rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMLAG & PRAXISOm tortyrBrottet tortyr

Brottet tortyr

30 år har gått sedan löftet gavs att världen skulle befrias från tortyr

2013 förekom tortyr i 112 länder enligt Amnesty International. När tortyrkonventionen antogs för i år precis 30 år sedan trodde ingen att ett så brutalt och bestialiskt beteende skulle överleva in i det nya millenniet. Istället ser vi en ökande trend. UNHCR:s studie ”Kvalitet i svensk asylprövning” visade att av 200 ärenden handlagda av Migrationsverket under 2009 uppgav 48 procent att de blivit torterade före flykten. Svenska Röda Korset uppger att minst 180 000 torterade personer befinner sig i Sverige. Många av dem är skadade för livet, kommer aldrig kunna arbeta eller leva sina drömmar. Ändå har ingen av dem sökt den kompensation som tortyroffer har rätt till, och som Sverige som stat har skyldighet att betala ut. Det är en långtgående skyldighet ålagd ett land som inte är ansvarigt för brottet – långtgående för att tortyroffer anses så skyddsvärda, i sådan rätt till hjälp när mänskligheten svikit dem, att till och med en stat helt utan ansvar får ett ansvar. Men i Sverige söker ingen kompensation. Väldigt få får rehabilitering. Nästan ingen söker upprättelse genom att polisanmäla sina plågoandar och dokumentera sina tortyrskador. Varför? För i Sverige finns inte tortyr med i brottsbalken.

I Sverige är tortyr inte ett brott

Tortyr betraktas som jämställt med grov misshandel i Sverige. Men tortyr är inte bara slagen och sparkarna, tortyr är inte ovissheten och rädslan, tortyr är inte elstötarna eller ljudet av armmuskler som brister. Tortyr är att tvinga ur dig information du lovat att inte ge upp. Tortyr är att ge sig på några bybor för att skrämma byn. Tortyr är att märka en människa för livet – inte bara med smärtan i varje steg, utan i bristen på tillit till medmänniskor.

I Sverige dokumenteras tortyrskador i mycket liten utsträckning. Bristen på dokumentation gör inte bara asylprocessen mindre rättssäker, det innebär också att torterade har svårare att driva rättsprocess och vara vittnen mot förövare. Det gör att människor som begått fruktansvärda brott, i krig och fred, av egen vilja eller på annans order, undgår rättvisan.

Det begränsar vår kunskap om vad som händer i världens konflikter. Och: Det begränsar rätten till rehabilitering och minskar chansen att få snabb och korrekt vård, vilket minskar tortyroffrets möjlighet att komma tillbaka till ett liv som liknar det före tortyren.

Den 1 juli 2014 infördes Romstadgan i svensk lag – det innebar en skärpning av lagstiftningen kring krigsbrott, folkmord och brott mot mänskligheten. Därmed kan tortyr som skett i samband med krigsbrott lagföras. Förhoppningen finns att ett arbete kommer påbörjas för att ta fram en ny lag kring tortyr. Det skulle vara välkommet, 30 år efter att konventionen som föreskriver detta ratificerades.



Text av Frida Johansson Metso, psykolog på Röda Korsets center för torterade flyktingar och vice ordförande i FARR.

orange knapp

Viktigt!

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5