rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMLAG & PRAXISAktuellt"Inte trovärdig"? Då kan du ha rätt till muntlig förhandling!

"Inte trovärdig"? Då kan du ha rätt till muntlig förhandling!

paragrafteckenMigrationsöverdomstolen har flera gånger i år skickat tillbaka ärenden till migrationsdomstolarna för att målet ska avgöras på nytt, med muntlig förhandling. Det rör sig om ärenden där den sökandes trovärdighet spelat roll för utgången, men där domstolarna ändå nekat muntlig förhandling. Andra rättegångsfel som lett till att ärenden skickats tillbaka är att komplicerade ärenden avgjorts av domare utan tillräcklig kompetens eller av en ensam domare trots att nämndemän borde ha deltagit.

Ett exempel där Migrationsöverdomstolen krävde muntlighet rör en man från Libyen som uppgivit att han riskerade att dödas pga sin klantillhörighet och att han är imam, plus att han är eftersökt av en milis. Migrationsverket avslog på grund av att han inte ansågs lämna trovärdiga eller tillförlitliga uppgifter om att han skulle vara personligen eftersökt. Migrationsdomstolen beviljade inte muntlig förhandling med motivering att skälen ändå inte var tillräckliga. Men domstolen ifrågasätter på flera punkter berättelsen och att fienderna skulle vara ute efter honom personligen. Migrationsöverdomstolen påpekar: "För att kunna konstatera att anförda skyddsskäl inte är tillräckliga krävs att skälen, oavsett tillförlitligheten av den sökandes berättelse, inte kan anses innebära en risk för skyddsgrundande behandling." Eftersom utgången i målet var beroende av tillförlitligheten av de uppgifter som personen lämnat, borde muntlig förhandling ha hållits. (Vägledande dom MIG 2017:9, Målnummer UM 7143-16, hämta referatet genom sökning på domstolarnas hemsida)

 

Domstol nekade att ta upp bevis men vägde ändå in Migrationsverkets yttrande

Ett lknande beslut tog Migrationsöverdomstolen om en man från Libanon som hävdat att han var hotad till livet av sin flickväns morbröder av hedersrelaterade och politiska skäl. Han blev inte trodd av Migrationsverket. Mannen överklagade och skickade in ett videoklipp som bevisning. Domstolen vidarebefordrade filmen till Migrationsverket som inkom med ett yttrande. Verket ifrågasatte att hotet skulle eskalerat efter att mannen lämnat hemlandet och ansåg inte att filmen kunde kopplas till mannen. Domstolen avslog yrkandet om muntlig förhandling och avvisade även videoklippet som bevisning. Filmen skickades tillbaka till den sökande tillsammans med Migrationsverkets yttrande över den. Därefter avslog Migrationsverket överklagandet med motivering bl.a. att mannen inte kunnat förklara varför morbröderna skulle ha ogillat honom. Migrationsöverdomstolen anser att det är oklart vad som legat till grund för beslutet eftersom migrationsdomstolen låtit Migrationsverket yttra sig över videoklippet och även åberopat verkets yttrande. Dessutom har migrationsdomstolen betvivlat tillförlitligheten i mannens uppgifter. Mannen borde alltså ha hörts i en muntlig förhandling. Målet återförvisas till migrationsdomstolen. (Målnummer UM 3481-17)

 

Att trovärdighetsbristerna är för stora är inget skäl mot muntlig förhandling

Ytterligare ett ärende gällde en kvinna från Somalia som hävdade att hon försökt gifta sig med en man från en klan av högre rang utan tillstånd av mannens familj. Därefter har hon förföljts av denna familj som attackerat henne och dödat hennes syster. Kvinnan hade dock ändrat sin berättelse och den ifrågasattes av Migrationsverket på en rad punkter. Det faktum att kvinnan nu har ett barn som antagligen kommer att betraktas som oäkta i hemlandet hindrade enligt verket inte utvisning eftersom kvinnan har ett nätverk i sin egen familj. Domstolen nekade muntlig förhandling med den enkla motiveringen att bristerna i berättelsen är sådana att de inte skulle kunna läkas vid en muntlig förhandling. Domstolens avslag byggde därefter just på dessa brister. Migrationsöverdomstolen påminner i ett kortfattat beslut att en bedömning av trovärdigheten hade omedelbar betydelse för frågan om uppehållstillstånd och har därför inte varit obehövlig. Målet återförvisades. (Målnummer UM 3923-17)

 

Dubbelfel då muntlig förhandling nekades och målet avgjordes av fiskal

En ung man från Etiopien hävdar att han riskerar förföljelse på grund av familjens koppling till motståndsgruppen ONLF. Han har varit fängslad tillsammans med sin pappa. Dessutom riskerar han tvångrekrytering av ONLF om han återvänder. Enligt egna uppgifter och handlingar är pojken minderårig men han lät sig registreras som vuxen i Grekland för att inte bli tagen i förvar. Migrationsdomstolen ifrågasatte uppgifterna om fängelsevistelsen och risken för tvångsrekrytering men bedömde att skälen ändå inte var tillräckliga och beviljade därför inte muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen slår nu fast att om pojkens uppgifter bedömts som tillförlitliga skulle de kunna innebära att han har skyddsbehov. Därför borde han fått muntlig förhandling. Dessutom avgjordes målet av en förvaltningsrättsfiskal (som inte är ordinarie domare) trots att det rörde komplicerade frågor om förföljelse i ett svårbedömt land. Målet återförvisas till domstolen för ny handläggning. (Målnummer UM 2292-17)

 

Komplicerade rättsfrågor ska bedömas av ordinarie domare

Ett annat exempel då ärendet inte behandlats av en ordinarie domare gällde en person från Somalia som uppgav homosexualitet som skäl för asyl. Varken Migrationsverket eller domstolen trodde på berättelsen. I överklagandet till Migrationsöverdomstolen framkom att den sökande även berättat utförligt om sin transsexualitet och hur den tagit sig uttryck. Migrationsöverdomstolen redogör i sitt beslut för UNHCR:s riktlinjer för hur sexuell läggning och könsidentitet ska bedömas. Migrationsöverdomstolen påpekar att migrationsdomstolen (förvaltningsrätten) varken har utrett eller prövat om personen tillhör en samhällsgrupp som riskerar förföljelse på grund av sin könsidentitet. Dessutom hade målet i migrationsdomstolen avgjorts av en förvaltningsrättsfiskal. Enligt Migrationsöverdomstolen rör det sig om så komplicerade rättsfrågor och bevisfrågor att de borde ha avgjorts av en ordinarie domare. (Vägledande dom MIG 2016:30, målnummer UM 5663-165663-16)

 

Ensam domare får bara döma i asylmål av "enkel beskaffenhet"

En kvinna från Eritrea fick uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus. Migrationsdomstolen avslog överklagan. Beslutet fattades av en lagfaren domare, men utan nämndemän. Migrationsöverdomstolen slog fast att ett ärende som gäller flyktingstatus på grund av religiös tillhörighet och illegal utresa från Eritrea inte kan anses vara av enkel beskaffenhet. Därför skulle målet inte ha avgjorts av en ensam domare. För att domstolen ska vara lagför när målet inte är av enkel beskaffenhet krävs en lagfaren domare och tre nämndemän. Även detta mål återförvisades till migrationsdomstolen. (Målnummer UM 455-17)

 

Fråga om status för eritreaner var inte enkla ärenden

Ett ensamkommande barn från Eritrea beviljades permanent uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Han överklagade och begärde flyktingstatus, eftersom han riskerar förföljelse efter att ha lämnat Eritrea illegalt och undanhållit sig militärtjänst. Migrationsdomstolen avslog. Målet avgjordes av en ensam domare. Ett liknande ärende gällde  en kvinna från Eritrea som deserterat från pågående nationaltjänstgöring och tidigare varit frihetsberövad men som fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Hon överklagade och begärde flyktingstatus på grund av tillskriven politisk uppfattning. Hon fick avslag av migrationsdomstolen, där målet avgjordes av enbart en lagfaren domare.

Migrationsöverdomstolen påpekar i dessa fall att landinformationen inte ger någon entydig bild av hur eritreanska myndigheter behandlar personer som avviker från tjänstgöringen och lämnar landet illegalt. Samtidigt är statusförklaringen  av stor betydelse för den sökande. Därför var målen i migrationsdomstolen inte av enkel beskaffenhet och borde ha avgjorts i fullsutten rätt med domare och nämndemän. Målen återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning. (Vägledande dom MIG 2016:27, målnummer UM 8011-16 respektive målnummer UM 2132-17)

(I ett senare beslut nyligen som gäller sakfrågan har Migrationsöverdomstolen slagit fast att en person som vägrat nationaltjänstgöring och därefter lämnat Eritrea illegalt är flykting. Det avgörande är undanhållandet från nationaltjänsten, snarare än hur han lämnat landet. Vägledande dom MIG 2017:12, målnummer UM7734-16, hämta referatet genom sökning på domstolarnas hemsida)

 

De domar som länkas via målnumret ovan finns refererade på Migrationsöverdomstolens eller Migrationsverkets hemsidor. Övriga kan beställas från kammarrätten. FARR använder även InfoTorg Juridik för tips om domar; detta är en betaltjänst.

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5