Nytt från Migrationsverket: 14-åringar får utvisningsbeslut

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande, SR 10/2020, om praktiska verkställighetshinder. Den viktigaste nyheten är att ensamkommande barn som inte har något ordnat mottagande i hemlandet ändå ska få utvisningsbeslut om de fyllt 14. Utvisningen verkställs när de fyllt 18.

De förändringar som skett utgår bl.a. från ett avgörande i Migrationsöverdomstolen. Domen handlade om en statslös familj vars utvisningsbeslut inte kunde verkställas, MIG 2019:4. Denna dom inleds: "Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd p.g.a. praktiskt verkställighetshinder redan innan ett första beslut om utvisning har preskriberats bör tillämpas restriktivt".

Migrationsverket drar slutsatsen att detta ska gälla i alla sammanhang - det kan inte finnas ett bestående praktiskt verkställighetshinder förrän efter fyra år. En grupp som har praktiska verkställighetshinder är ensamkommande barn som inte kan bevisa ett personligt skyddsbehov men som saknar ordnat mottagande i hemlandet. Barn i den situationen som fyllt 14 vid beslutet bör nu enligt Migrationsverket få utvisningsbeslut kombinerat med 12 månaders uppehållstillstånd i taget, eftersom de kommer att fylla 18 och kunna utvisas innan beslutet preskriberats. Verkställighetshindret är "icke bestående".

För barn under 14 kan brist på ordnat mottagande fortfarande ses som bestående hinder enligt Migrationsverket och leda till uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, eftersom utvisning skulle strida mot ett konventionsåtagande.

Enligt Migrationsverkets tidigare ställningstagande i samma ämne skulle ensamkommande barn utan ordnat mottagande i hemlandet normalt få tidsbegränsade tillstånd utan utvisningsbeslut. Dessutom förordades i det förra ställningstagandet uppehållstillstånd av ömmande omständigheter för barn under 16, eftersom utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Ömmande omständigheter är en starkare grund än tillfälligt verkställighetshinder och leder med den ordinarie utlänningslagen oftast till permanent tillstånd. En annan skillnad mellan det föregående och det nya ställningstagandet är att en omfattande lista över gällande rätt och praxis har utgått.

 

"strider inte mot konventionsåtagande"

Principen att praktiska verkställighetshinder inte ska betraktas som bestående för ensamkommande barn som fyllt 14 finns nu också inskriven i det rättsliga ställningstagandet "angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen", SR 12/2020. Enligt det nya ställningstagandet strider det inte mot något svenskt konventionsåtagande att ge ensamkommande utan mottagande utvisningsbeslut från 14 års ålder, eftersom utvisningen inte kommer att verkställas förrän barnet fyllt 18.

 

Ställningstagandet om verkställighet av ensamkommande barn

Det finns även ett särskilt rättsligt ställningstagande om verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn, som har uppdaterats, SR 11/2020. Detta handlar alltså om barn som ska utvisas för att de inte har lyckats bevisa att de har ordnat mottagande. Men även här nämns att brist på ordnat mottagande bedöms som bestående hinder och kan ge uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter för barn yngre än 14 år (16 år i föregående version av ställningstagandet). Där står också att de 12-månaders tillstånd som ges för barn utan ordnat mottagande som fyllt 14 normalt ska förenas med utvisningsbeslut.

I detta ställningstagande om barn som anses ha ett ordnat mottagande står fortfarande, liksom i den förra versionen: "Vi ska fortlöpande bedöma vilka förutsättningar det finns för att kunna genomföra en verkställighet. Om det i praktiken är utsiktslöst att finna ett ordnat mottagande ska vi inte driva arbetet vidare. Vi ska i en sådan situation ta ställning till om det finns verkställighetshinder." Enligt FARR:s erfarenheter tillämpas detta sällan numera.

Genom förskjutningen av praxis som nu sker får det mindre betydelse om verkställighetshindret erkänns; utvisningen ska ändå verkställas när barnet fyllt 18. Men det skulle fortfarande vara en fördel för barn som saknar ordnat mottagande utan att kunna bevisa det om verkställighetshinder med 12 månaders tillstånd skulle erkännas. Visserligen skulle utvisningsbeslut kvarstå, men ett uppehållstillstånd ger vissa rättigheter och det skulle även medföra att dessa ungdomar kunde omfattas av gymnasielagen för fortsatta tillstånd.

 

Kommentar

Migrationsverket utgår från en dom i Migrationsöverdomstolen. Domen kan kritiseras i sig för bedömningen att det behövs fyra år för att avgöra om en utvisning rent praktiskt går att verkställa och att sju års vistelsetid för barn inte är något problem. Men Migrationsverkets tolkning går utöver detta när ensamkommande barn utan möjlighet att på egen hand verkställa sin utvisning ska försättas i samma otrygga situation. Till skillnad från barnen i Migrationsöverdomstolens fall kommer det ensamkommande barnet slutligen att utvisas från sin nuvarande familj, inte tillsammans med dem.

Detta är inte det enda exemplet på att lagtillämpningen förskjuts genom Migrationsverkets tolkningar och egna ställningstaganden. Praxis just för ensamkommande barn har stegvis förflyttats genom flera nya ställningstaganden de senaste åren, som forskarna Anna Lundberg och Sofi Jansson Keshavarz visat i en artikel i Juridisk Tidskrift. Genom att beslut om praktiska verkställighetshinder inte kan överklagas kommer ny praxis inte att prövas i domstol. Detta är en brist i Utlänningslagen som den parlamentariska kommittén borde se över.

När den tillfälliga lagen föreslogs med huvudregeln att uppehållstillstånd skulle vara tidsbegränsade var vi många som påpekade att detta skulle drabba barn specifikt. De skulle inte få trygghet utan kunna utvisas efter flera år i Sverige. Lagstiftarna tillmötesgick kritiken genom att lagen som slutligen antogs innehöll regler som innebar att de flesta barn inte skulle drabbas. Sedan dess har praxis förändrats gång på gång. Till slut har ensamkommande barn blivit en av de grupper som drabbas allra hårdast, precis som vi befarade från början.

 

Länkar

Rättsligt ställningstagande angående praktiska verkställighetshinder mm:
Tidigare SR 25/2016, nu SR 10/2020, Lifos 44202

Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn:
Tidigare SR 24/2017, nu SR 11/2020, Lifos 44203

Rättsligt ställningstagande angående innebörden av svenskt konventionsåtagande och artikel 8 i Europakonventionen vid tillämpningen av 11 och 13 §§ i den tillfälliga lagen:
Tidigare SR 24/2016, nur SR 12/2020, Lifos 44204

Anna Lundberg och Sofi Jansson-Keshavarz: Migrationsverket ändrar på lagens innehåll för att ensamkommande barn inte ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Juridisk Tidskrift nr 4, sid 1012-1019