Logga in   FARR:s krav   Asylnytt   Goda Råd   Fort Europa   Gå med!   Medlemsmeny

 

 

 

 

rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISDublin IIIÖvertagande och återtagande

Övertagande och återtagande

< Föregående     Innehållsförteckning     Nästa >

När någon söker asyl för första gången inom unionen blir landet där detta sker ansvarigt för att det avgörs vilket land som blir ansvarigt för att pröva själva asylansökan. Kriterierna för att avgöra vilket land som är ansvarigt för att pröva asylansökan finns i kapitel III i Dublin III och gås igenom i nästa avsnitt. Dessa används alltså bara vid detta tillfälle och det är dessa kriterier som handlar om att peka ut vilket land som är ansvarigt för att den asylsökande kom in i EU och kunde söka asyl. Innebär kriterierna att något annat land än det där ansökan lämnades in ska ha ansvaret för att pröva asylansökan så ska det landet överta den asylsökande.

Om det visar sig att personen redan har inlett en asylprövning i ett annat EU-land eller hunnit få avslag på asylansökan så ska det landet ska återta personen. Detta gäller även om personen dragit tillbaka asylansökan. Om asylansökan inte har hunnit börja prövas i sak i det andra landet, utan det bara är en utredning enligt Dublinförordningen om vilket land som är ansvarigt som pågår, så ska det landet ändå återta personen, men då bara för att fortsätta utredningen om vilket land som är ansvarigt. Det kan vara viktigt att ha reda på om ett ärende gäller återtagande eller övertagande, eftersom regler för överföringen ibland skiljer sig åt.

Utanför kriterierna finns det även möjlighet att ett land tar ansvar för en asylansökan på grund av sådant som familjeåterförening/sammanhållning, andra humanitära skäl, för att en överföring skulle utgöra ett brott mot artikel 3 i Europakonventionen, eller för att ett land väljer att göra det. Allt detta beskrivs närmare i avsnittet om att pröva utanför kriterierna. Dessutom kan ansvaret övergå till det land där den asylsökande befinner sig för att landet tagit för lång tid för att överföra personen eller för att inte frågan till det andra landet ställdes tillräckligt fort. Det står mer om detta i avsnittet om processen.

När Sverige anser att något annat land borde överta eller återta den asylsökande, bestämmer Sverige och det andra landet det gemensamt. Det sker genom att Sverige ställer en fråga till det andra landet. Godtar det andra landet att de är ansvariga sägs det att de har accepterat.

Ansvaret kan flyttas flera gånger då en person söker i flera länder. Exakt vad som händer då följer inte direkt av förordningen utan har hanterats genom att migrationsmyndigheterna i länderna har kommit överens om den s.k. ”chain rule”, se appendix. Har ett nytt land blivit ansvarigt, vilket landet till exempel blir direkt när en tidsgräns för att överföra någon går ut, så ska eventuella nya återtaganden ske till det landet. Är det däremot fortfarande det första landet som är ansvarigt så ska alla eventuella överföringar ske dit.

Exempel: Sara har sökt asyl i Italien. Hon söker sedan asyl i Sverige och åker sedan till Tyskland och söker asyl innan tiden som Sverige har på sig att överföra till Italien har gått ut. Tyskland ska då be Italien återta Sara och Tyskland får lika lång tid på sig för att se till att det blir så som Sverige fick.

Som det är nu måste Sverige försöka lista ut vilket som är det ansvariga landet när någon söker asyl här eftersom den uppgiften i sig inte lagras i någon databas. Det kommer att i viss mån börja ändras sommaren 2015 då information om ansvarigt land börjar lagras i Eurodac.

Enligt artikel 18.1 i Dublin III är alltså det ansvariga landet skyldigt att

  1. överta en sökande som har lämnat in en ansökan i en annan medlemsstat,
  2. återta en sökande vars ansökan är under prövning och som har lämnat in en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig i en annan medlemsstat utan uppehållstillstånd,
  3. återta en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som har återkallat en ansökan under prövning och lämnat in en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig i en annan medlemsstat utan uppehållstillstånd,
  4. återta en tredjelandsmedborgare eller en statslös person vars ansökan har avslagits och som har lämnat in en ansökan i en annan medlemsstat eller som befinner sig i en annan medlemsstat utan uppehållstillstånd.

Bevis (EU 118/2014)

  • Positivt resultat av Eurodacs jämförelse av sökandens fingeravtryck med de fingeravtryck som samlats in enligt artikel 9 i Eurodac-förordningen (dvs för att ha sökt asyl).
  • Formulär som fyllts i av den sökande.
  • Protokoll upprättat av myndigheterna.
  • Fingeravtryck som har tagits i samband med en ansökan.
  • Utdrag ur utlänningsregistret och motsvarande register.
  • Skriftlig rapport från myndigheterna som intygar att en ansökan har gjorts.

Det är viktigt att lägga märke till vad som inte finns i artikel 18. Det står inte att det är en skyldighet att återta personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. En asylansökan av en sådan person skulle alltså inte leda till en överföring enligt Dublinförordningen. Däremot betyder inte det att Sverige därför kommer att pröva ansökan om asyl. Har en person uppehållstillstånd i ett medlemsland som flykting eller alternativt skyddsbehövande avvisar istället Sverige asylansökan enligt 5 kap 1 b § 1st pt1 i Utlänningslagen, för att asylansökan är "uppenbart ogrundad". Det betyder att asylansökan inte prövas i sak och personen kommer att få ett beslut om avvisning eller utvisning till EU-landet där personen redan har skydd. Enligt Migrationsverkets ställningstagande SR 09/2015 ska det inte heller spela någon roll ifall uppehållstillståndet i det andra landet har gått ut. Ifall det andra landet inte håller med är detta en situation då en person potentiellt kan fastna i limbo. Ett sådant avvisnings- eller utvisningsbeslut preskriberas som andra utvisningsbeslut efter 4 år. Enligt ställningstagandet SR 09/2015 finns dock möjlighet till att göra undantag ifall det skulle vara ”humanitärt stötande”.

 

Förordningen

Hitta artiklarna i Dublinförordningen!

Dublinforordningen sid 1

Länkar direkt till förordningens artiklar fungerar inte i alla webb-läsare. I så fall kan du istället ladda ner filen för att  finna bokmärken till de artiklar som nämns i texten.

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5