rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISAktuelltFN vill stoppa utvisningar till Irak

FN vill stoppa utvisningar till Irak

FN:s flyktingorgan UNHCR avråder nu från tvångsutvisningar till Irak. Enligt UNHCR har de flesta från Irak skyddsbehov. I den nuvarande humanitära krisen anser UNHCR dessutom att irakier inte ska återsändas till flykt inom landet. Detta ställningstagande går stick i stäv med det rättsliga ställningstagande om Irak som Migrationsverket publicerade den 20 oktober. Enligt detta blir det inget generellt stopp för utvisningar ens för personer från de värst drabbade områdena, eftersom en del av dem fortfarande kan klara sig i internflykt. Men Migrationsverket öppnar för att personer med utvisningsbeslut kan få en ny prövning. 
/Uppdaterad 14-11-03./

 

UNHCR:s ställningstagande (position) från den 27 oktober om återsändande till Irak innehåller följande sammanfattning om återsändande av asylsökande:

"As the situation in Iraq remains highly fluid and volatile, and since all parts of the country are reported to have been affected, directly or indirectly, by the ongoing crisis, UNHCR urges States not to forcibly return persons originating from Iraq until tangible improvements in the security and human rights situation have occurred. In the current circumstances, many persons fleeing Iraq are likely to meet the 1951 Convention criteria for refugee status. When, in the context of the adjudication of an individual case of a person originating from Iraq, 1951 Convention criteria are found not to apply, broader refugee criteria as contained in relevant regional instruments or complementary forms of protection are likely to apply. In the current circumstances, with massive new internal displacement coupled with a large-scale humanitarian crisis, mounting sectarian tensions and reported access restrictions, particularly into the Kurdistan Region of Iraq, UNHCR does in principle not consider it appropriate for States to deny persons from Iraq international protection on the basis of the applicability of an internal flight or relocation alternative. Depending on the profile of the individual case, exclusion considerations may need to be examined."

Hämta dokumentet "UNHCR position on returns to Iraq"

Läs FARR:s uttalande "Följ FN:s råd och stoppa utvisningar till Irak!"

Mer om Migrationsverkets ställningstagande
Tidigare i år har verket vid tre tillfällen publicerat en "rättslig kommentar" om säkerhetsläget i Irak. Det rättsliga ställningstagandet som kom den 20 oktober handlar även om myndighetsskydd, återvändande mm. Ett rättsligt ställningstagande har en högre status som styrande för beslut i asylärenden än en rättslig kommentar.

Migrationsverket delar in Irak i fyra områden. I provinserna Anbar, Nineva och Salah al-Din anser verket att det råder väpnad konflikt på en sådan nivå att våldet är urskillningslöst och att i stort sett ingen kan återsändas dit. I provinserna Kirkuk och i Diyala rådet det också väpnad konflikt, men eftersom IS inte har full kontroll är det inte lika farligt för alla och en individuell prövning ska ske. I den individuella prövningen spelar det stor roll om den asylsökande tillhör en utsatt grupp. I Bagdad, Babil och provinserna söder om Bagdad är det enligt verket inte väpnad konflikt men svåra motsättningar, vilket innebär att asylsökande måste kunna visa att de är personligt hotade av något som hänger samman med konflikten. I KRI, den norra delen, råder det inte några svåra motsättningar i lagens mening.

Väpnad konflikt enligt Migrationsverket
Uppdelningen mellan väpnad konflikt med urskillningslöst våld och väpnad konflikt utan urskillningslöst våld speglar den tolkning som Migrationsverket nu gör av den s.k. Diakitédomen, ett avgörande från EU-domstolen som kom i början av året. Den definition av "väpnad konflikt" som Sverige tidigare använt sig av var för snäv enligt Diakitédomen. Å andra sidan lämnade domen öppet för att olika nivåer av våld kan förekomma i väpnade konflikter och att våldet inte alltid är urskillningslöst. 

Sveriges tidigare tolkning av "väpnad konflikt" innebar att alla som kom från ett område i väpnad konflikt betraktades som "alternativt skyddsbehövande" enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv. Men få konflikter bedömdes som "väpnad konflikt". Istället bedömdes krigsdrabbade områden i till exempel Irak, Afghanistan och Somalia som områden med "svåra motsättningar". Därför räknades inte alla asylsökande därifrån som alternativt skyddsbehövande. Istället kunde de räknas som "övriga skyddsbehövande", men för den definitionen krävdes i praktiken att den enskilde kunde visa ett särskilt, personligt hot och visa att detta hot hade samband med de svåra motsättningarna. 

Diakitédomen innebär att fler områden nu kommer att bedömas som i väpnad konflikt av Migrationsverket. Men att ett område är i väpnad konflikt kommer inte längre att räcka för att personer därifrån ska bedömas som alternativt skyddsbehövande. Genom att skilja mellan väpnad konflikt med eller utan urskillningslöst våld kan ett liknande krav som tidigare ställas på individer att visa att de löper en personlig risk om våldet inte bedöms som helt urskillningslöst. Tillhörighet till en utsatt grupp kommer att få betydelse i det sammanhanget.  

UNHCR:s ställningstagande särskiljer inte mellan de fem drabbade provinserna Anbar, Nineva, Salah al-Din, Kirkuk och Diyalai i sin beskrivning av de våldsamma övergrepp som begås mot civilbefolkningen. Dessutom påpekas att Baghdad enligt FN:s organ i Irak är det hårdast drabbade området räknat i antalet dödsfall under större delen av 2014. Även Babel finns med i uppräkningen av områden där många dödats i den "pågående konflikten".

Internflyktsalternativ enligt Migrationsverket
Migrationsverket kommer enligt sitt ställningstagande fortfarande att hänvisa en del sökande till internflykt i KRI eller Bagdad. Men verket påpekar att arabiska folkslag normalt inte beviljas inresa till KRI. Kristna, mandéer, yezidier, shabaker och kurder brukar däremot släppas in.

Migrationsverket tar också upp den ansträngda situationen i KRI med många internflyktingar och att den enskilde inte får hänvisas till alltför svåra humanitära förhållanden. Vad det innebär överlämnas till beslutsfattaren i varje enskild ärende, med följande formulering:

"Även om situationen i KRI är ansträngd så kan det vara rimligt vid en individuell bedömning att återvända dit om det vid den individuella prövningen bedöms sannolikt att personen inte riskerar hamna i ett internflyktsläger. För att kunna avgöra om risken för att de hamnar i ett internflyktsläger är hög måste omständigheter i övrigt vägas in såsom ålder, familje-situation, språkkunskaper i kurdiska språk, nätverk i KRI i form av familj och släktingar, egendom i KRI, utbildningsnivå och ekonomiska förutsättningar."

Bagdad som internflyktsalternativ för minoriteter som palestinier, mandéer, kristna, yezidier, kurder och shabaker kan bara bli aktuellt om personen/familjen redan har särskild anknytning dit, enligt Migrationsverket, eftersom dessa minoriteter har en utsatt situation i hela Irak. Även för sunni- och shia-araber och turkmener ska det göras en individuell bedömning av Bagdad som internflyktsalternativ och risken att hamna i internflyktläger ska beaktas.

När internflyktsalternativ bedöms ska det vägas in att internflykt kan vara svårare för barn än för vuxna. Men barnfamiljer kan ändå hänvisas till internflykt om det finns en arbetsför man i familjen och de har tidigare bostads- eller familjeanknytning till någon ort. Ensamkommande barn, kvinnor utan manligt nätverk och personer som är arbetsoförmögna (t.ex. pga. funktionsnedsättning, ålder eller ohälsa) bör enligt Migrationsverket inte hänvisas till internt flyktalternativ. 

UNHCR påminner om att ca 1,3 miljoner människor levde i internflykt redan före den nuvarande krisen. Mellan januari och oktober har ytterligare 1,8 miljoner flytt inom landet från de sju nämnda provinserna, varav mer än 700.000 bara i augusti. Det är omöjligt för de lokala myndigheterna och hjälporganisationerna att nå alla ens med det grundläggande som mat, sjukvård och tak över huvudet, enligt UNHCR. Dessutom finns en hel del restriktioner som begränsar vilka som släpps in till internflyktsområdena.

Palestinier enligt Migrationsverket
Det går inte att utvisa statslösa palestinier från Sverige till Irak med tvång, eftersom återtagandeavtalet med Irak bara omfattar irakiska medborgare. Men enligt Migrationsverkets rättsliga ställningstagande kan statslösa palestinier ändå få utvisningsbeslut om de inte bedöms vara i behov av skydd, eftersom det finns reguljära förbindelser med Irak och den utvisade kan resa dit på egen hand. Det faktum att de flesta statslösa palestinier redan är erkända som flyktingar av FN:s speciella organ för palestinier nämns inte som något skäl mot utvisningsbeslut.
 
I Migrationsverkets ställningstagandet nämns inte uttryckligen situtationen för andra irakier som inte har pass, men resonemanget torde även för dem bli att passlöshet inte utgör verkställighetshinder, eftersom den enskilde skulle kunna begära pass och resa på egen hand. Så har det varit även tidigare.

Ny prövning är möjlig
För personer som kommer från de drabbade områdena i Irak och eventuellt även tillhör någon särskilt utsatt grupp kan det ändå bli fråga om verkställighetshinder. Det framgår klart av Migrationsverkets ställningstagande att både det förändrade säkerhetsläget och den förändrade situationen för internflyktingar är sådana omständigheter som kan leda till en ny prövning vid ansökan om verkställighetshinder.

Migrationsverkets ställningstagande publicerades en vecka innan UNHCR kom med sin "Position on returns to Iraq". Det återstår nu att se om Migrationsverket kommer att revidera sin syn. Det finns  all anledning för personer med utvisningsbeslut att överklaga eller påtala verkställighetshinder, med hänvisning främst till Migrationsverkets ställningstagande, men också till FN-organets tydliga ståndpunkt.

Hämta Migrationsverkets rättsliga ställningstagande

/preliminär analys uppdaterad 14-11-03, Sanna Vestin/

orange knapp

Viktigt!

  • Info till dig som vill gå med i FARR

    Beställningskupongen på FARR:s hemsida har en längre tid fungerat dåligt. Många enskilda och föreningar som försökt bli medlemmar i FARR eller prenumerera på Artikel 14 har fastnat i svårtydda bildfrågor eller att deras mailadress inte har...

    Läs mer ...

  • Frivilligorganisationernas krav till politikerna

    De senaste årens migrationspolitik har kännetecknats av en lång rad förändringar som genomförts i snabb takt utan regelrätta utredningar och förarbeten. Konsekvensanalyser har många gånger helt saknats." Så inleddes ett brev från representanter för...

    Läs mer ...

  • FARR ställer in kursdagen 28 mars!

    Viktig information till våra medlemmar och medlemsföreningar!   FARR:s kursdag skulle i år äga rum lördagen den 28 mars på Röda korsets folkhögskola i Skärholmen, Stockholm. Men på grund av risk för smittspridning av Coronavirus ställer FARR tyvärr in...

    Läs mer ...

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5