rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMOM FARROm FarrDebattinläggBaharan Kazemi: Finns det rättssäkra åldersbedömningar?

Baharan Kazemi: Finns det rättssäkra åldersbedömningar?

Flyktingbloggen 13-05-08:
"I Sverige har vi en rättssäker asylprövning", brukar migrationsministern säga som svar på de flesta frågor han får i media.

Hur kommer det då sig att ett barns ålder kan ändras i en handvändning, med enda beslutsunderlag att handläggaren tycker att barnet ser äldre ut än vad som uppgetts? Hur stämmer det in i den rättssäkra processen?

Socialstyrelsen kom sommaren 2012 med nya rekommendationer gällande åldersbedömningar av flyktingbarn. Utredarna Katarina Munier och Elis Envall kallar metoden att titta på ett barn för att bedöma ålder "ovetenskaplig" och "oacceptabel". Det framgår av dokumentet att de medicinska undersökningar som kan göras, med skelettröntgen och tandröntgen, har en felmarginal på 2-4 år.

Som Tomas Fridh skrev på Flyktingbloggen i januari har JO slagit fast att asylsökande barn endast bör få sin ålder ändrad i samband med att de får beslut i sina asylärenden. Det betyder att den ålder som de själva uppger, är den som ska gälla när deras asylansökan bedöms.

Det är uppenbart för alla som arbetar med ensamkommande barn att så inte är fallet. Varken Socialstyrelsens rekommendationer eller JO:s beslut efterlevs i praktiken. För de flyktingbarn och ungdomar som har sitt första möte med Sverige sänder det här ut flera, ganska märkliga signaler:

-       Migrationsverket tror inte på vad barnen/ungdomarna säger.

-       Myndighetspersoner behöver inte ha något bevis i form av pass eller födelsebevis för att hävda att en person har en viss ålder ålder.

-        Det gäller alltså olika regler för olika personer i Sverige, beroende på vilken stol man råkar sitta på.

Finns det ens något bra sätt att göra de här åldersbedömningarna på, annat än att tro på vad folk säger? När felmarginalen är 4 år känns det ganska meningslöst.

”Rättssäkerhet” säger vår minister. Det talas även ofta om ”trovärdighet”. Att man som flykting ska ha en ”sammanhängande” asylberättelse. Som om det handlar om skönlitteratur där kapitlen ska komma i kronologisk ordning. En ungdom blandade ihop en av många turer fram och tillbaka mellan Iran och Afghanistan och straffades med att skrivas upp i ålder. Han hade sagt att flytten till Iran skedde i samband med att någon man hade makten i Afghanistan, men det var fel flytt! Det hade varit ganska många. Han kom på det för sent och ingen trodde på honom, eftersom han ändrade sin historia. En ung tjej frågade om hon skrivits upp i ålder för att hon grät så mycket under sin intervju att hon såg gammal ut. Vad svarar man på det?

Det enda rimliga är att handläggare inte ska kunna bedöma ålder. Det ingår inte i deras profession och det är direkt olämpligt att lägga det ansvaret på dem. Det är märkligt att handläggarna själva inte vägrar utföra just den här uppgiften. Å andra sidan är det mycket man kan önska att personalen på Migrationsverket skulle protestera mot…

Några som däremot har ifrågasatt åldersbedömningarna är tandläkarna. I deras branschtidning stod det att läsa i januari 2011 att tandröntgen är ett alldeles för trubbigt verktyg för att fastställa ålder, och att det inte borde användas på flyktingbarn med tanke på de stora konsekvenser som det kan få för deras liv och utveckling.

Jag har svårt att dela Tomas Fridhs optimism från januari när jag ser att de godtyckliga åldersbedömningarna fortgår, men jag vill säga samma sak som han: alla vi som möter ungdomar och barn som tilldelas en ny ålder utan medicinsk bedömning och mitt under asylprocessen istället för i samband med beslut, måste använda de befintliga riktlinjer som finns hos Migrationsverket och Socialstyrelsen och ifrågasätta det här tillvägagångssättet i varje enskilt ärende. Om inte annat för att sända ut en motsignal till barnen som vi möter, att vi tror på det de säger, även om de formulerar sig fragmentariskt eller inte minns sin exakta ålder. Eller kanske just därför.

Baharan Kazemi,  Sekreterare för FARR (Flyktinggruppernas riksråd)

Du behövs!

Du behövs i FARR:s verksamhet!

Alla asylkommittéer, flyktinggrupper och andra föreningar som på olika sätt organiserar eller stödjer asylsökande eller papperslösa är välkomna att bli medlemmar i FARR. Som medlemsgrupp får ni del av utskick och diskussion grupperna emellan, ni kan utnyttja FARR:s studiematerial och seminarier och ni kan påverka vilken politik FARR ska driva gentemot politiker och beslutsfattare. Nätverkets främsta uppgift är att dela våra gemensamma kunskaper.

Du som själv är berörd som asylsökande eller papperslös, eller för att du arbetar med dessa frågor i ditt yrke eller engagerar dig på egen hand, är också mycket välkommen som medlem. Genom FARR kan du få stöd och information och kontakt med andra inom rörelsen. Ditt medlemskap är viktigt för oss. Alla FARR:s kunskaper bygger på medlemmarnas erfarenheter.

orange knapp

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5