Logga in   FARR:s krav   Asylnytt   Goda Råd   Fort Europa   Gå med!   Medlemsmeny

 

 

 

 

rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISDublin IIIEnsamkommande barn

Ensamkommande barn

< Föregående     Innehållsförteckning     Nästa >

Hur Dublinförordningen tillämpas för ensamkommande barn regleras genom en dom från EU-domstolen,  MA & Others v UK, C-648/11. Domstolen var ombedd att identifiera vilken medlemsstat som har ansvar att pröva en asylansökan i en situation där ett ensamkommande barn sökt asyl i mer än ett land och inte har någon familjemedlem närvarande i något land i EU.

Enligt Dublinförordningen ska ett ensamkommande barn få sin ansökan behandlad i det land där den lämnats in. EU-länderna har varit oeniga om vad detta innebär, det vill säga om det är det land där barnet först ansökt eller det land där barnet senast ansökt som är ansvarigt. Sverige har tidigare tolkat förordningen så att det är det första landet som är ansvarigt och därför fattat beslut om överföringar för de ensamkommande barn som varit registrerade som asylsökande i något annat EU-land.

EU-domstolens beslut innebar att ensamkommande barn inte ska överföras till ett annat EU-land även om de har registrerats som asylsökande där. Domstolen slog fast att principen om barnets bästa ska vara avgörande och att det bästa för barnet är att få sin asylansökan prövad i det land där han eller hon befinner sig. Ensamkommande barn tillhör en ”särskilt utsatt personkategori” och därför menade domstolen att det är viktigt att de snabbt får sina asylskäl prövade istället för att i onödan dra ut på förfarandet.

Domstolens slutsats, som är bindande, var att:

”en underårig utan medföljande vuxen och utan familjemedlemmar som lagligen befinner sig i en medlemsstat har ingett asylansökningar i fler än en medlemsstat, så är det den medlemsstat där den underårige befinner sig efter att där ha lämnat in en asylansökan som ska anses vara ”ansvarig” (Paragraf 66).

Vissa EU-länder har invänt mot att ensamkommande barn skulle undantas även om de redan fått negativt beslut i asylärendet. De menar att barn som bedömts sakna tillräckliga skäl för uppehållstillstånd, i hopp om att få en annan bedömning i ett annat land, skulle kunna resa vidare till olika länder i EU och ha rätt till prövning i varje nytt land. EU-domstolen bemötte detta med att länderna enligt artikel 25 i asylprocedurdirektivet inte är skyldiga att pröva en identisk ansökan. Det svenska migrationsverket har tolkat detta som att barn som har fått beslut i sak på sin asylansökan inte berörs av domen, antingen beslutet var negativt eller positivt. 

Ett ensamkommande barn som redan fått avslag på sin asylansökan i ett annat land i första instans ska alltså enligt Migrationsverket återtas enligt Dublinförordningen. Ansökan från ett barn som redan har uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov i ett annat EU-land ska avvisas och barnet avvisas eller utvisas till det landet, enligt vanliga asylregler. Ett barn vars asylansökan prövats i ett annat EU-land, men som fick uppehållstillstånd på annan grund än skyddsbehov ska återtas av det landet inom Dublinförordningen.

Detta innebär att ett barn som reser vidare till Sverige på grund av dåliga mottagningsförhållanden i ett land där de beviljats uppehållstillstånd, där de till exempel varit tvungna att bo på gatan eller överleva på mat från frivilligorganisationer, ska enligt Migrationsverket fortfarande få beslut om överföring eller utvisning till det landet. Denna tolkning av EU-domstolens beslut är inte självklar.  Det är framförallt tveksamt om den aktuella punkten i asylprocedurdirektivet kan anses som implementerad i svensk lag.  

Migrationsverket har skrivit en instruktion för hur deras handläggare ska hantera asylansökningar från ensamkommande barn framöver (VCI AP 8/2013). I denna instruktion framkommer att handläggaren, om det finns information om att en annan stat kan vara ansvarig enligt Dublinförordningens kriterier, ska skicka en förfrågan dit tillsammans med fråga om barnets status och registrerade ålder. Om barnet redan har fått beslut i den andra staten (avslag eller uppehållstillstånd) ska beslut om överföring respektive utvisning fattas på samma sätt som för vuxna som vi beskrivit tidigare.  

Om barnet visar sig vara registrerat som vuxen i det andra EU-landet så ska denna åldersbedömning godtas om den uppfyller de krav som Socialstyrelsen i Sverige föreskriver. Därmed kan personen överföras enligt kriterierna för vuxna. Om det andra landets åldersbedömning inte uppfyller Socialstyrelsens krav och barnet inte kan göra sin ålder sannolik ska en åldersbedömning utföras i Sverige. Nyligen har medicinska åldersbedömningar slutat göras i Sverige på uppdrag av Migrationsverket, varför det förmodligen finns en stor risk att uppgifter från andra länder kan få stor betydelse.

En del andra länder inom unionen tolkar läget annorlunda. I de fall detta innebär att ett annat land säger nej till att acceptera en överföring så ska Migrationsverket accpetera det relativt snabbt.

Det är viktigt att påpeka att beslutet bara gäller ensamkommande barn. Det innebär att barn som kommer tillsammans med sin familj även fortsättningsvis kommer att överföras även om de inte fått beslut i asylärendet i det andra landet. Även de ensamkommande ungdomar som Migrationsverket bedömer som över 18 kommer att få beslut om överföring på samma sätt som vuxna.

Det pågår fortfarande förhandlingar inom EU, som kan leda till att Dublin III skrivs om när det gäller reglerna för ensamkommande barn. Det är fortfarande oklart vad resultatet kommer att bli. Förslagen som varit uppe har liknat Sveriges tolkning av hur det ska vara nu, möjligen med mer förmånliga tidsgränser. I vilket fall lär det innebära mer enhetliga regler i unionen.

 

Förordningen

Hitta artiklarna i Dublinförordningen!

Dublinforordningen sid 1

Länkar direkt till förordningens artiklar fungerar inte i alla webb-läsare. I så fall kan du istället ladda ner filen för att  finna bokmärken till de artiklar som nämns i texten.

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5