfälliga asyllagen - högre ribba för ömmande omständigheter. Enligt den tillälliga asyllagen kan uppehållstillstånd av "särskilt ömmande omständigheter" bara ges om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa personen. Enligt Migrationsverket skulle det bryta mot Sveriges åtaganden att utvisa ensamkommande barn utan mottagande. Om barnet är under 16 år och hindret ses som "bestående" kan uppehållstillstånd därför fortfarande ges på grund av ömmande omständigheter. Om barnet ansökte efter den 24 november blir uppehållstillståndet tidsbegränsat till 13 månader. När det löper ut kan det förlängas med två år.

Genom Migrationsverkets ändrade praxis kan barn under 16 år ändå i vissa fall få 12 månaders uppehållstillstånd i taget tills föräldrarna kan hittas, enligt ovan.

Uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter ges oftast för 13 månader i taget. Detta kan eventuellt bli förmånligare än 12 månaders tillstånd, beroende på vilka regler regeringen föreslår för uppehållstillstånd på grund av studier, se nedan.

Den tillfälliga asyllagen - familjeåterförening. Enligt den tillfälliga lagen tillåts inte familjeförening för dem som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, om de sökt asyl efter den 24 november 2015. Detta gäller även ensamkommande barn som skulle vilja återförenas med sina föräldrar. Men lagen innehåller också en bestämmelse om att familjeåterförening ska tillåtas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att inte ge uppehållstillstånd.

Nya metoder för åldersbedömningar. Regeringen har i september 2016 givit Rättsmedicinalverket i uppdrag att göra åldersbestämningar med hjälp av röntgen av knäled och visdomständer. Röntgen ska utföras bara om åldern är oklar och det ska vara frivilligt. (Det går naturligtvis att diskutera hur frivilligt det blir i praktiken.) Andra uppgifter än den medicinska undersökningen ska vägas in. Det här systemet testas nu och ska börja användas i större skala under 2017.

Justitiedepartementet har lagt ett lagförslag som går ut på att åldersbestämningar ska kunna göras tidigt i proceduren. I gengäld ska beslutet om att ändra ålder kunna överklagas separat, men endast om åldern har ändrats efter en utredning. Om Migrationsverket anser att det är "uppenbart" att personen är vuxen ska åldersuppskrivningen enligt förslaget inte kunna överklagas. Detta förslag är just nu på remiss. Regeringen vill att lagändringen ska ske 1 maj 2017.

Åldersbedömningar utan utredning. FARR har från många håll i landet uppmärksammats på att åldersuppskrivningar redan nu tycks ha återupptagits i stor skala - märkligt nog redan innan de nya metoderna införts. Det som rapporteras är att ungdomar vid samtalet om beslut i asylärendet samtidigt informeras om att de får en ny ålder, med eller utan förklaring, och utan läkarundersökning. Vanligen sätts åldern så att barnet fyller 18 samma dag som beslutet tas. Därmed kan utvisningsbeslut fattas även om det inte finns ett ordnat mottagande i hemlandet.

Statistiken är osäker, men mer än 2000 åldersuppskrivningar har genomförts hittills under 2016, varav omkring hälften under september-oktober.

Att en ålder ändras har stor rättsverkan även för ungdomar som får uppehållstillstånd. De riskerar att förlora boende, skolgång, god man mm och eventuell rätt till familjeåterförening med föräldrar. Dessutom uppstår problem då ungdomen har ett födelsedatum på uppehållstillståndskortet och ett annat i sina id-handlingar. Åldersbestämningen går inte att överklaga hos Migrationsverket då asylbeslutet är positivt. Det som återstår - om den unge är säker på sin sak och kan visa id-handlingar - är att begära av Skatteverket att få registreras med sin uppgivna ålder. Skatteverket är inte bundet av Migrationsverkets beslut.

Omplacering på 18-årsdagen. Medan Migrationsverket har ansvar för boende för asylsökande vuxna och familjer, så har kommunerna ansvar för ensamkommande barn. De ska placeras i särskilda boenden för ungdomar eller i familjehem. Tidigare har de flesta kommuner fortsatt att ta ansvar för ungdomarna upp till 21 års ålder, oavsett om de fått uppehållstillstånd eller har varit asylsökande. På så vis har ungdomar kunnat slussas ut i eget boende. Men på grund av att kommunerna inte längre kommer att få ersättning för detta, har de flesta från och med denna termin börjat "avvisa" ungdomar från ungdomshem och familjehem när de fyller 18 - i många fall på själva födelsedagen.

De som fortfarande är asylsökande när de fyller 18 får en anvisning till en säng i ett av Migrationsverkets vuxenboenden någonstans i landet. Detta gäller också de ungdomar som får en ny 18-årsdag samtidigt med negativt beslut i asylärendet. De är fortfarande asylsökande, eftersom de har rätt att stanna i Sverige medan de överklagar. Även de som får uppehållstillstånd kan flyttas till ett vuxenboende hos Migrationsverket i väntan på att få lägenhet med hjälp av en kommun. Denna nya praxis har utlöst en stor omflyttning av tonåringar, varav en del samtidigt har fått beslut om utvisning.

Påverkan på skolgång och sammanhang. Den som har börjat ett nationellt progam har rätt att gå ut programmet. Det gäller även ungdomar som fått avslag, så länge de är kvar i landet. Men det är inte säkert att den nya kommunen är beredd att låta 18-åringen börja i en ny skola. De ungdomar som fortfarande går i en klass för språkintroduktion kan inte hävda en rätt att få fortsätta, trots att detta skulle ha varit problemfritt om de hade fått gå kvar. Eftersom ungdomarna samtidigt förlorar sin gode man och kontakten med personal och lärare, har många av dem svårt att förstå vad som händer och hur de ska komma in i systemet igen. Den påbörjade integrationen raseras.

En del ungdomar som blivit 18 i samband med utvisningsbeslut uppfattar beslutet som slutgiltigt. Även andra berörs kraftigt av den snabba förändringen från barn till vuxen, som innebär att förlora alla kontakter och allt stöd då ungdomarna tvingas flytta omedelbart. Det förekommer att ungdomar bor med kamrater eller blir hemlösa hellre än att flytta till en annan ort, detta för att få gå kvar i skolan. Det är tillåtet att ordna sitt eget boende, även om det inte går att få bidrag för hyran, bara matpengar. Men om ungdomar med negativa beslut inte meddelar en adress till Migrationsverket riskerar de att bli registrerade som avvikna innan ärendet är avslutat. De kan missa möjligheten att överklaga.

Ändring av rätten till bistånd vid utvisning. Personer som har fått ett utvisningsbeslut som vunnit laga kraft - det vill säga att det inte längre går att överklaga - har tidigare kunnat bo kvar i Migrationsverkets boende och behållit sin dagersättning. Dagersättningen har satts ned om personen inte samarbetat, men matpengar och tak över huvudet har inte tagits bort. Detta gäller alltså de personer som fortsätter att hålla kontakten med Migrationsverket och polisen, men vars utvisning ändå inte har kunnat verkställas. De som håller sig undan har inte omfattats av detta; deras bistånd har dragits in helt.

Från den 1 juni i år har lagen om mottagande av asylsökande, LMA-lagen, ändrats. Nu dras allt bistånd in för vuxna som inte bor ihop med barn. Indragningen sker från den dag deras tidsfrist att återvända frivilligt löper ut, oftast fyra veckor efter att utvisningsbeslutet vunnit laga kraft. Det här betyder att ensamkommande barn kan flyttas i princip direkt från HVB-hem till gatan, om de fått ett utvisningsbeslut som blir verkställbart på 18-årsdagen.

Återtagandeavtal med Afghanistan. I början av oktober undertecknade representanter för Sverige och Afghanistan ett "Memorandum of Understanding", en skriftlig överenskommelse som bland annat innehåller Afghanistans löfte att ta tillbaka de asylsökande som utvisas från Sverige. Återtagandeavtalet har kritiserats för att säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats den senaste tiden då taliban och IS flyttat fram sina positioner och antalet skadade och dödade civila har ökat. Dessutom måste landet samtidigt ta emot hundratusentals återvändare som tvingas lämna Pakistan, förutom den redan stora mängden internflyktingar.

Tidigare har Afghanistan under perioder motsatt sig att ta emot kvinnor, barn, sjuka eller på annat sätt sårbara personer. Det har blivit många förhandlingar inför utvisningarna och till slut har den svenska polisen upphört att genomföra grupputvisningar med chartrade plan. De utvisningar som ändå genomförts sedan våren 2015 har skett utspritt i vanliga plan. Med få undantag har de gällt personer och familjer som har undertecknat att de accepterat utvisningen och därmed även kunnat ansöka om återvändandebidrag.

Återtagandeavtalet med Afghanistan påverkar inte direkt vilka som får utvisningsbeslut. Däremot avgör det vilka beslutade utvisningar som kan verkställas. De som fått beslut om utvisning kommer troligen i mindre utsträckning att hamna i limbo i Sverige i väntan på vad som ska hända. Istället kommer de i större utsträckning att faktiskt utvisas, ibland genom förvarstagande och andra tvångsmedel.

I och med att återvändaravtalet undertecknats kommer sannolikt tvångsutvisningar i större transporter att återupptas. Avtalet innehåller garantier från Afghanistan om hur de utvisade ska behandlas. Bland annat nämns att boende ska ordnas för ensamkommande barn. Detta har uppfattats - även av vissa informatörer från Migrationsverket - som att det är fritt fram att börja utvisa ensamkommande barn utan ordnat mottagande. Men detta stämmer inte.

Den svenska utlänningslagen förbjuder fortfarande utvisning av barn utan ordnat mottagande, och det ligger på Migrationsverket att detta uppfylls i det enskilda fallet. Ett allmänt löfte från mottagarlandet räcker inte. Det skulle kunna inträffa att ett utpekat barnhem i Afghanistan godkänns för ändamålet. Men när detta skrivs finns inte några sådana planer. Det mesta talar för att praxis kommer att stanna vid att ensamkommande barn som inte anses ha skyddsbehov utvisas när de fyllt 18 - eller blivit 18 genom åldersuppskrivning.

Oklart om uppehållstillstånd på grund av studier. Ungdomar under 25 har inte möjlighet att få permanent uppehållstillstånd på grund av arbete, om de inte har fullföljt gymnasieutbildning. Men i propositionen om den tillfälliga lagen till riksdagen står att regeringen ska återkomma med ett förslag som innebär att förlängt uppehållstillstånd ska kunna beviljas till ungdomar som studerar på gymnasial nivå och sköter sina studier. Enligt propositionen ska det kommande förslaget ge uppehållstillstånd för hela gymnasieutbildningen och därefter sex månader till. Sedan ska de ha chans att få permanent uppehållstillstånd på grund av arbete. Regeringen utlovar också att just denna möjlighet ska finnas kvar en period efter den tillfälliga lagen för att ungdomarna ska hinna utnyttja den.

Det utlovade förslaget har inte kommit ännu. Vi vet därför inte hur många ungdomar som berörs. Det är oklart vad det betyder att studera "på gymnasial nivå" - kommer språkintroduktion att omfattas? Vi vet inte heller om den här möjligheten kommer att finnas bara för dem som får 13 månaders tillstånd på grund av skyddsbehov eller om de som får kortare tillstånd på grund av verkställighetshinder också ska omfattas. För denna grupp skulle möjligheten vara mycket viktigare, eftersom de ungdomar som bedömts ha skyddsbehov ändå har goda utsikter till förlängt uppehållstillstånd.

 

Sammantagna konsekvenser

Tycker du som läser detta att det är lite krångligt, att det är svårt att hålla isär reglerna? Vilka är det egentligen som riskerar att utvisas? Och vem kan bestämma en ålder? Spelar det någon roll vilket datum en ensamkommande sökte asyl? Tänk då hur en tonåring upplever allt detta, en ungdom som inte får samlad information på sitt språk utan bara ser vad som händer. En kompis blir plötsligt 18 och försvinner. Har han utvisats eller bara flyttats till en annan stad? Kommer alla att utvisas? Ingen vet.

Detta är en pågående katastrof för de ensamkommande barn som väntar på beslut.
Det överväldigande för många är tankarna på hemlandet, som de själva flytt från eller bara hört hemska historier om. Nu tycks alla vägar bära dit.

De samlade förändringar som skett i hanteringen av ensamkommande barn under de senaste månaderna har lett till att de berövas vuxenstöd och skolgång, och att en del av dem riskerar en utvisning som annars inte skulle ha skett. 18-åringar med utvisningsbeslut ställs på gatan. Oron för det som händer eller kanske kommer att hända leder dessutom till att ungdomar själva avviker och blir papperslösa. Andra skadar sig. En del tas in på barnpsykiatrin - varifrån de riskerar att bli utkastade när de blivit 18. Det har förekommit självmord.

 

FARR:s krav

FARR kräver av alla inblandade myndigheter att ta sitt ansvar för de barn som tagit sin tillflykt till Sverige. Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att skapa ett inferno för barnen.

  • mork framtid 3Migrationsverket - Överväg stopp för utvisningar på grund av säkerhetsläget i Afghanistan och Irak. Se till att riktlinjerna för asylskäl för barn och unga vuxna inkluderar att de inte ska utsättas för orimliga umbäranden genom internflyktsalternativ eller motsvarande situation som uppstår för barn som tillbringat en stor del av barndomen på flykt. Se till att asylskäl för barn och unga vuxna utreds med tanke på den press dessa idag utsätts för från terrornätverk och miliser. Se till att risken för förföljelse på grund av "västernisering" och hedersrelaterade skäl vägs in som skyddsbehov för ungdomar som vistats länge utanför hemlandet.
  • SKL - Se över rutinerna för omplacering och samarbete mellan kommunerna så att tonåringar inte förflyttas på ett sådant sätt att deras skolgång och påbörjade integration raseras. Ett minimikrav är att ingen ska förflyttas utan förvarning eller utan ordnat mottagande på den nya orten.
  • Överförmyndare - Klargör att gode män inte ska entledigas på grund av en åldersuppskrivning förrän denna vunnit laga kraft.
  • Regeringen - Utfärda ett moratorium över åldersuppskrivningar tills utvärderade metoder finns. Uppdra istället åt kommunerna att placera försigkomna ungdomar i stödboende, mer omogna ungdomar i hvb-hem, och de yngsta i familjehem.
    Fullfölj löftet att presentera ett förslag om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier och se till att det omfattar de mest behövande ungdomarna.
  • Riksdagen - Återinför permanenta uppehållstillstånd för barn!

 Bild: Mojtaba demonstrerar mot utvisningarna.  Göteborg 22 oktober 2016. Foto Josefin Finér

 

Till dig som möter ensamkommande barn

Alla vuxna som möter de ensamkommande barnen i sin yrkesroll, som frivillig, god man eller bara god vän, har ett ansvar att inte göra saken värre än vad den är. Förklara även goda fakta för barnen:

  • Många ensamkommande barn får fortfarande uppehållstillstånd.
  • De allra flesta ensamkommande som får uppehållstillstånd får det för att de har behov av skydd. Det finns ingen anledning att anta att dessa skulle utvisas när de fyller 18.
  • Alla som får ett utvisningsbeslut från Migrationsverket har rätt att överklaga.
  • Alla som får korta tillstånd har rätt att överklaga om de anser att de borde räknas som flyktingar och få längre uppehållstillstånd.
  • Alla som får tidsbegränsade uppehållstillstånd kan ansöka om förlängning när uppehållstillståndet tar slut.
  • Att det finns ett återtagandeavtal betyder att det går att verkställa utvisningar som har beslutats. Men det betyder inte att fler ska få utvisningsbeslut.

 

Goda Råd

Hämta version på lättläst svenska av information och goda råd
ق
ابل توجه اطفال زیر سن تنهای پناهجو قوانین جدید پناهندگی

 

De ensamkommande barnen behöver som alla asylsökande ta kontroll över sin situation. Som barn kan de behöva vuxnas stöd att göra detta. Här följer några goda råd.

Gå i skolan! Det kanske känns meningslöst just när du ska stiga upp. Men vad som än händer i framtiden så är det bra att ha gått i skolan. Du lär dig saker och håller dig på fötter. Sätt egna mål så att du orkar med en dag i taget. Dessutom kan det hända att du kan få uppehållstillstånd för att gå ut skolan - men det fungerar inte om du inte är där.

Gör andra saker så att du träffar folk om dagarna! Gå med i föreningar för ensamkommande, idrotta, spela musik eller teater eller vad du gillar så att du inte bara går och tänker på det som är jobbigt.

Håll kontakt med det offentliga biträdet (din advokat). Begär att få träffas före asylintervjun så att ni kan hjälpas åt med hur du ska förklara varför just du inte kan återvända till ditt eller dina föräldrars hemland. Det är viktigt att ni ringar in vad som är ditt "behov av skydd". Det räcker inte att säga att du inte kan återvända.

Tänk efter: Varför flydde dina föräldrar? Vad var det som hände dem och vad är det som kan hända dig om du återvänder? Tänk på att det inte handlar om vad som hände i något annat land där du bott men som du ändå inte kan utvisas till. Du behöver kunna berätta vad det är som är farligt i det land där du räknas som medborgare.

En del saker som hänt är svåra att prata om. Säg till om du behöver tid på dig eller om du vill prata i enrum med någon - men håll det inte inom dig. Om det är något särskilt du är rädd för i hemlandet är det viktigt att det kommer fram.

Om du riskerar att skickas till ett annat land i EU, blir det andra frågor. Diskutera det också med advokaten eller din god man.

Om du märker att tolken inte förstår vad du säger under asylintervjun, eller verkar tolka fel - säg till meddetsamma så att det inte blir tokigheter som blir svåra att rätta i efterhand.

Se till att du får läsa protokollet efter asylintervjun ihop med advokaten, så att du kan förklara om något blivit fel, innan det är för sent att ändra.

Om du får avslag eller bara får stanna tills du fyller 18 - du har rätt att överklaga. Diskutera med advokaten vad som gick snett och varför du inte kunde bevisa att du behöver skydd.

Om du måste flytta från skolan - be om intyg från din lärare om vad du gjort. Ta med intyget och be att få bli inskriven i gymnasiet där du ska bo.

Om du väljer att bo någon annanstans än i Migrationsverkets boende, se till att Migrationsverket och din advokat har en adress där de kan nå dig. Annars kanske du missar viktiga brev eller matpengarna.

Du har en framtid. Skada inte dig själv, hur svart det än är just nu. Det räcker med att andra skadat dig. Tänk på dina mål och hur du ska komma dit. Det är bara du som kan göra det.

 

Länkar

Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige. FARR:s handbok som finns på sex språk.

Ensamkommandes förbund och Ensamkommandes förening

Nätverket "Vi står inte ut" (bildat av dem som möter ensamkommande barn i sina uppdrag)

Migrationsverkets ställningstagande om praktiska verkställighetshinder

Utlänningslagen (den ordinarie som fortfarande gäller samtidigt med den tillfälliga lagen)

Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Lagen om mottagande av asylsökande

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5