EU:s asylsystem - översikt

EU:s gemensamma asylsystem CEAS görs om.

CEAS – Common European Asylum System – är ett lagpaket som nu ska förändras och byggas ut. CEAS har sju delar: Dublinförordningen, Asylprocedurförordningen, Skyddsgrundsförordningen, Mottagandedirektivet, Ramverket för vidarebosättning (förordning), Eurodac och EU:s asylbyrå. EU-kommissionen lade fram ändringsförslag under våren och sommaren 2016 men inget av delarna är ännu färdigförhandlade med EU-parlamentet och ministerrådet.

Förordningar är överstatliga och tvingande. Inget land får ha bättre eller sämre villkor för dem som söker internationellt skydd. Tanken med att införa förordningar är att det ska bli lika villkor oberoende av vilket EU-land som tar emot asylsökande. Som det är nu varierar förutsättningarna att få skydd mellan medlemsstaterna. Endast Dublinförordningen och Eurodacförordningen är tvingande förordningar idag.

Förslaget från EU-kommissionen att stöpa om de nuvarande gemensamma asylreglerna - som förhandlats fram under många år - kom upp efter att ovanligt många asylsökande nådde EU-länderna år 2015. Dublinförordningen var inte något fungerande instrument för att fördela asylsökande inom EU. Flera regeringar krävde att unionen måste ta kontroll över migrationsströmmarna.

Ett genomgående motiv i EU-kommissionens förslag är att förhindra ”sekundära förflyttningar” och ”asylshopping”, detta egentligen utan argumentering varför fri rörlighet är dåligt just för asylsökande eller invandrare som kommit som asylsökande.

Det finns inslag i förslagen som skulle förbättra rättssäkerheten för asylsökande. Men många delar innebär att tillvaron för asylsökande försvåras. De kommer i större utsträckning än idag att kunna bestraffas och återsändas till hemlandet eller ett annat land, utan att ha fått tillgång till asylproceduren.

Kommentar: Det förnedrande uttrycket asylshopping borde över huvud taget inte förekomma i EU-terminologin. Att försöka få skydd är inte en lättsam shopping. Om EU vill uppnå en god miniminivå i alla medlemsstater så är det utmärkt och kommer att leda till färre sekundära förflyttningar. Men det går inte att skapa en god nivå baklänges genom att stänga in skyddsbehövande människor i dåliga förhållanden.

Det är en god sak att försöka åstadkomma en mer enhetlig nivå, då asylbedömningarna skilt sig radikalt åt. Men som förhandlingsläget inom EU ser ut idag kan bindande förordningar leda till att "villiga" länder anpassar sitt asylmottagande i restriktiv riktning, medan "ovilliga" länder ändå inte kommer att uppnå denna miniminivå. Det blir ett race to the bottom. De som vill ha ett humant asylmottagande borde istället gå i spetsen och visa att det fungerar.

Den allvarligaste risken med de förändringar som nu förhandlas, inte minst genom införandet av listor över "säkra" länder, är att principen om non-refoulement kan sättas ur spel. EU-reglerna kan göra det tillåtet att skicka människor tillbaka till länder där de faktiskt riskerar dödsstraff, tortyr eller förnedrande behandling.

 

Läs mer:

Översikt över CEAS från Europaportalen.

inEUmanity blogg och översikt över CEAS.

Biståndsorganisationernas samorganisation Concord med upprop och videofilm mot CEAS.

FARR:s uttalande och remissvar om tre av förslagen, från oktober 2016.

Rapport från kommissionen om läget i förhandlingarna, från oktober 2017

Fler artiklar om CEAS i Asylnytts arkiv om asylsystemet