rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltVad betyder det nya gymnasieförslaget?

Vad betyder det nya gymnasieförslaget?

Regeringen har nu presenterat ett färdigt förslag till riksdagen om nya regler för uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. FARR förklarar här vad reglerna skulle innebära och vilka konsekvenserna annars blir. Förslaget går ut på tre saker.

  • En stor del av de ensamkommande barn som fått avslag efter lång väntetid när de redan fyllt 18 ska få en möjlighet till uppehållstillstånd om de vill studera på gymnasienivå.
  • Uppehållstillstånd för att slutföra gymnasiestudier ska kunna ges även för yrkesprogram, inte bara nationella gymnasieprogram.
  • En utvisning ska inte längre automatiskt hejdas för att en ansökan om gymnasiestudier lämnas in. Inhibition får ges.

Innehållsförteckning

Vad betyder förslaget för dig som har fått slutligt avslag?

Vad betyder förslaget för dig som redan har ett tidsbegränsat tillstånd?
Vad betyder förslaget för dig som väntar på beslut?
Vad betyder förslaget för dig som föll utanför de nuvarande gymnasiereglerna?
Hur ska du kunna börja gymnasiet när du fyllt 18?
Går det att få permanent uppehållstillstånd för gymnasiestudier?
Hur gör man för att ansöka?

Vad kommer att hända om förslaget inte går igenom?

Invändningar som riktats mot förslaget och nya argument

Vad du kan göra för att förslaget ska gå igenom


 

Vad betyder förslaget för dig som redan har fått slutligt avslag?

För att kunna få uppehållstillstånd trots att du har slutligt avslag måste du uppfylla alla dessa villkor:

  • Din ansökan om uppehållstillstånd (eller vilja att söka asyl) måste ha registrerats senast den 24 november 2015
  • Du ska ha räknats som ensamkommande barn när du sökte asyl. Du kan omfattas om du skrevs upp i ålder vid registreringen men detta sedan justerades.
  • Du ska ha fått ditt första beslut minst femton månader efter att ansökan registrerades.
  • Du ska ha fått ditt första beslut tidigast 20 juli 2016.
  • Du ska ha räknats som vuxen när du fick ditt första beslut. (Dvs antingen fyllt 18 eller skrivits upp i ålder.)
  • Du ska befinna dig i Sverige när du ansöker.
  • Du ska studera på gymnasiet eller vilja studera på gymnasiet. Om du inte går på gymnasiet när du ansöker måste du ha gått i skolan (grundskola eller gymnasium) någon gång tidigare i Sverige.
  • Du ska inte ha begått brott i Sverige.
  • Du ska ha försökt göra din identitet sannolik

Som gymnasium räknas: gymnasieskolan (nationellt program eller introduktionsprogram som språkintro eller yrkesprogram), gymnasiesärskolan, gymnasielinje på folkhögskola, gymnasieprogram inom komvux eller särvux, sammanhållna yrkesutbildningar inom komvux eller särvux.

Du ska studera på heltid. Men det går att göra undantag till exempel om du är sjuk eller om du har ett deltidsarbete. Arbetet ska i så fall vara vitt och på villkor som facket godkänner.

Det krävs inte att du ska ha kunnat bevisa din identitet. Men du måste ha försökt visa genom handlingar eller genom din berättelse att uppgifterna om ditt namn, din ålder och varifrån du kommer stämmer.

Om du har ett avslagsbeslut när du ansöker om uppehållstillstånd för studier bör du också ansöka om inhibition. Inhibition betyder att utvisningsbeslutet inte ska verkställas medan du väntar på beslut. Enligt lagförslaget får Migrationsverket (eller en domstol, om du överklagar) besluta om inhibition. Det finns alltså ingen garanti för inhibition. Du kommer antagligen inte att få inhibition om du inte passar in på åldersreglerna eller datumgränserna.

Det går bara att göra denna ansökan en enda gång, och den måste göras mellan 1 juli och 30 september 2018. Om ansökan godkänns får du uppehållstillstånd i 13 månader. Sedan kan det förlängas för fortsatta studier och upp till sex månader efter att du har gått ut nationellt program eller en yrkesutbildning. Om du under sexmånadersperioden lyckas skaffa ett långvarigt eller fast arbete kan du därefter få permanent uppehållstillstånd. För att uppehållstillståndet ska förlängas krävs att du går i skolan och deltar aktivt i undervisningen.

Detta gäller endast under förutsättning att riksdagen godkänner lagförslaget!

 

Vad betyder förslaget för dig som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd?

För de flesta betyder det ingenting. Det är redan så att personer som går på gymnasiet i vissa fall (om de är mellan 17 och 25 år) kan få längre uppehållstillstånd vid förlängning än de annars skulle ha fått, för att kunna gå ut skolan. Men det har inte gått att få tillstånd för introduktionsprogram mer än högst 26 månader och därefter har det kunnat bli stopp för en del som inte lyckats komma in på nationellt program.

Det nya är att även yrkesprogram räknas. Därmed kan även du som inte fått ihop betyg för nationellt program få tillstånd för att gå ut ett yrkesprogram plus sex månader, om du inte kan få förlängt av samma skäl som du fick ditt första tillstånd. Det går dock inte att gå över från ett sammanhållet yrkesprogram till nationellt program, om du inte lyckades göra det redan innan de nya reglerna träder i kraft.

Nytt är också att ett vitt deltidsjobb med villkor som facket godkänner kan räknas som ett skäl för deltidsstudier.

Detta gäller endast under förutsättning att riksdagen godkänner lagförslaget!

 

Vad betyder förslaget för dig som väntar på beslut?

Reglerna är inskrivna i samma lag som Migrationsverket och domstolarna använder när de beslutar om ditt asylärende. Därför ska de ta hänsyn till möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier när de bedömer ärendet. Men de ska alltid först undersöka om du har rätt till uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov.

Du som har fått avslag av Migrationsverket och migrationsdomstol men väntar på beslut från Migrationsöverdomstolen behöver inte dra tillbaka ditt överklagande. Du kan skicka in ansökan om gymnasiestudier, så kommer den att behandlas efter att Migrationsöverdomstolen har svarat på din överklagan.

Om Migrationsverket eller en domstol ska kunna ta hänsyn till gymnasiereglerna behöver de veta att du går i gymnasiet eller att du har gått i skolan och vill fortsätta på gymnasiet. Du eller ditt offentliga biträde behöver skicka in papper som visar det.

Vi vet ännu inte hur Migrationsverket kommer att hantera dessa saker praktiskt. Det kan hända att alla som håller på att överklaga kommer att uppmanas skicka in ansökan om uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier parallellt, eftersom ansökan för den som fått avslag måste göras inom en viss tid, mellan den 1 juli och den 30 september.

Detta gäller endast under förutsättning att riksdagen godkänner lagförslaget!

 

Vad betyder förslaget för dig som föll utanför de nuvarande gymnasiereglerna?

De nuvarande gymnasiereglerna innehåller en paragraf som säger att den som sökte asyl senast den 24 november 2015 och fick ett utvisningsbeslut som inte fick verkställas förrän personen fyllt 18, eftersom det inte fanns ett ordnat mottagande, den ska kunna få uppehållstillstånd om den börjat på gymnasiet.

Det finns forfarande möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd enligt de här reglerna för dem som räknades som minderåriga när de fick första beslut. Det går också att ansöka på nytt om även om du fått nej tidigare - till exempel om du nu har börjat studera. Men enligt lagförslaget kommer utvisningen för den som ansöker inte längre att stoppas automatiskt. Enligt lagförslaget får Migrationsverket (eller en domstol, om du överklagar) besluta om inhibition - det vill säga att utvisningen inte ska verkställas medan du väntar på beslut. Du kommer nog inte att få inhibition om du sökt tidigare eller troligen kommer att få avslag.

Om du har lämnat in en ansökan enligt de nuvarande gymnasiereglerna som inte har fått svar när de nya reglerna träder i kraft 1 juli bör du eller ditt ombud skicka in en ansökan om inhibition!

Du som inte kunde få ett uppehållstillstånd för att du inte kommit in på ett gymnasieprogram, men uppfyllde de övriga villkoren, omfattas inte av de nya reglerna. Regeln att man kan få tillstånd trots att man inte börjat i gymnasiet ännu gäller bara dem som fyllt 18 vid första beslut.

Du som inte kunde få ett uppehållstillstånd genom gymnasiereglerna för att Migrationsverket ansåg att du hade ett ordnat mottagande i hemlandet, men uppfyllde de övriga villkoren, omfattas inte av de nya reglerna. Det gäller även om det visade sig att det faktiskt inte fanns något ordnat mottagande för dig.

Du som inte kunde få ett uppehållstillstånd genom de nuvarande reglerna för att du hunnit fylla 18 eller skrevs upp i ålder i samband med ditt utvisningsbeslut, kan få uppehållstillstånd genom de nya reglerna om du uppfyller alla villkoren ovan.

Detta gäller endast under förutsättning att riksdagen godkänner lagförslaget!

 

Hur ska du kunna börja gymnasiet när du fyllt 18?

Asylsökande som inte fyllt 18 har rätt att börja på gymnasiet. Om du inte har betyg som räcker för nationellt program kan du börja på ett introduktionsprogram. Asylsökande som har fått beslut om utvisning har precis samma rätt, enligt lagen. Lagen säger också att den som har börjat ett gymnasieprogam har rätt att fullfölja det. Skolorna har alltså inte rätt att utestänga dig som börjat på ett program och vill gå färdigt det. Men det står tyvärr inte i lagen att du som gått ut ett introduktionsprogram har rätt att få börja ett nationellt program efter att du fyllt 18. En del skolor släpper in ungdomar i den situationen, men de flesta gör det inte.

Det nya förslaget ger möjlighet för ungdomar som fått avslag att få ett uppehållstillstånd trots att de inte går i skolan, men vill studera på gymnasiet. Genom att du får ett uppehållstillstånd är du inte asylsökande eller papperslös längre. Med uppehållstillstånd har du rätt att börja gymnasiet fram till första halvåret det år du fyller 20. Om du passerat den åldersgränsen också, så har du med ett uppehållstillstånd rätt att istället börja på komvux. Därför ska åldern inte bli ett hinder för dig.

Detta gäller endast under förutsättning att riksdagen godkänner lagförslaget!

 

Går det att få permanent uppehållstillstånd för gymnasiestudier?

Det går inte att få permanent uppehållstillstånd för att gå i gymnasiet. Men alla de komplicerade reglerna i de nuvarande och de föreslagna reglerna går ut på att om du uppfyller villkoren och går i skolan så ska det  gå att få fortsatt uppehållstillstånd för hela gymnasietiden plus sex månader, antingen på en gång eller i portioner. De sex månaderna är till för att söka arbete. Om du lyckas hitta arbete kan du ansöka om permanent uppehållstillstånd.

 

Hur gör man för att ansöka?

Det vet vi inte än, och det går inte att ansöka enligt de regler som föreslås nu förrän den 1 juli. Läs här om de nuvarande gymnasiereglerna och hur ansökan har gått till.


 

Vad kommer att hända om förslaget inte går igenom?

Den stora mängden av de ungdomar som berörs av lagsförslaget har beslut om utvisning till Afghanistan. Sveriges asyllagstiftning och Migrationsverkets sätt att bedöma risker har inte lyckats fånga upp den typ av skäl som dessa ungdomar har. De flesta försvinner som papperslösa i Sverige eller andra EU-länder hellre än att resa till det utpekade hemlandet. De som grips och verkställs med tvång gör allt för att lämna landet på nytt. För att verkställa utvisningarna till Afghanistan skulle behövas insatser på militär nivå.

Varför kan de inte utvisas till Afghanistan?
• De som inte har växt upp i Afghanistan står inför en omöjlig situation att klara sig utan nätverk i ett krigsområde utan samhällsskydd.
• De som faktiskt har bott där flyr för att undgå våldsamma konflikter med Taliban eller IS. De kan också fly hederskonflikter eller markkonflikter där livet står på spel för att det inte finns fungerande rättsskipning eller myndighetsskydd. Att myndighetskkydd saknas erkänner även Migrationsverket - men genom att undomarna inte kan bevisa sin identitet eller vilken risk de löper med handlingar som godkänns i Sverige, utvisas de ändå. Bevisbördan är hög. Utvisningsbeslut tas även för ungdomar som har kroppsliga skador eller posttraumatiska symtom efter bombattacker, kidnappningar, övergrepp eller familjemedlemmars våldsamma död.

Sveriges bedömning hamnar fel på flera punkter: Återvändande till krig med risk för rekrytering och andra övergrepp för 18-åringar utan nätverk betraktas som problemfritt, liksom över huvud taget "återvändande" av personer som inte växt upp i landet. Internflyktsalternativ används till områden där våldet drabbar urskillningslöst. Trots att rapporter från FN:s flyktingorgan, FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, UD, Amnesty, Röda Korset och Rädda Barnen beskriver hur situationen förvärrats i Afghanistan och motsäger att det finns säkra områden, så har andelen afghaner som får utvisningsbeslut i Sverige ökat från ca en tredjedel till ca två tredjedelar på ett par år. De flesta som nu får stanna är minderåriga. De som hunnit bli 18 - ibland efter en åldersbedömning som ifrågasatts av rader av experter - anses klara sig.

De här problemen har att göra med otidsenliga kriterier i asylbedömningarna. Dessutom har asylsökande, gode män och organisationer visat på orimligheter, godtyckligheter och felhantering både i åldersbedömningar och handläggning. Lagförslaget tar dock främst sikte på att ensamkommande fått vänta så länge på besked att de hunnit bli vuxna, vilket också är ett stort problem.

Genom att myndigheterna gör så stor skillnad mellan den som är minderårig och den som fyllt 18 har det fått svåra konsekvenser. Förutom den ändrade bedömning som följer med myndighetsåldern så har många hunnit anpassa sig i Sverige. De har därmed även fjärmat sig från kulturen i hemländerna. De kan ha lämnat föräldrarnas religion, vilket i sig kan vara livsfarligt. De kan ha brutit mot sociala normer och på otaliga sätt framstå som oönskade främlingar i "hemlandet" där utlänningar utpekas som fiende och måltavla. En del ungdomar har i sista stund före tvångsutvisning beviljats en ny prövning på grund av att det kommit upp skäl av detta slag.

Att det har varit svårt att verkställa utvisningar med tvång beror alltså inte bara på att ungdomarna håller sig undan eller lämnar in ansökningar om gymnasiestudier. Förutom dem som beviljats ny prövning i Sverige har FN:s kommitté för mänskliga rättigheter i flera fall begärt att Sverige ska ställa in utvisningar i sista sekunden för att kommittén ska kunna granska utvisningarna, bland annat av konvertiter. Även Afghanistans representanter har satt stopp för utvisningar som de anser olämpliga.

FARR anser att det är otillständigt att tvångsutvisningar av den grupp som omfattas av lagförslaget fortfarande pågår trots osäkerheten och trots att regeringen själv föreslår att så många av dem ska få uppehållstillstånd. Läs mer i FARR:s remissvar.

För att åtgärda allt detta krävs mer än att stoppa utvisningen av en viss grupp. Men just nu handlar saken i riksdagen om denna grupp. Varken amnesti, en ny utlänningslag eller genomlysning av Migrationsverkets arbetssätt ligger på riksdagens bord. Det riksdagen just nu kan göra för att hindra en humanitär katastrof är att rösta igenom lagförslaget, med dess brister. Det skulle ge oss ett tillskott av studerande och arbetande ungdomar som behövs i Sverige. Alternativet är ytterligare 8-9.000 ofrivilligt papperslösa ungdomar på våra gator - och ett antal våldskantade utvisningar som signal till de övriga att hålla sig undan.

 

Invändningar som har riktats mot lagförslaget

Många invändningar har riktats mot lagförslaget. Både myndigheter och frivilligorganisationer har påpekat att den tillfälliga begränsningslagen är outhärdligt krånglig och att det blivit värre för varje ändring. Även FARR håller med om detta och anser att begränsningslagen bör upphävas. De tidsbegränsade tillstånden har lett till onödiga problem och förlängt handläggningstiderna genom behovet av utredningar om förlängning. Lagen har lett till många andra tolkningsproblem på grund av att den inte var tillräckligt utredd.

Att ungdomar måste studera och inte kan få permanent uppehållstillstånd direkt genom att arbeta har kritiserats främst av Centerpartiet. Regeringen har halvt om halvt gått Centerpartiet till mötes dels genom den snabbare vägen att gå ett yrkesprogram, dels genom att ett deltidsarbete kan vara skäl för deltidsstudier.

Många har ifrågasatt om det kommer att finnas sådana yrkesutbildningar som förutsätts, hur boendet för dessa ungdomar ska ordnas och vilket ansvar kommunerna har. Regeringen tror att det kommer att gå bra, och har utlovat att reglerna ska ändras så att kommunerna får ersättning även för ungdomar som skulle få uppehållstillstånd med de nya reglerna. Men det framgår att ungdomarna själva kommer att få ansvar för att hitta boende.

Datumgränserna i lagförslaget är omotiverade. Detta påpekades av många remissinstanser, däribland FARR. Barn som fått vänta länge på beslut kommer i sämre läge utan egen förskyllan oavsett datum för ansökan eller datum för beslut. Regeringen hänvisar till asylprocedurdirektivets femtonmånadersgräns. Asylprocedurdirektivet bör rimligen vara giltigt oavsett vilket datum barnet sökte asyl eller vilket datum beslutet togs.

Det står uttryckligen i den föreslagna lagtexten att även de som "inte kan göra sin uppgivna identitet sannolik" ska omfattas. Regeln har lagts till efter att Migrationsverket påpekade att vanliga krav på identiteten skulle leda till avslag för de flesta i gruppen. Propositionen innehåller en utförlig motivering till att identitetskravet inte behövs för den här gruppen. Men i författningskommentaren framgår att formuleringen "inte kan göra sin uppgivna identitet sannolik" ska tolkas som att personen har försökt. Vad som ligger i detta eller vad som kan tolkas som att inte ha försökt framgår inte. Därför vet vi inte om många ändå riskerar att få avslag på grund av detta.

Att lång handläggningstid ska ge en fördel har kritiserats som godtyckligt. Men EU-domstolen har nyligen avkunnat en dom som ger regeringen rätt. EU-domstolen slog fast att en person som var ensamkommande vid ansökan men hade hunnit fylla 18 då hon fick beslut om flyktingstatus ändå skulle få rätt till familjeåterförening. Domen motiveras med att flyktingskap är något man har redan när man ansöker, och som staten erkänner. Men EU-domstolen anser också att det sökande barnet inte skulle drabbas av myndigheternas handläggningstider som hon inte rådde över. Detta borde gälla även i fråga om asylansökningar. Rättigheterna som ett barn har som särskilt utsatt ska inte inskränkas genom långa handläggningstider. Detta kan också anföras som ett skäl för att anta lagförslaget.

 

Vad du kan göra för att förslaget ska gå igenom

Du kan skriva till riksdagsmän - särskilt centerpartister. Du kan skriva insändare. Du kan komma på utomhuskonserten "Vi skapar medvind" som nätverket #vistårinteut ordnar den 29 april. Du kan dela den här artikeln som du just läser i sociala medier. Du kan dela andra artiklar som förklarar varför förslaget behöver antas. Se några länkar nedan!

Obs! Det är kort tid kvar tills riksdagspartierna bestämmer sig även om det dröjer till det formella riksdagsbeslutet!


 

Röda Korset i Expressen: Rösta ja - allt annat är ovärdigt

Pierre Schori i Aftonbladet: De är vårt ansvar - låt afghanerna få stanna!

47 forskare i Svenska Dagbladet: Vad händer om inte lagen går igenom?

Svenska Kyrkan och Rädda Barnen: Inhumant att inte låta ungdomarna stanna

 

orange knapp

Viktigt!

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Stöd FARR!

swish transp

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5