Hur gick det för Balkanflyktingarna?

Många FARR-medlemmar var på nittiotalet engagerade för flyktingarna från Balkankrigen, främst från nuvarande Serbien, Bosnien & Hercegovina och Kosovo. Under en period var antalet asylsökande betydligt större än i dag och flyktingrörelsen stred för att deras skyddsbehov skulle erkännas, trots att inbördeskrig inte räknades som ett skäl i den dåvarande lagen.

Det var en stor seger när 40.000 flyktingar från Bosnien fick stanna, men tiotusentals utvisades också till olika delar av Balkan. En del av dem som omfattades av massutvisningarna till Serbien/Kosovo i början av nittiotalet drabbades i nästa krigsutbrott, och många tvingades på flykt igen. Men i slutet av nittiotalet hade visumtvånget blivit ett effektivt hinder för flyktingarna.

Många FARR-medlemmar var på nittiotalet engagerade för flyktingarna från Balkankrigen, främst från nuvarande Serbien, Bosnien & Hercegovina och Kosovo. Under en period var antalet asylsökande betydligt större än i dag och flyktingrörelsen stred för att deras skyddsbehov skulle erkännas, trots att inbördeskrig inte räknades som ett skäl i den dåvarande lagen.

Det var en stor seger när 40.000 flyktingar från Bosnien fick stanna, men tiotusentals utvisades också till olika delar av Balkan. En del av dem som omfattades av massutvisningarna till Serbien/Kosovo i början av nittiotalet drabbades i nästa krigsutbrott, och många tvingades på flykt igen. Men i slutet av nittiotalet hade visumtvånget blivit ett effektivt hinder för flyktingarna.

Långt efter att formella fredsavtal slutits fanns människor i Sverige och andra länder som inte kunde återvända på grund av sina upplevelser och situationen i hemtrakten och som flyktinggrupperna försökte hjälpa till trygghet. Samma argument om att det är bättre att hjälpa i hemlandet och att flyktingarna inte skulle kunna integrera sig i Sverige hördes då som idag.
Nu har regeringens framtidskommission tagit reda på hur det gick för flyktingarna från Balkan och det är bara att konstatera att det gick - bra!

Hämta materialet (pdf-format)