rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltEU:s asylbyrå uppdaterar om Afghanistan

EU:s asylbyrå uppdaterar om Afghanistan

Denna artikel innehåller tabeller och läses bäst i dator.

I slutet av juni publicerade EU:s asylbyrå EASO nya riktlinjer för Afghanistan. De innebär till viss del en förändrad inställning till hazarernas situation, samt till återvändande/interflykt till vissa områden.

Förändringarna är inte så stora, men de kan vara betydelsefulla för vissa kategorier, till exempel barnfamiljer, om de kommer från någon av de provinser som nu anses drabbade av mer urskillningslöst våld. Om våldet bedöms som mer urskillningslöst - så att vem som helst drabbas - behöver individer inte uppvisa lika mycket av individuella hot för att det ska anses orimligt att de ska kunna bosätta sig där.

 

Country Guidance Afghanistan 2019 Sida 001(Klicka på bilden för att hämta broschyren som pdf-fil!)

EU:s asylbyrå EASO ger ut riktlinjer för bedömningen av asylskäl för olika länder. I Sverige har dessa riktlinjer stor betydelse eftersom Migrationsverket betraktar dem som vägledande, även med större relevans än exempelvis riktlinjerna från FN:s flyktingorgan UNHCR. EASO poängterar dock att riktlinjerna inte är bindande för medlemsländerna (se sid 9), vilket gör att Migrationsverkets egna bedömningar väger tyngre.

Dokumentet (EASO 2019) ersätter de riktlinjer och den analys som utfärdades av EASO i juni 2018 (EASO 2018). FARR har tidigare rapporterat om innehållet i den rapporten, i en jämförelse med UNHCR:s riktlinjer.

Se även den allmänna texten "Att tänka på för asylsökande från Afghanistan", med många länkar.

Granskningen nedan har gjorts av Anna Lindberg, forskare vid SASNET, the South Asian Studies Network, Lunds Universitet.

EASO:s riktlinjer bygger bland annat på en rapport om säkerhetsläget som EASO publicerade i början av juni. I april 2019 publicerade EASO även en rapport om den socio-ekonomiska situationen i Kabul, Mazar-e-Sharif och Herat, något som borde vara av intresse vid internflyktsbedömningar.

 

Förändringar i EASO 2019

I det följande fokuserar vi främst på förändringar av betydelse som gjorts i 2019 års riktlinjer jämfört EASO 2018.

Både EASO 2018 och EASO 2019 identifierar olika så kallade riskprofiler i tre olika kategorier. I de nedanstående tabellerna anges skillnader mellan EASO 2018 och EASO 2019 med röd text. I den första kategorin finns inga skillnader mellan EASO 2018 och EASO 2019.

 

I: Riskprofiler som vanligtvis har goda skäl att falla under definitionen “flykting”

 

EASO 2018

 

EASO 2019




(1) Medlemmar av säkerhetsstyrkor och regeringsvänlig milis

 

(1) Medlemmar av säkerhetsstyrkor och regeringsvänlig milis




(2) Individer som arbetar för utländska trupper eller uppfattas som att stödja dessa

 

(2) Individer som arbetar för utländska trupper eller uppfattas som att stödja dessa




Medlemmar av rebellgrupper eller civila som uppfattas stödja dessa

 

Medlemmar av rebellgrupper eller civila som uppfattas stödja dessa




HBTQ

 

HBTQ




Individer som anses ha begått hädelse eller apostasi

 

Individer som anses ha begått hädelse eller apostasi




Baha’i

 

Baha’i




Individer som är direkt involverade i blodsfejder

 

Individer som är direkt involverade i blodsfejder




 

II: Riskprofiler/subprofiler som kan ha välgrundad rädsla för förföljelse under särskilda riskförhöjda omständigheter

Exempel på omständigheter som kan höja risken ges inom varje profil i EASO 2019, men i tabellen nedan finns exemplen med endast då de skiljer sig från 2018.

I denna andra kategori har den etniska gruppen hazarer inkluderats, vilket kan ses som att EASO 2019 bedömer hazarer som något mer utsatta än tidigare. I EASO 2018 återfanns hazarer i den tredje kategorin som inte kan anses ha välgrundade skäl att frukta förföljelse enbart genom sin tillhörighet av viss grupp.

 

EASO 2018

 

EASO 2019




(1) Medlemmar av säkerhetsstyrkor och regeringsvänlig milis

 

(1) Medlemmar av säkerhetsstyrkor och regeringsvänlig milis




(2) Regeringsanställda, inklusive domare, åklagare, anställda vid rättsliga instanser; och de som stödjer regeringen

 

(2) Regeringsanställda, inklusive domare, åklagare, anställda vid rättsliga instanser; och de som stödjer regeringen




(3) Individer som arbetar för utländska trupper eller uppfattas som att stödja dessa

 

(3) Individer som arbetar för utländska trupper eller uppfattas som att stödja dessa




(4) Religösa ledare

 

(4) Religösa ledare




(6) Individer som riskerar tvångsrekrytering

 

(6) Individer som riskerar tvångsrekrytering




(7) Personal inom utbildning

 

(7) Personal inom utbildning




(8) Anställda inom humanitärt arbete och sjukvårdspersonal

 

(8) Anställda inom humanitärt arbete och sjukvårdspersonal




(9) Journalister, media-anställda och försvarare av mänskliga rättigheter

 

(9) Journalister, media-anställda och försvarare av mänskliga rättigheter




(10) Barn

 

(10) Barn




(11) Kvinnor

 

(11) Kvinnor




(12) Individer som anses ha överskridit moralkoder

 

(12) Individer som anses ha överskridit moralkoder




(13) Individer som uppfattas som “västerniserade”

 

(13) Individer som uppfattas som “västerniserade”




(15) Personer som lever med handikapp

 

(15) Personer som lever med handikapp




(17a) Denna riskprofil fanns ej med här 2018.

 

(17a) Individer som är etniska hazarer

Att vara hazar i sig leder normalt inte till en risknivå som fordras för att det ska anses finnas en välgrundad rädsla för förföljelse.  I de flesta fall då det finns en välgrundad rädsla för förföljelse, är den relaterad till andra omständigheter som ingår i andra kategorier i denna vägledning, t.ex. Shia, inklusive Ismaili, medlemmar av säkerhetsstyrkor, regeringsanställda, inklusive domare, åklagare och annan juridisk personal; de som stödjer regeingen etc.

Den individuella bedömningen ska också ta i beaktande riskpåverkande omständigheter så som område man kommer ifrån eller arbetar i, yrke, politisk aktivitet etc.




(17b) Shia, inklusive Ismaili

 

(17b) Shia, inklusive Ismaili




(17c) Hinduer och sikher

 

(17c) Hinduer och sikher




(18a) Individer som är involverade i blodsfejder utöver män som är direkt involverade

 

(18a) Individer som är involverade i blodsfejder utöver män som är direkt involverade




Den fullständiga texten om hazarer (EASO 2019, sid 69) har blivit något uppdaterad jämfört med EASO 2018, bland annat genom meningen: “Attacker av rebeller, särskilt ISKP, har i hög grad påverkat hazarerna under 2018”. (ISKP är benämningen på IS, Islamiska Statens gren i Afghanistan). Samtidigt betonas att det inte är etnicitet i sig som är orsaken till att hazarer är utsatta utan att religion och politisk åsikt är lika betydelsefullt i risk-bedömningen. Det faktum att hazarer har blivit en egen riskprofil i den andra kategorin innebär dock att EASO anser deras utsatthet som högre än tidigare.

 

III: Profiler som generellt sett inte kan ha välgrundad rädsla för förföljelse pga ras, religion, nationalitet, medlemskap av särskild socialgrupp eller politisk åsikt, enbart genom att tillhöra denna profil eller sub-profil.

Inom den här profilen måste en individ ha egna särskilda omständigheter för att anses ha en välgrundad rädsla för förföljelse och kvalificera för flyktingstatus. I tabellen nedan finns sådana omständigheter med vid respektive profil endast om det finns skillnader mellan 2018 och 2019.

 

EASO 2018

 

EASO 2019




(15) Individer med allvarliga medicinska problem

 

(15) Individer med allvarliga medicinska problem




(17a) Individer som är etniska hazarer

Se potentiell anknytning till andra profiler (t.ex. Shia, individer som stödjer regeringen etc.)

Omständigheter att ta i beaktande: område man kommer ifrån eller arbetar (till exempel där ISKP är närvarande), yrke, deltagande i religiösa sammanhang (se profilen Shia, inklisuve Ismaili), politisk aktivitet etc.

 

(17a) Denna profil har 2019 flyttats upp en kategori till kategori II)




(18b) Individer som är involverade i land-dispyter

 

(18b) Individer som är involverade i land-dispyter




(19)  Individer som är anklagade för vanlig kriminalitet

 

(19)  Individer som är anklagade för vanlig kriminalitet




(20) Afghaner som uppfattas som välbärgade

 

(20) Afghaner som uppfattas som välbärgade




(21) Individer som föddes i Iran eller Pakistan och/eller har bott där under en lång tid

 

(21) Individer som föddes i Iran eller Pakistan och/eller har bott där under en lång tid




 

Alternativt skyddsbehövande

(se EASO 2019 sid 27)

Denna kategori motsvaras av beskrivningen i Artikel 15(c) i EU:s skyddsgrundsdirektiv: allvarliga och individuella hot mot en civil personsliv på grund av urskiljningslöst våld i en situation med internationell eller intern väpnad konflikt.

Skrivningen 2019 har ändrats något under denna rubrik jämfört med 2018 och begreppet civilbefolkning har definierats tydligare. Det betonas till exempel att det viktiga är att avgöra om en person är civil när hen eventuellt återvänder. Att en person har deltagit i stridigheter i det förflutna hindrar inte att personen kan vara alternativt skyddsbehövande.

 

Nivåer av urskillningslöst våld i Afghanistan

Se EASO 2019 sid 28 ff

Båda rapporterna klassificerar de olika provinserna i fem kategorier beroende på graden av våld. Ju högre grad av våld, desto färre individuella element krävs för att en individ ska anses möta en verklig risk av allvarliga skador enligt Artikel 15 (c) i EU-direktivet. I rapporten anges de olika kategorierna med olika färger: brun, röd, rosa, blå och vit i en fallande skala från högsta grad av urskiljningslöst våld till inget urskiljningslöst våld. Namn markerade med rött i nedanstående tabell indikerar en förändring uppåt på skalan (ökad grad av urskiljningslöst våld) och namn markerade med blå text markerar en sänkning (dvs att graden av urskiljningslöst våld anses lägre än i EASO 2018). Svart text indikerar att ingen förändring har skett när graden av våld har bedömts.

 

 

Grad av urskillningslöst våld

 

EASO 2018, Provinser

 

Antal 2018

 

EASO 2019, Provinser

 

Antal 2019










Högsta grad

 

-

 

0

 

Nangarhar (utom staden Jalalabad)

 

1










Hög grad

 

Faryab, Helmand, Laghman, Nangarhar, Paktya, Uruzgan, Zabul

 

7

 

Farah, Faryab, Ghazni, Helmand, Kunar, Kunduz, Laghman, Paktya, Zabul,

Jalalabad city

 

10










Medel

 

Badakhshan, Badghis, Baghlan, Farah, Ghazni, Ghor, Herat (utom Herat city), Jawzjan, Kabul, Kandahar, Kapisa, Khost, Kunar, Kunduz, Logar, Nimraz, Nuristan, Paktika, Parwan, Sar-e-Pul, Takhar, Wardak

 

22

 

Badakhshan, Badghis, Baghlan, Balkh (utom Mazar-e Sharif), Ghor, Herat (utom Herat city),  Jawzjan, Kabul (inklusive Kabul city), Kandahar, Kapisa, Khost, Logar, Nimraz, Nuristan, Paktika, Sar-e-Pul, Takhar, Uruzgan,  Wardak

 

19










Låg grad

 

Balkh, Bamyan, Daykundi, Samangan, Herat city

 

5

 

Bamyan, Daykundi, Parwan, Samangan, Herat city, Mazar-e Sharif

 

6










Inget urskillningslöst våld

 

Panjshir

 

1

 

Panjshir

 

1










 

Klassificeringen används för att bedöma om återvändande är möjlig till visst distrikt eller del av distrikt. Liksom 2018 betonas i EASO 2019 att flera faktorer ska vägas in: säkerhet i området, aktörer i området, resväg samt om det är rimligt att bosätta sig i området med hänsyn till tillgång på livsmedel, skydd och bostad, grundläggande hälsovård, hygien, grundläggande försörjningsmöjligheter samt de individuella omständigheterna.

Följande provinser har uppgraderats till en högre (och farligare) nivå, som kräver en lägre grad av individuella anledningar till skydd: Farah, Ghazni, Kunar, Kunduz, Balkh och Nangarhar.

Nangarhar (med staden Jalalabad som undantag) har, enligt EASO, uppgraderats till en nivå där inga individuella omständigheter behöver presenterats för att bedöma återvändande dit som olämpligt och orimligt. Det är dock viktigt att betona att bedömningen är ett “genomsnitt” i respektive provins så det kan fortfarande finnas områden som anses mer säkra än andra.

Migrationsverket har nyligen gjort en bedöming av säkerhetsläget i en av dessa fem provinser, Ghazni (Lifosrapport 2019-05-29, version 2.0: Afghanistan- Säkerhetsläget i Ghazni).

I denna femtiosidiga skrift står att läsa i analysen och slutsatsen att:

“det plötsligt uppblossade våldet i Jaghori och Malistan medför en avsevärt större osäkerhet inför vad som kan komma att hända i dessa distrikt framöver än vad som tidigare bedömts vara fallet efter en lång tid av stabilitet (sid 47)”…”Enligt Lifos bedömning kommer 2019 sannolikt att bli ett likaledes konfliktintensivt år för Ghaznis del”…”I ett värsta scenario skulle detta kunna medföra en situation liknande den som uppstod i Afghanistan efter att Sovjetunionen lämnat landet 1989” (sid 48). …”Trots möjligheten till ett mer positivt scenario på lite längre sikt bedömer Lifos sammanfattningsvis det som sannolikt att fortsatt våld är att vänta under resterande 2019, liksom en eskalering av detta våld under det kommande presidentvalet som är satt att hållas i september 2019” (sid 49).

Lifosrapporten innehåller också en analys av resvägar till och inom provinsen (sid 39 – 45), som kan vara värd att studera nogsamt för den som ska argumentera mot Migrationsverket eller migrationsdomstolen.

Situationen i Ghazni är således enligt Migrationsverket allvarlig, dock inte så allvarlig att det är otänkbart att utvisa afghaner i Sverige dit. Jämfört med tidigare analys behöver emellertid sådana individer/familjer enligt EASO 2019 uppvisa en lägre grad av individuella omständigheter för att bevisa att de är i fara.

Det motsatta gäller i de två provinserna Uruzgan och Parwan, där EASO bedömer att säkerhetsläget har förbättrats.

 

Storstäderna rimliga för internflykt

De tre städerna Kabul, Herat och Mazar-e Sharif anses inte ha nått upp till en nivå så att det inte är rimligt att bosätta sig där för internflyktingar om dessa har stödjande nätverk eller ekonomiska medel. För vuxna, friska män och gifta par utan barn krävs inte heller att det finns något stödjande nätverk på orten. Som jämförelse kan nämnas att UNHCR bedömer att Kabul inte ska ses som ett internflyktsalternativ.

Då det gäller individuella omständigheter i samband med internflykt är förändringarna i EASO 2019 jämfört med EASO 2018 endast marginella (se EASO 2019 sid 125 ff.). Båda rapporterna anser att två kategorier kan återsändas till internflykt även om stödjande nätverk saknas: (EASO 2019 sid 137)

  1. friska och vuxna män
  2. gifta par utan barn.

För nedanstående kategorier sägs 2019 (liksom i EASO 2018) att internflykt inte är rimligt om det saknas stödjande nätverk (EASO 2019 sid 138-139) för följande grupper:

  1. ensamstående kvinnor
  2. ensamkommande barn
  3. familjer med barn
  4. personer med allvarlig sjukdom eller handikapp
  5. äldre
  6. personer som fötts eller bott utanför Afghanistan under mycket lång tid.

Sammanfattningsvis kan sägas att de nya riktlinjerna till viss del innebär en förändrad inställning till hazarernas situation, samt till återvändande/interflykt till vissa områden. Det är inte substanstiella förändringar, men de kan vara betydelsefulla för kategorier 3-8 ovan (till exempel barnfamiljer), om deras hemvist finns i någon av de provinser som uppgraderats till att ha mer urskiljningslöst våld, där individer behöver uppvisa en lägre grad av individuella faktorer för att det ska anses orimligt att de ska kunna bosätta sig där än vad som var fallet tidigare. Detta gäller speciellt Ghazni, eftersom Migrationsverket har gjort en egen analys av just den provinsen där de bedömer situationen som mer riskfylld än tidigare.

orange knapp

Viktigt!

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5