rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMLAG & PRAXISAktuelltNya riktlinjer för Afghanistan

Nya riktlinjer för Afghanistan

Migrationsverket publicerade den 8 december ett nytt rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Afghanistan. En av nyheterna är att hazarer räknas som en "utsatt grupp" liksom de som riskerar att rekryteras till väpnade grupper eller bryter mot afghanska normer.

Det senaste motsvarande ställningstagandet kom i juni 2015. Sedan dess har säkerhetsläget i Afghanistan försämrats. Väpnad konflikt råder i hela Afghanistan utom tre provinser. Enligt Migrationsverket kan det försämrade läget innebära att personer som redan fått slutligt avslag skulle kunna få en ny prövning. Det innebär dock inte att alla asylsökande från Afghanistan kommer att prövas på nytt eller att alla får stanna.

Ett rättsligt ställningstagande är ett styrdokument som beslutsfattarna använder när de tar beslut i enskilda asylärenden. De ska dock alltid väga in aktuell landinformation. Ställningstagandet bygger på Migrationsverkets egen landrapport från september samt rapporter från FN:s Afghanistanmission UNAMA, EU:s asylbyrå med flera källor - se FARR:s artikel nyligen om rapporter om Afghanistan där dessa också kan hittas.

Flyktingskap

Det som ska prövas först i ett asylärende är alltid om den asylsökande riskerar förföljelse som gör att personen ska räknas som flykting. Förföljelsen kan vara vara riktad mot dig personligen för att du har gjort något eller anklagas för något. Den kan också bero på att du tillhör eller anklagas för att tillhöra en viss grupp. Men du måste kunna visa att du kommer att drabbas som person. Det krävs också att du förföljs av någon av de orsaker som kan ge flyktingstatus. Läs mer om detta i FARR:s Goda Råd, sid 7.

Observera att den som riskerar förföljelse på sin hemort ändå kan få avslag om det finns ett internflyktsalternativ, se nedan!

Det rättsliga ställningstagandet handlar om det allmänna säkerhetsläget och får därigenom betydelse även för dem som inte kan bevisa att de har särskilda skäl som gör att de ska få flyktingstatus.

Olika konfliktnivå i provinserna

Enligt det förra ställningstagandet var ingen provins i Afghanistan så våldsdrabbad att det skulle vara för riskabelt för vem som helst att återvända dit. Enligt det nya ställningstagandet är det en provins, Helmand, där det är så illa i hela provinsen. Ingen kan alltså idag skickas tillbaka till Helmand, oavsett de personliga skälen. De som får uppehållstillstånd på grund av detta, utan att ha egna flyktingskäl, räknas som alternativt skyddsbehövande.

Enligt det förra ställningstagandet rådde det väpnad konflikt i alla Afghanistans drygt 30 provinser utom Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan. Idag anses även Kabul, Takhar, Balkh och Samangan vara i väpnad konflikt. När det råder väpnad konflikt kan våldet vara så urskillningslöst att vem som helst drabbas på vissa platser. Men det kan skifta inom provinserna. Provinshuvudstäderna räknas ofta som mer säkra än de omgivande distrikten. Det kan även vara olika farligt beroende på om personen tillhör en särskilt utsatt grupp. En individuell bedömning ska göras. De som får uppehållstillstånd på grund av den väpnade konflikten räknas också som alternativt skyddsbehövande.

Observera att den som inte kan skickas till hemorten ändå kan få avslag om det finns ett internflyktsalternativ, se nedan!

Det återstår tre provinser, Panjshir, Bamyan, Daikundi, som inte anses vara i väpnad konflikt. Situationen där betecknas som att det råder "andra svåra motsättningar". Dessa anses inte drabba alla men kan leda till uppehållstillstånd som "övrig skyddsbehövande" för den som kan visa att den riskerar allvarliga övergrepp på grund av dessa motsättningar.

Kategorin "övrigt skyddsbehövande" används inte under den tillfälliga lagen, annat än för barn och barnfamiljer som sökte asyl senast 24 november 2015. Det här har dock inte så stor betydelse. Det är få afghaner som fått uppehållstillstånd som övriga skyddsbehövande tidigare. De som kan visa att de riskerar allvarliga övergrepp kan nog ofta också visa att det beror på något skäl som gör att de har rätt till flyktingstatus. Detta är alltså än viktigare under den tillfälliga lagen.

Internflykt

När asylutredningen visar att en asylsökande inte kan skickas till hemorten så ska det också prövas om det finns ett internt flyktalternativ, dvs om personen skulle kunna bosätta sig någon annanstans i landet. Ett internflyktsalternativ ska vara både relevant och rimligt. Att det är relevant betyder att personen faktiskt kommer att vara tillräckligt säker där. Att det är rimligt betyder att personen inte ska utsättas för orimliga umbäranden.

Enligt Migrationsverket har situationen för internflyktingar försämrats i takt med ökad arbetslöshet, ökad internflykt inom landet och att fler afghaner återvänder från bl.a. Pakistan. Men det kan ändå vara möjligt, framför allt till Kabul, Herat och Mazar-e-Sharif, provinshuvudstäder där risken för civila att drabbas av våld inte är så stor - räknat i förhållande till folkmängden. I det föregående ställningstagandet lämnades öppet för internflykt till andra provinshuvudstäder i lite större utsträckning.

De som enligt ställningstagandet bör kunna återsändas till internflykt är vuxna ensamstående män och vuxna par utan funktionshinder eller medicinska problem. Dessa anses klara sig även om de inte har något nätverk på orten. Men internflykt är inte relevant eller rimligt för "ensamma kvinnor, barn eller personer med särskilda behov som saknar stöd och skydd från släkt och ett fungerande manligt nätverk". I det föregående ställningstagandet ansågs barnfamiljer med en vuxen man kunna klara sig utan nätverk. Dessutom har Migrationsverket nu lagt till: "En individuell bedömning måste göras i det enskilda ärendet. Härvid ska särskilt beaktas ålder, mognad och övriga relevanta personliga förhållanden. Skulle en återvändande mötas av alltför svåra humanitära förhållanden är det inte rimligt att hänvisa till ett internt flyktalternativ."

En ensamkommande pojke som just fyllt 18 eller skrivits upp i ålder till 18 räknas som en vuxen man. Men det bör ändå gå att argumentera emot internflyktalternativ med hänvisning till den individuella bedömningen om pojken är omogen eller det finns en sjukdomshistoria.

Möjligheten att utvisa till internflykt gör att många kan komma att utvisas även i fortsättningen. För dig som riskerar förföljelse blir det avgörande om du skulle vara utsatt för förföljelsen även utanför din hemort. Du som flyr från det allmänna våldet i hemtrakten måste visa att du inte skulle klara dig i internflykt.

Ingen hemort?

En del asylsökande som inte bott i Afghanistan på länge kan inte visa att de har en specifik bostadsort. Deras skäl ska då prövas mot hela landet. En utvisning till exempelvis Kabul kommer då inte att betraktas som ett internflyktsalternativ och Migrationsverket behöver inte pröva om det skulle innebära orimliga umbäranden. Detta blir bara aktuellt om du skulle ha bedömts som flykting eller alternativt skyddsbehövande på din hemort. I dessa fall är det alltså nödvändigt att visa att du har behov av skydd till exempel genom tidigare förföljelse, tillhörighet till en utsatt grupp etc som skulle drabba dig i vilken provins som helst - om det inte trots allt går att visa att du ursprungligen har en hemort dit du inte bör återsändas.

Resvägar

Möjligheten att över huvud taget resa till hemorten eller internflyktorten ska alltid vägas in.

Utsatta grupper

Antingen du riskerar förföljelse och skulle kunna räknas som flykting eller om du kommer från en provins i väpnad konflikt spelar det roll om du tillhör en särskilt utsatt grupp. Det räcker inte att tillhöra en utsatt grupp för att det i sig ska räknas som skyddsbehov. Men allt vägs samman och grupptillhörigheten gör att du kan behöva skydd även om inte den allmänna våldsnivån är så hög att vem som helst skulle drabbas.

Precis som i det förra ställningstagandet räknas följande till utsatta grupper: konvertiter och religiösa minoriteter, kvinnor/flickor utan manligt nätverk och kvinnor i den officiella sfären, barn som riskerar eller är utsatta för barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution eller sexuellt utnyttjande, journalister, personer som utmanar taliban-tolkning av islam och hbtq-personer. Liksom i det förra ställningstagandet räknas även upp en mängd yrkesgrupper som antas stödja regeringen och det internationella samfunder.

Nytt är att hazarer definieras som en utsatt grupp. Eftersom hazarerna antas stödja regeringen står de i vägen för taliban och riskerar därför att utsättas för våld. Migrationsverket noterar attentaten i Kabul mot hazarer. Detta borde tala emot att utvisa hazarer till internflykt i Kabul, men det dras inte en sådan slutsats i ställningstagandet.

Nytt är också att de som riskerar rekrytering till väpnade grupper anses som en utsatt grupp (inte bara om de är barn), liksom personer som utmanar afghanska sedvänjor och på andra sätt bryter mot normer i det afghanska samhället.

Att dessa kategorier ska ses som utsatta är ett av de krav som FARR har ställt till Migrationsverket. FARR välkomnar att det kommer svart på vitt att hazarer, normbrytare (dit även "västerniserade" efter lång tid i utlandet bör räknas) och de som riskerar rekrytering ses som särskilt utsatta. Till dessa grupper hör en stor del av de ensamkommande barnen och ungdomarna i Sverige som nu riskerar utvisning. FARR anser att hänsyn borde tas även till dem som kommer att få svårt att klara sig beroende på att de inte är uppvuxna i Afghanistan.

Kan ställningstagandet ge en ny prövning?

Följande står uttryckligen i ställningstagandet: "Det förändrade säkerhetsläget vilket även kan påverka resvägen är sådana nya omständigheter som kan motivera en ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen." Detta betyder att du som har fått slutligt avslag ("tre nej") eventuellt kan få din sak prövad på nytt, för att det uppstått nya omständigheter.

Du som vill få en ny prövning bör försöka få hjälp av någon som kan lagen och helst är van med Afghanistan-ärenden. Det gäller att förstå skillnaderna mellan det förra ställningstagandet från Migrationsverket och det nya, och vad i detta som spelar roll just i ditt fall. Det kommer fortfarande att krävas personliga omständigheter och kanske en förklaring till varför just du inte kan sändas till internflykt.

De nya omständigheter du tar upp i en anmälan om verkställighetshinder betraktas inte längre som nya och kan inte användas igen om du inte skulle beviljas en ny prövning. Därför är det viktigt att ta tid på dig och gå igenom dina egna skäl noga i förhållande till ställningstagandet. Du får inte offentligt biträde för att anmäla "verkställighetshinder" och begära en ny prövning. Men om prövningen beviljas kan du vanligen få ett offentligt biträde. Läs mer om verkställighetshinder i FARR:s Goda Råd, sid 39.

/SV/

 

Läs Migrationsverkets artikel om läget i Afghanistan med länk till ställningstagandet mm.

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5