rutor 2016 maj
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till kontaktkupong
HEMVad vill FARR?Barn i asylprocessen

Barn i asylprocessen

Till FARR:s krav rörande barn            Innehåll            Nästa>

Asylsökande barn befinner sig i en särskild utsatt situation. Därför behövs det regler som ska skydda barn och se till att deras bästa alltid sätts i främsta rummet när vuxna fattar beslut som berör dem.

Barns egna asylskäl och principen om barnets bästa

Principen om barnets bästa ska enligt lagen vara vägledande när Migrationsverket och migrationsdomstolarna fattar beslut i ett barns ärende, oavsett om barnet kommit till Sverige ensamt eller tillsammans med sin familj. Ändå saknar beslut i asylärenden ofta bedömningar av barns egna skyddsbehov och vilka konsekvenser beslutet kan få för barnets liv, hälsa och utveckling. Barnperspektivet ska användas för att bedöma det enskilda barnets specifika situation, det är därför djupt oroande när principen om barnets bästa används som en tom fras i beslutsformuleringen istället för att ha inverkan på den faktiska bedömningen.

Barn kan ha egna skäl att fly. Det gäller till exempel barn som riskerar att rekryteras som barnsoldater, giftas bort, säljas, utnyttjas, könsstympas, kidnappas eller användas som självmordsbombare. Barn kan också drabbas specifikt av diskriminering, till exempel genom att stängas ute från skolan. För att sådana skäl ska komma fram i asylutredningarna och inte glömmas bort i besluten är det viktigt att barn ges möjlighet att komma till tals och att de får frågor som handlar om vad de är rädda för i hemlandet.

Barn, såväl ensamkommande som i familj, har rätt att få stöd i att förstå den juridiska processen de befinner sig i. Därför är det bra att ensamkommande barn har rätt till en god man och ett juridiskt ombud när de genomgår sin asylprocess. Men det är också viktigt att både barn och föräldrar får bra och tydlig information om barnets rättigheter inför olika möten med bland annat Migrationsverket.

Barn behöver bli intervjuade i en miljö och på ett sätt som fungerar för dem. Deras berättelser behöver bedömas utifrån kunskap om barns sätt att minnas och förstå sin omgivning. Såväl handläggare som intervjuar barn som barns offentliga biträden behöver ha sådan barnkompetens, vilket alltför ofta saknas idag.

Dublinförordningen

En del barn som kommer till Sverige har tidigare, under sin flyktväg, varit i något annat EU-land och har därför fått beslut enligt Dublinförordningen om att de ska skickas tillbaka till det landet och få sin ansökan prövad där istället för i Sverige. Oftast handlar det om länder som utgör Europas gräns mot Medelhavet, där flyktingmottagandet har havererat och asylsökande barn inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Många asylsökande barn och ungdomar lever i dessa länder på gatan och många har vittnat om våld och övergrepp från myndighetspersoner och andra vuxna. FARR och andra organisationer så som Rädda barnen och UNICEF har därför länge krävt att barn inte ska skickas runt i Europa utan istället få sina asylansökningar prövade i det land där de befinner sig.

Sommaren 2013 kom ett beslut från Europadomstolen om hur Dublinförordningen ska tolkas när det gäller ensamkommande barn som innebar just detta; barn ska få sin asylansökan prövad i det land där de senast sökt asyl. Men beslutet gäller alltså inte barn som kommer tillsammans med sina familjer.

Det är beklagligt att de svenska myndigheterna inte gjort bedömningen att även barn i familj ska slippa skickas runt mellan länder i EU. Detta eftersom beslutet från Europadomstolen, trots att det bara berörde frågan om ensamkommande barn, tydligt slår fast att det bästa för barnet är att få sin ansökan behandlad så fort som möjligt i det land där hen befinner sig.

Ensamkommande barn och ungdomar

Ett problem som drabbar främst ensamkommande ungdomar är åldersbedömningar. Socialstyrelsen och JO har riktat kritik mot de nuvarande åldersbedömningarna, som antingen utgår från medicinska undersökningar med en felmarginal på upp till 4 år, eller helt enkelt baseras på att handläggaren tittar på barnet och gör en egen uppskattning av barnets ålder. Åldersbedömningen kan få avgörande konsekvenser för den asylsökande eftersom det innebär en stor skillnad juridiskt om en person är myndig eller inte. För ett barn som bedöms vara vuxen innebär det till exempel att hen förlorar sin gode man, får bo på ett boende för vuxna eller får avslag på sin asylansökan och blir utvisad eftersom asylskälen inte bedömts utifrån de regler som gäller för barn.

FARR anser att det generellt i asylproceduren borde tas hänsyn till att även ungdomar som fyllt 18 fortfarande kan vara sårbara och ha ett större behov av skydd än vuxna i allmänhet. Deras utsatthet ska vägas in i bedömningen av skyddsbehov.

Ytterligare en aspekt på detta är att det skulle behövas boenden där äldre tonåringar och unga vuxna tas emot och där deras behov beaktas. Genom att dessa ungdomar placerades i särskilda boenden skulle yngre barn kunna skiljas från de mer utvecklade utan tveksamma åldersbedömningar av de ungdomar som är i 18-årsåldern.

Ett annat problem för ensamkommande barn och ungdomar är att många beviljas uppehållstillstånd enligt lagens paragraf om ömmande omständigheter, vilket inte ger rätt till familjeåterförening i Sverige. Detta trots att många barn har varit tvungna att fly just på grund av de skyddsskäl som deras föräldrar har och trots att många barn på grund av sin ålder inte förmår redogöra för den förföljelse som familjen har utsatts för på ett sätt som skulle leda till uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl. Barnets bästa bör även här komma i första hand och således alltså barnens rätt att leva tillsammans med sina föräldrar genom att de återförenas i Sverige.

Migrationsverket inväntar 18-årsdag

Sverige utvisar inte ensamkommande flyktingbarn till deras hemländer såvida det inte finns något ordnat mottagande där, exempelvis föräldrar som tar emot barnen eller barnhem där barnen kan bo. Att barn hotas med utvisning till barnhem när det inte går att hitta deras föräldrar eller någon annan nära släkting är upprörande.

Svenska myndigheter kan knappast försäkra sig om eller garantera att barnhemmet är en trygg plats där barnet inte riskerar att utsättas för vanvård och övergrepp. I länder där det pågår inbördeskrig finns det dessutom ofta en oro för att barnhem kan bli rekryteringsbaser för olika miliser.

En annan strategi som Migrationsverket använder sig av för att undvika att ge uppehållstillstånd till ensamkommande barn som saknar ordnat mottagande i hemlandet är att helt enkelt vänta in deras 18-årsdag. Ungdomen räknas då som vuxen och utvisas utan att det finns något ordnat mottagande.

Vad gäller tvångsåtgärder är det FARR:s inställning att barn inte ska utsättas för något som helst tvång; inte sättas i förvar eller på andra sätt frihetsberövas och inte tvångsutvisas. De skall heller inte behöva bevittna att deras föräldrar utsätts för tvång i form av handfängsel, medicinering eller våld i samband med utvisning.

FARR:s krav rörande barn


FARR anser att det krävs ytterligare insatser för att se till att principen om barnets bästa genomsyrar beslutsfattandet och att barns egna skäl behandlas i Migrationsverkets och domstolarnas bedömningar. FARR vill därför att FN:s konvention om barnets rättigheter ska bli en del av svensk lag. På så sätt blir det ännu tydligare för myndigheterna att barnets bästa ska sättas i första rummet och att barns rättigheter inte får åsidosättas, varken när det gäller bedömningen av deras skyddsbehov, i vilket land deras ansökan ska prövas, om en utvisning kan genomföras eller om de har rätt till familjeåterförening.

Aktuella åtgärder

  • Barnfamiljer ska likt ensamkommande barn omedelbart undantas från Dublinförordningen och få sin asylansökan prövad i det land där de senast sökt asyl.
  • Den ålder som ett barn uppger ska gälla under asylprocessen, såvida inte uppenbara skäl finns för att göra en annan bedömning. Bedömningen ska i så fall ske enligt Socialstyrelsens riktlinjer, med tydlighet kring felmarginalen på 2-4 år. Om ålderspannet hamnar vid 18-årsgränsen ska ärendet bedömas som ett barnärende.
  • Särskilda boende för äldre tonåringar och unga vuxna ska upprättas så att yngre barn inte behöver bo tillsammans med äldre.  
  • Alla ensamkommande barn som beviljas uppehållstillstånd, oavsett på vilken grund, ska ha rätt att återförenas med sina föräldrar i Sverige om det är till barnets bästa.
  • Uppehållstillstånd som ges barn ska alltid vara permanenta och aldrig tillfälliga.
  • Beslut i barnärenden ska fattas skyndsamt. Ett ärende som pågått i över 12 månader utan att ett slutgiltigt beslut har fattats ska automatiskt leda till uppehållstillstånd.
  • Beslut om utvisning av ensamkommande barn får inte fattas utan att det står klart att barnet kan tas emot av anhöriga på ett ordnat sätt.
  • Inga barn ska utvisas till barnhem. Om föräldrar eller andra nära släktingar inte lokaliseras och tar på sig ansvar för barnet ska barnet få uppehållstillstånd i Sverige.
  • Barn ska inte utsättas för något som helst tvång; inte sättas i förvar eller på andra sätt frihetsberövas och inte tvångsutvisas. De skall heller inte behöva bevittna att deras föräldrar utsätts för tvång i form av handfängsel, medicinering eller våld vid utvisning.
  • Portalparagrafen om barnets bästa i Utlänningslagen ska formuleras om så att barnets bästa inte bara ska "vägas in", utan sättas i främsta rummet.
  • Barns egna asylskäl ska utredas i alla ärenden som gäller barn. Där asylskäl för barn har framförts ska bedömningen av barnets skäl alltid framgå av beslutet i asylärendet.
  • Barnkonventionen ska göras till svensk lag.

Till innehållsförteckning               Till pdf-fil

Du behövs!

Du behövs i FARR:s verksamhet!

Alla asylkommittéer, flyktinggrupper och andra föreningar som på olika sätt organiserar eller stödjer asylsökande eller papperslösa är välkomna att bli medlemmar i FARR. Som medlemsgrupp får ni del av utskick och diskussion grupperna emellan, ni kan utnyttja FARR:s studiematerial och seminarier och ni kan påverka vilken politik FARR ska driva gentemot politiker och beslutsfattare. Nätverkets främsta uppgift är att dela våra gemensamma kunskaper.

Du som själv är berörd som asylsökande eller papperslös, eller för att du arbetar med dessa frågor i ditt yrke eller engagerar dig på egen hand, är också mycket välkommen som medlem. Genom FARR kan du få stöd och information och kontakt med andra inom rörelsen. Ditt medlemskap är viktigt för oss. Alla FARR:s kunskaper bygger på medlemmarnas erfarenheter.

orange knapp

Medlemssidor

Här kan du logga in för att...

- bläddra i artikelarkivet
- fråga eller tipsa
- göra inlägg
- se interna dokument

Sidorna är avsedda för FARR-medlemmar.

Logga in

Kontakta oss

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391, 101 27  STOCKHOLM

Postgiro 520890-5