rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMOM FARROm FarrDebattinläggDisa Helander och Sanna Vestin: Gör 2013 till fristadsåret!

Disa Helander och Sanna Vestin: Gör 2013 till fristadsåret!

Flyktingbloggen 13-04-04:

Den senaste tiden har det skrivits en hel del om den hänsynslösa jakten på människor som saknar ”rätt” papper för att bo i Sverige. Nu är det viktigt att gå vidare och diskutera vad det finns för alternativ. Vad är det vi är för, när vi är mot REVA?

Global rättvisa utan diskriminering och förtryck, i en värld utan gränser där ingen behöver fly men ingen heller behöver hindras från att flytta av andra skäl, är ett bra svar. Men det hjälper inte den papperslösa tonåring som just idag uteblir från sitt besök i barnpsykiatrin av rädsla för polisen. Hen behöver trygghet här och nu.

För de flesta människor vi träffar som är på flykt är svaret givet: uppehållstillstånd. Förföljda personer, familjer som hotas av splittring, åldriga och sjuka som fruktar att sändas till en plats där de inte kan få vård, alla vill de bli av med utvisningsbeslutet och få upprättelse. Därför behöver vi arbeta på två fronter: mänskliga rättigheter åt alla, oavsett uppehållstillstånd. Men också uppehållstillstånd här och nu.

Vi hjälper till så gott vi kan, men når sällan fram. Asylproceduren behöver ändras så att asylsökande inte ställs inför orimliga beviskrav. Det behöver bli lättare att häva utvisningsbeslut när det kommer upp nya omständigheter, och att hejda överföringar inom EU. Begrepp som “ömmande omständigheter” och “barnets bästa” behöver få större betydelse. Reglerna för uppehållstillstånd för anhöriga behöver inkludera fler och bli smidigare. Utlänningslagen behöver ses över på flera punkter. Men inte heller det hjälper den som riskerar att gripas av polisen idag.

Att Utlänningslagen och asylproceduren har så stora brister är ett viktigt skäl till att polisen idag borde få direktiv att inte prioritera sökandet efter papperslösa.

Ett annat akut krav är frizoner inom vård och skola. En grupp socialdemokrater argumenterade i tidskriften Arena för att löftena om rätt till vård och utbildning för papperslösa måste kombineras med frizoner. De menar att det behövs ”ett förbud för polisen att gripa papperslösa för utvisning på väg till och från förskolor, skolor, vårdmottagningar och sjukhus och under vistelse på dessa. Dessutom bör inte polisen få söka personer via registerkoll och i uppsökande verksamhet riktat mot samma institutioner, vilket sker i dag.”

Att polisen inte ska stövla in på bup eller på vårdavdelningar borde de flesta kunna enas om, oavsett vad man tycker om invandringspolitik i övrigt. När lagförslaget om skolgång togs fram sades det att det inte behövs något förbud för polisen att gå in i skolor – eftersom detta redan är praxis. Men redan nu svävar polisen på målet. Sören Clerton på rikskriminalen förklarade i Dagens Eko att man får göra en ”lämplighetsbedömning”.

Förslagen om skolgång och sjukvård för papperslösa ligger på riksdagens bord. Riksdagsmännen har en chans nu att sätta ned foten och se till att vård och skola blir frizoner.

Även områdena kring skolor och vårdinrättningar bör vara skyddade. För att skyddet ska fungera bör polisen inte heller få göra sökningar i register eller begära ut information från vårdinrättningar, skolor eller socialtjänst. Vård och skola som frizoner är ändå ett litet steg, som bara skulle skapa en begränsad trygghet.

På andra håll i världen finns hela fristäder. Anna Lundberg, lektor i mänskliga rättigheter vid Malmö Högskola, gav i en artikel i Sydsvenskan exempel på många städer i USA där polisen helt upphört med att leta efter personer utan tillstånd eller att kontrollera ID med det syftet. Ett 70-tal städer i USA har därmed blivit ”fristäder”. Anna Lundbergs förslag är att på samma sätt göra Malmö till en fristad för papperslösa.

I USA strider näringslivet, som gärna vill ha mer (billig) invandrad arbetskraft, med facken som fruktar dumpning av löner och arbetsvillkor. Nu är parterna på väg att enas tack vare förslaget att miljontals papperslösa invandrare ges möjlighet till legalisering.

I Sverige försvaras tvångsutvisningarna med argumentet att om polisen inte får verkställa utvisningar så får vi ett samhälle med en papperslös underklass som går med på vilka villkor som helst. Men vi menar att resonemanget haltar.

Om människor håller sig undan i Sverige beror det på att de ser alternativen i hemlandet som ännu värre. Att de under tiden är beredda på att gå med på vilka villkor som helst beror på att de – om de protesterar – riskerar att lämnas ut till polisen och deporteras. Frizoner och stärkta rättigheter för papperslösa skulle därför vara bra saker för att facket ska kunna göra sitt jobb och arbetsvillkoren skyddas – inte ett hinder.

Det är inte flyktingaktivister som gör människor papperslösa! Tvärtom, vi arbetar för att människor ska legaliseras – starkare asylrätt och fler möjligheter att få uppehållstillstånd.

Ibland är det myndigheternas agerande som direkt hindrar papperslösa från att legaliseras. Ett exempel är när polisen griper utvisningshotade i samband med bröllop. Därmed hindras människor från att gifta sig, något som de har rätt att göra och som skulle kunna vara grund för uppehållstillstånd. Detta är förkastligt och visar att polisen skulle behöva etiska regler. Ett annat exempel är när de som har familj i Sverige eller erbjudande om vitt arbete ändå blir fast i en papperslös tillvaro för att svenska ambassader vägrar att behandla deras ärenden – samtidigt som reglerna kräver att de ska söka uppehållstillstånd från utlandet.

Om människor ska ha en möjlighet att ta sig ur knipan som papperslösa, utlämnade till skrupellösa arbetsgivare eller människohandlare, så borde lösningen vara fler vägar för människor att legalisera sin tillvaro, inte att hindra så många som möjligt.

Ett annat akut krav är att det inrättas ett system för papperslösa att anmäla brott, tex genom en särskild enhet inom polisen som inte rapporterar anmälarens/målsägandes migrationsstatus och identitet till gränspolisen. Möjligheterna att få uppehållstillstånd för offer för människohandel och andra övergrepp behöver också utvidgas.

Det övergripande målet för migrationspolitiken får aldrig bli att maximera antalet utvisningar utan tvärtom att människor tillåts migrera på ett skyddat sätt.

Vi ifrågasätter om det över huvud taget är nödvändigt att genomföra utvisningar med våldsmedel – något som en av oss undertecknade har problematiserat i ett tidigare inlägg här på Flyktingbloggen. Den debatten behöver också fortsätta, men i dag vill vi lyfta fram förslagen om frizoner av olika slag.

“Fristad” har i decennier varit ett honnörsord inom flyktingrörelsen. Fristadsrörelsen kallade sig de som började söka bostäder och annat stöd åt människor på flykt. Många har sett klostret i Alsike – fristaden – som ett föredöme. Den typen av fristad behövs idag mer än någonsin. Men låt oss också ta upp utmaningen att debattera frizoner och göra fristad till ett mer omfattande begrepp!

Om Billström utlyste ett återvändandets år 2009, så låt oss göra 2013 till fristadsåret!

Disa Helander, styrelsemedlem, och Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.

Du behövs!

Du behövs i FARR:s verksamhet!

Alla asylkommittéer, flyktinggrupper och andra föreningar som på olika sätt organiserar eller stödjer asylsökande eller papperslösa är välkomna att bli medlemmar i FARR. Som medlemsgrupp får ni del av utskick och diskussion grupperna emellan, ni kan utnyttja FARR:s studiematerial och seminarier och ni kan påverka vilken politik FARR ska driva gentemot politiker och beslutsfattare. Nätverkets främsta uppgift är att dela våra gemensamma kunskaper.

Du som själv är berörd som asylsökande eller papperslös, eller för att du arbetar med dessa frågor i ditt yrke eller engagerar dig på egen hand, är också mycket välkommen som medlem. Genom FARR kan du få stöd och information och kontakt med andra inom rörelsen. Ditt medlemskap är viktigt för oss. Alla FARR:s kunskaper bygger på medlemmarnas erfarenheter.

orange knapp

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5