rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltLandinformation Afghanistan nov-dec 2018

Landinformation Afghanistan nov-dec 2018

Publicerad 19-01-14, uppdaterad 19-02-08

I början av december publicerade Migrationsverket en ny landrapport om säkerhetsläget i Afghanistan. I denna konstaterar verket att säkerhetsläget har försämrats även om offren främst är militära. Det framgår att få civila offer i ett område kan bero på att alla civila flytt eller att talibanerna har makten och håller ett hårt styre. Det är alltså en mörk bild. Samtidigt är Migrationsverkets grundbedömning fortfarande att den långsiktiga utvecklingen i Afghanistan är positiv. Det återstår att se om rapporten kommer att följas av ett uppdaterat rättsligt ställningstagande som skulle få betydelse i asylärenden. FARR publicerar här ett referat av rapporten samt tips om ett antal andra aktuella Afghanistanrapporter från andra källor.

Nya säkerhetsrapporter följs ofta av nya rättsliga ställningstagande, så också denna gång. Ett nytt ställningstagande om prövningen av asylansökningar för medborgare i Afghanistan publicerades den 24 januari. Migrationsverket har under 2017-2018 publicerat en rad delrapporter om olika ämnen, som apostasi och konversion, hedersproblematik, marktvister, situationen i Ghazni, situationen i Kabul mm. Se även de nya rapporterna från andra källor, längre ned på denna sida. Vi tackar Anna Lindberg, tidigare föreståndare för Sydasienstudier på Lunds universitet, för sammanställningen.

Se FARR:s artikel om det rättsliga ställningstagandet
Tidigare artiklar på hemsidan, från 18-10-18, uppdaterade 19-02-08:

UNHCR om läget i Afghanistan, inklusive FARR:s kommentar
Att tänka på för asylsökande från Afghanistan, innehåller fler länkar

 

181204, Migrationsverket:

Lifosrapport: Säkerhetsläget i Afghanistan (Version 1.0)

Rapporten är en presentation av vad som MV bedömer som tillförlitlig och relevant landinformation avsedd för handläggning av migrationsärenden. Samtidigt betonas att rapporten inte bör användas som enda underlag utan tillsammans med andra källor för att bedöma enskilda ärenden, samt att rapporten inte återspeglar MVs officiella ståndpunkt. Det är dock troligt att MV lägger ganska stor vikt vid den. Det är en lång och detaljerad rapport och det kan vara bra att läsa den information som finns om specifikt område då det gäller att förstå hur MV eventuellt bedömer om det är möjligt att återvända till viss plats eller inte.

Rapporten slår fast att den generella säkerhetssituationen har fortsatt att försämras och militära insatser eskalerat.

Afghanistans regering har som mål att kontrollera områden med 80% av befolkningen i slutet av 2019, men inga förbättringar på den fronten har skett. I juli 2018 kontrollerade regeringen områden med cirka 65% av befolkningen, vilket är en minskning sedan 2016.

Det finns en ökad risk att civila drabbas av riktat våld, särskilt mot shiiter i Kabul och Herat. Under de nio första månaderna inträffade lika många sekteristiska attentat i landet som under hela 2017. Skolor har i en ökad grad attackerats.

Säkerhetssituationen har försämrats signifikant i Nanganhar och  Ghazni. Faryab pågår stridigheter och området präglas av mycket våld och tillhör de områden med flest civila offer under 2018, tillsammans med Nanganhar, Kabul, Helmand och Ghazni. I Kandahar råder stor säkerhet.

Trots den negativa trenden då det gäller säkerhet menar rapporten att den korta eld-upphör-perioden mellan regeringsstyrkor och talibaner ger hopp om en mer positiv utveckling på lång sikt. Det finns dock brist på tillit från båda hållen och dessutom har ISKPs ökade närvaro en negativ och störande inflytande på fredsprocessen. Det är också oroande med de ökade riktade våldsdåden mot hazarer och annat sekteristiskt våld.

Regeringen är svag och har små möjligheter att tillgodose befolkningens behov.

Den ekonomiska och humanitära situationen kan komma att förvärras. USAs sanktioner mot Iran har försämrat möjligheterna för afghaner där att försörja sig och har också minskat betalningar av afghaner som arbetar i Iran till Afghanistan.

Regeringens upptrappning av aktiviteter har inte minskat talibanrörelsens makt, tvärtom. Regeringen har lämnat landsbygden för att fokusera på att skydda städerna, vilket gett talibanerna ökat utrymme på landsbygden. Talibanrörelsens inflytelsesfärer sträcker sig idag långt utanför de områden där de bedöms inneha den territoriella kontrollen, och de kan såväl driva in skatter som utöva rättsskipning i parallella rättssystem (särskilt sedlighetsbrott), vilket förekommer t.ex. i Kunduz och Ghazni. Rörelsen bedöms kraftigt ha utökat sin medlemsbas, vilken runt 2009 uppskattades omfatta 15-20 000. Idag kan den ha så många som 200 000 medlemmar och är också mer välorganiserad med “skuggstyren”.

Talibanrörelsen har under 2018 visat sig fortsatt kapabel till både territoriell krigföring och terrorkampanj i städerna, trots USA:s nya offensiva strategi avsedd att trycka tillbaka rörelsen på slagfältet och tvinga dem till förhandlingsbordet. Under de första sju månaderna 2018 registrerades flest säkerhetsincidenter i Nangarhar, följt av Helmand, Kandahar, Kunar, Faryab, Ghazni och Laghman.

Sedan 2009 har det i princip skett en successiv ökning av antalet offer för varje år som gått, dock med nedgångar under åren 2012 och 2017. Sedan 2014 har det totala antalet civila offer årligen överstigit 10 000. Till detta kommer alla soldater som dödats i strid.

Lifos bedömer sammanfattningsvis att det övergripande mönstret av konflikten är intensifierade strider mellan parterna, och trots vissa positiva trender som kan skydda civila exempelvis under markstrider bedöms riskerna för civila som helhet inte ha minskat mot bakgrund av de andra observerade trenderna.

Under perioden maj 2016 till maj 2018 har regeringens territoriella kontroll minskat från 66% till 56%. Befolkningskontroll har minskat från 69% till 65% under samma period.

Rapporten beskriver försvårade förhållanden för befolkningen, särskilt för internflyktingar. Knappt 40% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen med begränsad eller avsaknad av sjukvård. Tillgång på livsmedel har försämrats. Barnarbete har ökat. Ökat antal internflyktingar och återvändande har bidragit till ökade försörjningssvårigheter. Enligt UNOCHA är 87 procent av landets internflyktingar och 84 procent av återvändarna i en akut situation med otrygg livsmedelsförsörjning

Personer utan nätverk har svårt att klara sig och ses med stor misstänksamhet.

Nästa år kommer, enligt Lifos bedömning, sannolikt fortsatt att präglas av en hög aktivitet på upprorssidan men också av en alltmer offensiv regeringssida som via intensiva flyg- och markoffensiver kommer försöka återerövra territorium som förlorats till talibanrörelsen under upprorsåren. Det finns också en risk för ett än mer negativt scenario om ISKP:s sekteristiska våld skulle sprida sig med uppblossat våld mellan olika folkgrupper som följd. Allt starkare röster höjts med krav på att hazarbefolkningen i Kabul ska ”ta säkerheten i egna händer” då man tappat förtroende för regeringens förmåga att få stopp på de sekteristiska våldet.

Hämta rapporten

 

181129, Afghanistan Analysts Network:

Taleban Attacks on Khas Uruzgan, Jaghori and Malestan (II): A new and violent push into Hazara areas 

Author: Ali Yawar Adili and Martine van Bijlert

Rapporten kan vara användbar när argument behövs mot utvisningar till just distrikten Jaghori och Malestan, där säkerhetsläget särskilt för hazarer är prekärt. 

Författarna till denna rapport visar att talibanattackerna på Hazara-områdena i Uruzgan och Ghazni var oöverträffade tidigare attacker och de visar ett tydligt skifte i talibanernas beteende mot Hazar-områdena. De drar slutsatsen att talibanerna länge hade planerat att gå vidare till Hazara-områdena för att utöka territoriell kontroll och öka sina intäkter. Nivån på våldet och den långsamma responsen från regeringen har dessutom medfört farhågor att talibanerna inriktar sig på just denna etniska grupp, samt att det finns en etnisk bias från regeringens sida. Rapporten gör en detaljerad genomgång av möjliga orsaker till attackerna, liksom till konfliktr mellan hazarer och pashtuner i området. Möjligen utförde talibanerna dessa attacker just när fredssamtal och förhandlingar är på gång med USA för att förbättra sin förhandlingsposition. Talibanerna försöker också få avtal med hazarerna att de beskyddas mot att de betalar skatter. De försöker vinna över hazarerna på sin sida mot regeringen. Talibanerna har inte drivits ut ur Jaghori och Malestan distrikt och fortsätter utgöra ett stort hot där.

Hämta rapporten

 

181127, Norwegian Refugee Council:

RETURNING TO WHAT? The challenges displaced Afghans face in securing durable solutions

Rapporten tar inte ställning till huruvida det är rimligt att utvisa människor till Afghanistan eller ej, men visar med stor styrka på svårigheterna som återvändande afghaner har i landet. Detta visar att de krav som ställs i återvändaravtalen inte uppfylls.

Denna rapport utgår från forskning som gjorts i Jalalabad, Nangarhar, Kandahar, Kabul, Kunduz och Herat provinserna. Syftet med rapporten är att undersöka situationen för återvändande flyktingar samt internflyktingar i Afghanistan. Rapporten ger också förslag på hur humanitär hjälp kan förbättras. Situationen för de båda grupperna har försämrats sedan 2012. Eventuellt stöd som ges till dem nu inriktar sig på kortsiktiga åtgärder för att upprätthålla liv. Det saknas långsiktiga och hållbara åtgärder.

Över 65% av de intervjuade bor i undermåliga bostäder. Bristen på mat har förvärrats sedan 2012. Rekommendationen är att det internationella samfundet diskuterar med Afghanistans regering om hur en utvecklingsagenda kan kombineras med åtgärder som befrämjar fred och säkerhet.

Hämta rapporten

 

181123, GCPEA Briefing Paper:

Attacks om Education in Afghanistan

Sedan 2001 har Afghanistans regering gjort stora framsteg när det gäller att öka tillgången till utbildning och göra det möjligt för tusentals barn att gå i skolan, men antalet barn som är utestängda från skolgång ökar, särskilt för flickor. Den pågående konflikten, ökande osäkerhet, och specifikt angrepp på utbildning är bland de viktigaste drivkrafterna bakom denna förändring. Under 2018 har attacker mot studenter, lärare och skolor accelererat dramatiskt, särskilt i områden i landet som kontrolleras av icke-statliga väpnade grupper eller där strider om kontrollen pågår. Särskilt är flickskolor utsatta.

Hämta rapporten

 

181121, United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs, OCHA:

Ghazni Armed Clashes Flash Update No. 3

Icke-statliga väpnade grupper (NSAG) attacker Jaghuri distriktets Baba området i Ghazni provinsen den 19 november, men sedan dess har inga ytterligare attacker skett. Många invånare i Malistan och Jaghuri har blivit traumatiserade av våld och osäkerhet och rädsla för gruppernas återkomst. Man kan förvänta sig att folk försöker fly därifrån till Ghazni stad, Kabul och Banyan. De svåra vinterförhållandena gör det svårt för internflyktingar att få sina direkta behov till fredsställda. Det syns en ökning av respiratoriska sjukdomar bland de nya internflyktingarna, särskilt barn.

Hämta rapporten

 

181117, OCHA:

Ghazni Armed Clashes Flash Update No. 2

Det rapporteras att strider fortfarande pågår mellan icke-statliga beväpnade grupper (NSAG) och regeringsstyrkor i Khas Uruzgan, Malistan and Jaghuri distrikten i provinsen Ghazni. Regeringen har nyligen skickat förstärkning till sina trupper. De beväpnade icke-statliga grupperna som var på väg till Jaghuri DAC stannade den 13 november på Hotel Anguro som de hade intagit. Den 14 november attackerade NSAG en polischeckpoint i Nawabad i Ghazni stad, vilket är ett område med den tätaste koncentrationen av flyktingar från Malistan och Jaghuri. Många flydde igen, mot Kabul.
Den 16 november hade cirka 6510 internflyktingar nått Bamyan centrum och antal internflykting i Ghazni uppgick till cirka 15820 personer.

Hämta rapporten

Se även: OCHA 181114; Ghazni Armed Clash – Flash Update No. 1

 

181116, Famine Early Warning Systems Network (USAID):

Food Security Outlook October 2018 to May 2019

Rapporten belyser de enorma svårigheter och risker för svält och undernäring som särskilt drabbar återvändande och interflyktingar.

Afghanistan kommer på grund av torkan att erfara den största osäkerheten i livsmedelsförsörjning sedan 2011. Ett onormalt stort antal hushåll kommer att behöva nödhjälp.

Rapporten delar in landet i zoner på en skala från 1-5 där 1 betyder minimal påverkan av livsmedelskris och 5 betyder svält. Större delen av landet placeras nu på skalorna 2 eller 3. Värst är det i Bhagdhis som klass inom kategori 4. Krisen väntas kulminera i april 2019 och Badakhshan, Badghis, and Daykundi förväntas befinna på skala 4, vilket innebär akut nödläge. Mellan 6 och 7 miljoner människor förväntas behöva humanitärt bistånd med mat.

Återvändandet av afghaner från Iran och Pakistan har ökat konkurrensen om arbeten. Dessutom har remittanser från städer, samt från Iran minskat avsevärt, samtidigt som värdet på afghansk valuta i förhållande till USD nyligen nådde den lägsta nivån på 15 år. Man kan förvänta sig att hushållens skulder kommer att öka och att man använder sig av lån för att köpa mat. Antal människor som lider av undernäring förväntas öka. Förflyttningar/internflykt pga konflikter och torka förväntas öka fram till maj 2019 (perioden efter maj 2019 diskuteras inte).

Hämta rapporten

 

181106, United Nations Assistance Mission in Afghanistan, UNAMA:

SPECIAL REPORT: 2018 ELECTIONS VIOLENCE

UNAMA:s rapport visar att våld som riktades till väljare och vallokaler under de tre dagar då omröstningen i parlamentsvalet ägde rum orsakade 435 civila offer (56 dödsfall och 379 skadade), den högsta nivån jämfört med de fyra föregående valen som hölls i Afghanistan. Denna rapport visar på den organiserade kampanjen av anti-regeringselement, främst talibanerna, riktade mot civila föremål och i civila befolkningsområden under valet, inklusive angrepp mot skolor som används som vallokaler. UNAMA är också medveten om påståenden om våld på valdagar som kan hänföras till politiska kandidater och väpnade grupper i samband med dem. Denna rapport behandlar inte sådana påståenden eftersom de faller utanför UNAMA: s övervakningsarbete av skydd av civila, och som fokuserar på våld som begåtts av parter i den väpnade konflikten. Rapporten belyser också ett mönster av bortföranden, hot, skrämsel och trakasserier som talibanerna utför mot civila före valet. Dessa incidenter, som involverar användningen av taktik riktade direkt till civilbefolkningen, tillsammans med en rad offentliga uttalanden från olika talibankommissioner som hotar de som deltar i valet och de platser som identifierats som valcentraler, anger en avsiktlig kampanj som är avsedd av talibanerna att störa och undergräva valprocessen. Rapporten betonar att sådana avsiktliga våldshandlingar utgör krigsbrott enligt internationell humanitär rätt. Utbredda eller systematiska attacker mot Afghanistans civila befolkning kan också utgöra brott mot mänskligheten. Vidare är handlingar eller hot om våld som är avsedda att sprida terror bland civilbefolkningen förbjudna enligt internationell humanitär rätt.

Hämta rapporten

Tidigare artiklar på hemsidan, från 18 oktober 2018:
UNHCR om läget i Afghanistan, inklusive FARR:s kommentar
Att tänka på för asylsökande från Afghanistan, innehåller fler länkar

 

orange knapp

Viktigt!

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5