Kriterierna

< Föregående     Innehållsförteckning     Nästa >

Som nämnts tidigare finns det kriterier i kapitel III i Dublinförordningen som avgör vilket land som är ansvarigt vid en första asylansökan. Om inget av dessa kriterier är uppfyllda så blir det landet där ansökan skett det ansvariga landet.

Kriterierna för vilket land som är ansvarigt för övertagande ska tillämpas i den ordning de står i kapitel III. Här följer kriterierna, i den ordningen. Gäller inte det första kriteriet så prövas det andra, och så vidare. Alla kriterierna ska tillämpas utifrån hur situationen var vid tidpunkten när asylansökan lämnades in.

Art 8. Om den asylsökande är ett ensamkommande barn ska det i första hand återförenas med föräldrar eller syskon, i andra hand med andra släktingar och annars prövas av landet där barnet befinner sig och lämnat in en asylansökan, under förutsättning att det är för barnets bästa. Se avsnittet om ensamkommande barn.

Bevis (EU 118/2014)

  • Skriftlig bekräftelse på uppgifter från den andra medlemsstaten.
  • Utdrag ur register.
  • Uppehållstillstånd som utfärdats för familjemedlemmen.
  • Dokument som bevisar släktskapsförhållandet, om sådant finns tillgängligt.
  • Om detta saknas, och vid behov DNA-test eller blodprov.
Down arrow

Art 9 - 11. Om den asylsökande har en familjemedlem som har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov i en EU-stat, eller en familjemedlem som är asylsökande och inte fått ett första beslut i sak, så är den staten ansvarig, om de berörda ber om det skriftligt. Som familjerelation räknas makar eller motsvarande och barn-föräldrar så länge barnen är minderåriga och ogifta. Trots att familjekriterierna står först är det relativt ovanligt att de kommer till användning.

Bevis (EU 118/2014)

  • Skriftlig bekräftelse på uppgifter från den andra medlemsstaten.
  • Utdrag ur register.
  • Uppehållstillstånd som utfärdats för familjemedlemmen.
  • Tillfälligt uppehållstillstånd som utfärdats för individen under behandlingen av dennes asylansökan.
  • Dokument som bevisar släktskapsförhållandet, om sådant finns tillgängligt.
  • Om detta saknas, och vid behov DNA-test eller blodprov.
  • De berörda personernas samtycke.
Down arrow

Art 12. Uppehållstillstånd eller visum.

En viktig del av kriterierna rör uppehållstillstånd och visum. Det är ibland inte uppenbart vad som är ett visum och vad som är ett uppehållstillstånd, så först några ord om det. Det finns två olika rättigheter som spelar roll här, dels rätten att vistas på ett territorium, dels rätten att resa in i ett territorium. Både viseringar och uppehållstillstånd kan ge båda typerna av rättigheter. Som vi ska förstå visum i förhållande till Dublin kan det vara av tre olika slag.

För det första kan det vara en visering för flygplatstransitering, för att få ta sig igenom internationella transitområden på en eller flera internationella flygplatser i unionen. En sådan visering förs in i databasen VIS tillsammans med fingeravtryck.

Det andra alternativet är en visering för tillstånd till en kortare vistelse om högst tre månader giltig i en eller flera länder (ofta alla Schengen-länder), alternativt visering för transitering genom länder i unionen. Förs in i VIS tillsammans med fingeravtryck.

Den tredje varianten är visering för inresa för en vistelse som varar längre än tre månader. Ett tillstånd att vistas i landet längre än tre månader räknas som ett uppehållstillstånd oavsett om ordet visa finns angivet i dokumentet. Om vistelsen är så lång och det ändå finns ett visum så är det bara en extra visering för inresa och denna registreras inte i VIS.

Är dokumentet inte en visering enligt ovan räknas det som ett uppehållstillstånd. Det är värt att komma ihåg att det inte finns något automatiskt sätt som upptäcker att en asylsökande har ett uppehållstillstånd inom unionen.

Ibland finns samarbetsavtal så att ett land som inte har konsulat kan låta ett annat land ta beslut om visum. Om det finns ett sådant avtal kan det ursprungliga landet, inte ombudet, anses ha gett viseringen.

Art 12.1. Om den asylsökande har ett giltigt uppehållstillstånd i en EU-stat, så är den staten ansvarig.

Art 12.2. Om den asylsökande har en giltig visering för inresa i en EU-stat, så är den staten ansvarig. Detta är en viktig punkt. Trots att det i Sverige är svårt att få besöksvisum för en person som riskerar att söka asyl är det en vanlig väg för asylsökande in i unionen att få ett visum till något land som har en mindre hård praxis. Se avsnittet om EU:s viseringsregister, VIS.

Art 12.4. Om den asylsökande har haft ett uppehållstillstånd som löpt ut för mindre än två år sedan eller en visering som löpt ut för mindre än sex månader sedan, så är 12.1 respektive 12.2 fortfarande giltiga. Ordningen är alltså: ett giltigt uppehållstillstånd går före ett giltigt visa, som går före ett utgånget uppehållstillstånd, som går före ett utgånget visa.

Kriterierna om uppehållstillstånd och visum gäller även om handlingarna är falska. Läs mer i avsnittet om EURODAC och VIS. Om den sökande har flera uppehållstillstånd eller viseringar bestäms ansvarig stat efter längst giltighetstid eller när de senast löpt ut.

Bevis (EU 118/2014)

  • Skriftlig bekräftelse på uppgifter från den andra medlemsstaten.
  • Utdrag ur utlänningsregistret eller motsvarande register.
  • Uppehållstillstånd.
  • Rapporter/bekräftelse på uppgifter från den medlemsstat som har utfärdat uppehållstillståndet.
  • Utfärdad visering (som gäller respektive som har löpt ut).
  • Positiv träff som har översänts från viseringsregistret VIS i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 767/2008.
  • Rapporter/bekräftelse av uppgifter från den medlemsstat som har utfärdat viseringen.
Down arrow

Art 13.1. Om den asylsökande har passerat EU:s yttre gräns och rest in i en EU-stat illegalt för mindre än tolv månader sedan, så är den staten ansvarig. Observera att detta gäller första passagen från ett tredjeland till EU-området, inte inom EU. Personer som upptäcks i samband med en sådan gränspassage kan få sina fingeravtryck tagna och sparade i EURODAC. Längs några vägar in i unionen blir det här en viktig punkt, som tidvis i Grekland och Italien. I en del andra länder är gränspassagen av mindre betydelse. Läs mer i avsnittet om EURODAC och VIS. Observera att överföringar enligt Dublinförordningen till Grekland när detta skrivs är stoppade. Tidigare skedde många Dublinöverföringar till Grekland.

Bevis (EU 118/2014)

  • Positivt resultat av Eurodacs jämförelse av sökandens fingeravtryck med de fingeravtryck som samlats in enligt artikel 14 i Eurodac-förordningen.
  • Inresestämpel på ett falskt eller förfalskat pass.
  • Utresestämpel från en stat som gränsar till en medlemsstat, med beaktande av vilken resväg den sökande har använt samt av vilket datum som gränsen passerades.
  • Färdbiljett som gör det möjligt att formellt fastställa att inresan har gjorts via en yttre gräns.
  • Inresestämpel eller motsvarande notering i resehandlingen.
Down arrow

Art 13.2. Om den asylsökande har vistats illegalt fem månader eller längre i en EU-stat, är den staten ansvarig. Kriteriet är svårt att bevisa och används därför sällan, delvis för att eventuella fingeravtryck som tas på någon som vistas i ett land inte sparas i Eurodac, delvis för att det är svårt att visa att någon vistas på ett ställe i fem månader. Det kan förefalla som att kriteriet ger flyktingen en viss kontroll genom möjligheten att vänta fem månader med att söka asyl. I de flesta fall spelar det ingen roll eftersom de flesta andra kriterier kommer före i rangordningen.

Bevis (EU 118/2014)

  • Tillfälligt uppehållstillstånd som utfärdats för individen under behandlingen av dennes ansökan om uppehållstillstånd.
  • Uppmaningar om att lämna territoriet eller order om avlägsnande som ligger mer än fem månader ifrån varandra i tiden och som inte verkställts.
  • Utdrag ur sjukhusregister, fängelseregister eller register från förvarslokaler.
Down arrow

Art 14. Om den asylsökande har passerat EU:s yttre gräns och rest in i ett EU-land där personen inte behöver visum, så är den staten ansvarig. Undantag: Om personen inte heller behöver visum till det land där ansökan lämnats in; i så fall är den staten ansvarig. Flera länder på Balkan med relativt många asylansökningar inom unionen är nu visumfria till hela unionen, och resultatet för dem blir alltså detsamma som om detta kriterium inte fanns. Det förekommer att vissa länder i unionen har speciella viseringsregler till länder de har en speciell historia med. Då kan denna regel bli relevant.

Bevis (EU 118/2014)

  • Inresestämpel i passhandling.
  • Utresestämpel från en stat som gränsar till en medlemsstat, med beaktande av vilken resväg den sökande har använt samt av vilket datum som gränsen passerades.
  • Färdbiljett som gör det möjligt att formellt fastställa att inresan har gjorts via en yttre gräns.
  • Inresestämpel eller motsvarande notering i resehandlingen.
Down arrow

Art 15. Om den asylsökande befinner sig på det internationella transitområdet på en flygplats så är den EU-staten där flygplatsen ligger ansvarig. Detta är alltså i praktiken mer ett klargörande om hur ett sådant område räknas och mindre en regel i sig.