rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltDomar och riktlinjer för palestinier

Domar och riktlinjer för palestinier

I december 2019 publicerade Migrationsverket riktlinjer för asylsökande från Gaza och Västbanken. Ställningstagandet för Gaza bygger på en vägledande dom som slog fast att det åter går att verkställa utvisningar till Gaza. Därmed kan dessa palestinier åter få utvisningsbeslut istället för tillfälliga uppehållstillstånd.

Migrationsverket bedömer att Gaza nu är i väpnad konflikt och personer med individuella skäl kan få asyl. Situationen på Västbanken anses däremot ha förbättrats. Vissa från Västbanken skulle kunna bedömas som "övrig skyddsbehövande" och situationen i Gaza innebär "särskilt ömmande omständigheter" för barn - men dessa skäl används inte under den tillfälliga lagen.

Sedan Sverige erkände Palestina räknas palestinier inte som statslösa om de är registrerade i de palestinska områdena. När det finns praktiska verkställighetshinder blir situationen ändå likartad som för statslösa palestinier. De särskilda reglerna för palestinier som registrerats av FN-organet UNRWA omfattar även medborgare i staten Palestina.

Längre ned i denna artikel beskrivs ett antal domar och riktlinjer som berör både palestinska medborgare och statslösa palestinier.

 

Innehåll:

Gaza: Nu väpnad konflikt men inget praktiskt hinder enligt Migrationsverket

Västbanken: "Svåra motsättningar" men läget förbättrat enligt Migrationsverket

 

Andra riktlinjer och domar av intresse för palestinier:

Migrationsöverdomstolen om att praktiska hinder kan påverka flyktingstatus

Migrationsöverdomstolen om flyktingstatus för personer som haft skydd från UNRWA

Migrationsöverdomstolen om vilket land skyddsbehovet ska prövas emot

Migrationsöverdomstolen om verkställighetshinder som redan är kända (bidooner)

Migrationsverket om palestinier i Mellanöstern - uppehållsrätt och dokument

Migrationsverket om konsekvenserna av att Sverige erkänt Palestina

Om praktiska verkställighetshinder - statlig utredning och FARR:s kommentar

UNHCR:s riktlinjer

 

Gaza: Nu väpnad konflikt men inget praktiskt hinder enligt Migrationsverket

Enligt Migrationsverkets tidigare rättsliga ställningstagande från 2016 rörande Gaza rådde svåra motsättningar, men inte väpnad konflikt. Individer med personliga skäl genom konflikten bedömdes som "övrig skyddsbehövande". Barn beviljades generellt uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Genom den tillfälliga lagen sattes dessa skäl för uppehållstillstånd ur spel. Å andra sidan har praktiskt verkställighetshinder rått sedan 2014 på grund av att det inte varit möjligt att passera Egypten. De berörda har oftast fått tidsbegränsade tillstånd om 12 månader i taget.

I ställningstagandet från december 2019 bedöms Gaza vara i väpnad konflikt, vilket innebär att vissa asylsökande efter individuell bedömning kan få uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. Inget myndighetsskydd anses finnas i Gaza och inte heller möjlighet till internflykt. Bedömningen för barns humanitära skäl kvarstår men under den tillfälliga lagen krävs dessutom att en utvisning skulle strida mot ett internationellt åtagande. Enligt Migrationsverkets egen tolkning innebär detta att beslut kan fattas som strider mot barnets bästa.

Utvisningsbeslut till Gaza har återupptagits, då Migrationsverket nu i linje med Migrationsöverdomstolen bedömer att det går att resa genom Egypten. Därmed ska tillfälliga uppehållstillstånd på grund av praktiska hinder inte längre beviljas. Detta drabbar inte bara personer som sökt asyl nyligen utan även personer som under de senaste åren fått tidsbegränsade tillstånd om 12 månader i taget men nu kan få avslag då det är dags för förlängning. Samtidigt kan det förändrade säkerhetsläget för en del personer spela roll vid en ny prövning, eftersom alternativt skyddsbehov är en status som ger uppehållstillstånd även enligt den tillfälliga lagen.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande, SR 32/2019

 

Västbanken: "Svåra motsättningar" men läget förbättrat enligt Migrationsverket

I en kortfattad rättslig kommentar om situationen på Västbanken konstaterade Migrationsverket i december att säkerhetsläget karakteriseras av våldsamheter i samband med palestinska protester som besvaras med tårgas, beskjutningar med gummikulor eller levande ammunition. Israeliska räder och individuella attacker från båda sidor förekommer. Men Migrationsverket anser att säkerhetsläget blivit bättre sedan 2015 och att situationen de senaste två åren varit relativt lugn, bland annat genom samarbete mellan Israel och den palestinska myndigheten. Säkerhetsläget är dock oberäkneligt enligt verket. Den rättsliga bedömningen är att det fortfarande råder "andra svåra motsättningar" enligt paragraf 2 a, första stycket i Utlänningslagens fjärde kapitel. Detta är lika med lagens nivå för "övrig skyddsbehövande", det vill säga att den inte kan tillämpas under den tillfälliga lagen.

Hämta kommentaren, SR 33/2019

 

ANDRA RIKTLINJER OCH DOMAR AV INTRESSE FÖR PALESTINIER

Migrationsöverdomstolen om att praktiska hinder kan påverka flyktingstatus

Migrationsverkets ställningstagande om Gaza bygger bland annat på en dom från Migrationsöverdomstolen som kom i augusti förra året. Domen gällde en palestinier från Gaza. Migrationsverket bedömde att han inte hade skyddsbehov men han fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder - som praxis hade varit en längre tid.

Mannen överklagade beslutet och hävdade att han har rätt till flyktingstatus eftersom han varit registrerad av FN:s organisation för palestinier, UNRWA, men inte längre kunde få skydd av UNRWA. Migrationsdomstolen höll med och beviljade flyktingstatusförklaring. Migrationsverket överklagade detta med motivering att ett tillfälligt praktiskt hinder inte innebär att skyddet från UNRWA har upphört. Det krävs att personen på grund av skyddsbehov inte kan återvända.

Migrationsöverdomstolen klargjorde genom detta beslut att praktiska hinder kan medföra att skyddet från UNRWA har upphört, och personen därigenom kan beviljas flyktingstatus. Om det finns omständigheter som ligger utanför den sökandes kontroll som hindrar återvändande så behöver hindret inte ha med skyddsbehov att göra. Detta kan ses som ett fall framåt för palestiniernas sak, eftersom praktiska verkställighetshinder ofta uppstår gentemot olika länder, inte minst för statslösa palestinier. Med flyktingstatus kan dessa personer beviljas ett starkare skydd med fullständiga sociala rättigheter och uppehållstillstånd som inte kommer att omprövas i sak varje år.

I det enskilda ärendet beviljades mannen ändå inte flyktingstatus eftersom Migrationsöverdomstolen bedömde att det praktiska hindret inte kvarstår. Under 2018 har det blivit lättare att passera genom Egypten till Gaza, enligt Migrationsöverdomstolen. Därför bifölls Migrationsverkets överklagande, det vill säga att mannen inte fick flyktingstatus.

Denna dom var vägledande och ska följas av Migrationsverket och domstolarna. I praktiken betyder det att uppehållstillstånd på grund av praktiska hinder inte längre ges till palestinier från Gaza. Om utvisningarna ändå inte kan verkställas blir personerna papperslösa i Sverige utan rätt till bostad eller LMA-bistånd (med undantag för barn).

Läs Migrationsverkets referat av denna dom, MIG 2019:13, med länk till domstolens referat

Se även kommentaren från Asylrättscentrum om hur denna dom ska tolkas

 

Migrationsöverdomstolen om flyktingstatus för personer som haft skydd från UNRWA

Migrationsöverdomstolen har tagit ett par vägledande beslut som berör vad som händer när statslösa palestinier har haft skydd av UNRWA men inte kan få det längre. År 2013 togs ett beslut rörande en kvinna från Syrien som genom konflikten i Syrien tvingades fly. Hon hade först fått alternativ skyddsstatus på grund av det generella våldet, i likhet med många andra asylsökande från Syrien. Migrationsöverdomstolen beviljade henne flyktingstatusförklaring eftersom hon hade haft bistånd från UNRWA som hade upphört genom att hon tvingats lämna landet och hon inte hade någon möjlighet att återvända.

Läs Migrationsverkets referat av denna dom, MIG 2013:19, med länk till domstolens referat

 

Migrationsöverdomstolen om vilket land skyddsbehovet ska prövas emot

Ett annat beslut som Migrationsöverdomstolen tog i början av 2018 rörde också en statslös palestinier som bott större delen av sitt liv i Syrien, där han hade skydd av UNRWA. Han hade dock de senaste 18 månaderna bott i Algeriet, där hans hustru och son är medborgare. Hans vistelse i Algeriet var legal men han har inte sökt asyl där. Mannen anförde att han inte hade rätt att återvända utan uppehållstillstånd i Algeriet och att han riskerade utvisning till Syrien från Algeriet. Dessutom argumenterade han för att hans vanliga vistelseort borde anses vara Syrien.

UNHCR gav in ett yttrande till Migrationsöverdomstolen i detta ärende och påpekade att om en palestinier haft skydd av UNRWA och detta skydd upphört utan personens egen förskyllan så har personen flyktingstatus. Men Migrationsöverdomstolen bedömde att detta inte gällde eftersom mannen inte haft skydd av UNRWA strax före asylansökan i Sverige. Prövningen ska istället ske gentemot det land som senast varit mannens "vanliga vistelseort", vilket Migrationsöverdomstolen ansåg var Algeriet. Därför fick mannen avslag.

Hämta referat av denna dom, MIG 2018:3, från Migrationsöverdomstolen

Läs Migrationsverkets referat med länk till domen

UNHCR:s yttrande i målet, 17-04-21

 

Migrationsöverdomstolen om verkställighetshinder som redan är kända (bidooner)

Detta beslut rör inte palestinier men kan vara intresse för att se hur domstolen bedömer möjligheten att väga in ett känt praktiskt verkställighetshinder på grund av statslöshet redan i grundärendet.

Målet gäller en familj från Kuwait som hävdar att de är oregistrerade statslösa bidooner. Svårigheterna att verkställa utvisning av statslösa bidooner är välkända. Migrationsverket har sedan 2012 fört en dialog med Kuwait utan framgång. Bidooner som är registrerade och har så kallade artikel 17-pass ska dock kunna återvända. Migrationsverket ansåg i det här fallet att familjemedlemmarna inte lämnat tillförlitliga uppgifter om hur de lämnade Kuwait eller att de inte är registrerade. Frågan inför Migrationsöverdomstolen var om verkställighetshindret kunde vägas in redan i grundärendet (då av naturliga skäl inget verkställighetsförsök har gjorts) och ge uppehållstillstånd av ömmande skäl. Familjens ombud har påpekat att när ärendet preskriberas kommer barnen att ha vistats i Sverige i ca sju år. Men Migrationsöverdomstolen anser att frågan om verkställighetshinder enligt lagens systematik inte ska vägas in förrän efter preskription då myndigheterna haft fyra år på sig att verkställa beslutet. Avsteg från den principen ska tillämpas restriktivt. I detta ärende kunde det enligt Migrationsöverdomstolen inte redan i grundärendet anses mycket sannolikt att beslutet kommer att preskriberas och det blev därför avslag. Domen är vägledande.

Läs Migrationsverkets referat av denna dom, MIG 2019:4, med länk till domstolens referat

 

Migrationsverket om palestinier i Mellanöstern - uppehållsrätt och dokument

Eftersom problemet för många statslösa palestinier är att Migrationsverket hävdar att de kan utvisas till ett visst land som de anses ha anknytning till, så är det viktigt att veta hur Migrationsverket bedömer palestiniers rätt att uppehålla sig i olika länder. I oktober förra året kom en uppdaterad rapport om detta, från Migrationsverkets landinformationsenhet.

/Utdrag ur rapportens introduktion:/

"Rapporten syftar i första hand till att ge en samlad ingång till information om palestiniers generella status, möjligheter att uppehålla sig, erhålla officiella dokument från, samt resa in i och ut till de stater i Mellanöstern de är bosatta i. Varje kapitel börjar med en kort introduktion till historien för palestinier i landet och hur deras situation är där. Därefter följer en redogörelse för procedurerna för palestinier att få medborgarskap, uppehållstillstånd, resedokument, ID-kort samt möjligheten att resa in och ut ur landet/området. Rapporten behandlar inte återvändande specifikt även om en del information kring detta framkommer av informationen i kapitlen om in- och utresa. För mer detaljerad information om återvändande hänvisas till Migrationsverkets enhet för återvändandesamordning och deras dokument i Lifos databas. För vissa länder som av olika skäl särskiljer sig gällande handlingar som palestinierna har kan redogörelsen för dokumenten avvika något från det generella upplägget i övriga land-kapitel. Det gäller b.la Palestina, Jordanien, och Libanon."

Hämta rapporten "Palestinier i Mellanöstern - uppehållsrätt och dokument (version 1.1)

 

Migrationsverket om konsekvenserna av att Sverige erkänt Palestina

Efter att Sverige erkänt staten Palestina publicerade Migrationsverket ett rättsligt ställningstagande om de "migrationsrättsliga konsekvenserna" av detta. Ställningstagandet innebär framför allt att de som är medborgare i Palestina inte längre kan betraktas som statslösa. De har till exempel inte rätt till resedokument i egenskap av statslösa, inte heller att få svenskt medborgarskap snabbare än andra. Men palestinska medborgare som tvingats lämna Palestina har ändå rätt till flyktingstatus på samma sätt som statslösa palestinier. Detta beror på att UNRWA:s mandat också omfattar de palestinska områdena.

Hämta Migrationsverkets ställningstagande SR 11/2015

 

 

Om praktiska verkställighetshinder - statlig utredning och FARR:s kommentar

Det har länge varit så att personer vars utvisningsbeslut inte går att verkställa på grund av praktiska hinder hamnar i limbo under många år i Sverige, ibland med korta uppehållstillstånd med begränsade rättigheter, ibland utan tillstånd alls. Bristerna i lagen som lett till detta har beskrivits i en statlig utredning som kom 2017 men som ännu inte har lett till något lagförslag. De som drabbas är ofta statslösa men även personer som har ett medborgarskap kan hamna i samma situation.

Ur FARR:s remissvar till utredningen om praktiska verkställighetshinder: "Att människor tvingas leva i limbo kan uppgå till en kränkning av deras mänskliga rättigheter när de ställs på gatan utan rätt till bostad eller försörjning samtidigt som utvisningsbeslut inte kan verkställas. Även om barn inte drabbas lika dramatiskt, är det tveksamt om det är förenligt med barnets bästa att en barnfamilj kan befinna sig i limbo i många år. Även beträffande statslösa är det tveksamt om Sverige uppfyller sina internationella förpliktelser."

Hämta utredningen "Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription, SOU 2017:84"

Läs FARR:s remissvar till utredningen

 

UNHCR:s riktlinjer

UNHCR:s kom i slutet av 2017 med riktlinjer för tillämpningen av "undantagsparagrafen" i flyktingkonventionen om palestinier som står under UNRWA:s beskydd.

Guidelines on International Protection No. 13: Applicability of Article 1D of the 1951 Convention relating to the Status of Refugees to Palestinian Refugees, December 2017, HCR/GIP/16/12

Utdrag ur texten: "Article 1D of the 1951 Convention is often characterised as an "exclusion clause", whereas it has both exclusionary and inclusionary aspects and its two paragraphs are to be read sequentially. In other words, one must first come within the scope of the first paragraph before coming within the second paragraph. Paragraph 1 generally excludes from the protection of the 1951 Convention those Palestinian refugees who are receiving protection or assistance from UNRWA, while paragraph 2 of Article 1D operates to include those very same Palestinian refugees when that protection or assistance has ceased. Once the protection or assistance has ceased (...), they are entitled ipso facto to the benefits of the 1951 Convention. As refugees already recognised by the international community, no separate or additional assessment under Article 1A(2) is required for them to qualify for Convention protection. Claimants need only demonstrate that they fall within the terms of Article 1D."

Hämta UNHCR:s riktlinjer

 

orange knapp

Viktigt!

  • Info till dig som vill gå med i FARR

    Beställningskupongen på FARR:s hemsida har en längre tid fungerat dåligt. Många enskilda och föreningar som försökt bli medlemmar i FARR eller prenumerera på Artikel 14 har fastnat i svårtydda bildfrågor eller att deras mailadress inte har...

    Läs mer ...

  • Frivilligorganisationernas krav till politikerna

    De senaste årens migrationspolitik har kännetecknats av en lång rad förändringar som genomförts i snabb takt utan regelrätta utredningar och förarbeten. Konsekvensanalyser har många gånger helt saknats." Så inleddes ett brev från representanter för...

    Läs mer ...

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5