rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMOM FARROm FarrDebattinläggTomas Fridh: Myndighetsskydd - godtagbart eller effektivt?

Tomas Fridh: Myndighetsskydd - godtagbart eller effektivt?

En asylsökande som anses vara förföljd i sitt hemland och skulle kunna ha rätt till skydd i Sverige kan ändå få avslag om det går att få skydd av myndigheterna i hemlandet. För många flyktländer har begreppet myndighetsskydd avgörande betydelse. Men hur definieras det? Juristerna Tomas Fridh (som också är sakkunnig för FARR) och Ebba Andell granskade i Flyktingbloggen Migrationsverkets nya ställningstagande om myndighetsskydd.

De skriver: "Det är oroande att verkets tolkning av begreppet förefaller sätta ribban vid fotknölarna, i vissa delar är motsägelsefull och att det saknas rättsligt stöd för flera av de slutsatser som dras."

Det mest ororande i verkets tolkning är enligt Fridh och Andell att begreppet "effektivt skydd", som används i EU:s skyddsgrundsdirektiv, har bytts ut mot "godtagbart skydd".


Från Flyktingbloggen 14 maj 2014

Kan myndighetsskydd vara godtagbart utan att vara effektivt?


- En genomgång av oroande tendenser i Migrationsverkets ställningstagande angående myndighetsskydd.

Stora grupper av asylsökanden ges idag snabbt efter asylansökan ett negativt beslut med hänvisning till myndighetsskyddet i sökandens hemland. Detta gäller bland annat stora ansökningsgrupper som t.ex. Balkan, Irak m.m. Begreppet har därmed idag avgörande betydelse i ett stort antal ärenden.

Migrationsverket gav den 27 mars 2014 ut ett rättsligt ställningstagande, RCI 10/2014, som behandlar begreppet myndighetsskydd. Det är positivt att begreppet nu närmre tolkas i en svensk kontext, eftersom det tidigare saknats närmre förklaring av Migrationsverkets uppfattning av begreppet. Det är däremot oroande att verkets tolkning av begreppet förefaller sätta ribban vid fotknölarna, i vissa delar är motsägelsefull och att det saknas rättsligt stöd för flera av de slutsatser som dras.

Det mest oroande i verkets tolkning är att Migrationsverket väljer att introducera det i sammanhanget nya begrepp godtagbart skydd istället för det i t.ex. skyddsgrundsdirektivet etablerade effektivt skydd. Begrepp som används vid juridisk tolkning är viktiga, då de formar grunden för den bedömning som görs angående vilken grad eller nivå ett skydd ska uppnå för att kunna hänvisa tillbaka asylsökande till i ursprungslandet.

Begreppet godtagbart preciseras på RCIs sida 3 att avse att det ”…måste finnas en juridisk process som med nödvändiga rättssäkerhetsgarantier medger att en polisanmälan om brott kan leda till fällande dom…” Därefter framgår att begreppet inte får tolkas som att alla anmälningar om brott ska leda till fällande dom. Mot bakgrund därav bör nivån på myndighetsskyddet vara godtagbart.

Vilken grund verket har för att kommer fram till att det ”räcker” att skyddet är godtagbart – trots att det i skyddsgrundsdirektivets artikel 7.2 framgår att det skydd som finns ska vara ”effektivt” anges inte och tolkningen är därmed svårförståelig och anmärkningsvärd.

Än mer anmärkningsvärd blir verkets begränsade tolkning mot bakgrund av att diskussionen kring skyddsgrundsdirektivets definition som förevarit inom den internationella rätten snarare varit kritisk mot att definitionen där varit för snäv. Migrationsverket anför att frågan om skyddet är godtagbart får bedömas mot bakgrund av om hemstaten kommer att vidta rimliga åtgärder för att förhindra att en person förföljs. Rimliga åtgärder är direkt hämtat ur skyddsgrundsdirektivet artikel 7.2, men har kritiserats av både UNHCR och ECRE eftersom det strider mot internationell rätt. Att åtgärderna som vidtas ska vara ”rimliga” tyder på att skyddet är tillräckligt om staten gör vad som är rimligt – oavsett vad åtgärderna förväntas leda till för nivå av skydd för den sökande.

En andra punkt som oroar i ställningstagandet är att verket förefaller fortsätta att lämna en betydande öppning för att förföljelse från personer knutna till staten, poliser, militärer m.m. ändå inte anses härstamma från staten, då det lämnas till den sökande att visa på att personernas agerande är sanktionerat uppifrån. Detta fortsätter alltså att vara ett stort problem för många sökanden.

Ett starkt minerat område som verket förefaller röra sig mot genom ställningstagandet är listor på ”säkra länder”. Även om verket öppnar upp för att sökanden som uttömt det nationella myndighetsskyddet utan resultat skall ges en presumtion om att skyddet saknas, så vet vi av erfarenhet att det ställs ohyggligt höga krav för att en sökande skall anses ha uttömt möjligheterna till nationellt skydd. I verkligheten kommer denna möjlighet troligen få en ytterst begränsad effekt. Istället verkar verket vilja fortsätta röra sig mot ett system som än starkare styrs av generella bedömningar av länders myndighetsskydd som blir mycket svåra att rubba i det enskilda fallet. Verket talar ganska vagt om att ha de EU-rättsliga ”säkra länder-kriterierna” i åtanke och letar ganska långsökt efter rättsligt stöd för detta ibland annat kanadensisk rättspraxis.

Det finns fortfarande inte stöd i varken svensk rätt eller Europadomstolens praxis för användandet av ”säkra länder”. Denna praxis strider emot den individuella prövning som är central för svensk asylrätt. Verkets steg i denna riktning är mycket oroande.

Avslutningsvis måste ett varnande finger lyftas för verkets resonemang i stycke 4.3.5, där verket blandar samman korten vad gäller staters ovilja respektive oförmåga på grund av resursbrist att ge skydd. Även om ett land inte kan anses visat ovilja att ge en asylsökande skydd då bristande skydd grundas på resursbrist, så innebär ett bristande myndighetsskydd i bägge fallen att den sökande saknar möjlighet att erhålla skydd från den förföljelse som personen riskerar!

Tyvärr kan vi nog konstatera att även efter det nya ställningstagandet kommer begreppet myndighetsskydd fortsätta att vara ett stort hinder för många asylsökanden, och även fortsätta att vara en svårtolkad fråga där svensk praxis riskerar att inte uppfylla våra internationella åtagande.


Ebba Andell
Tomas Fridh

Du behövs!

Du behövs i FARR:s verksamhet!

Alla asylkommittéer, flyktinggrupper och andra föreningar som på olika sätt organiserar eller stödjer asylsökande eller papperslösa är välkomna att bli medlemmar i FARR. Som medlemsgrupp får ni del av utskick och diskussion grupperna emellan, ni kan utnyttja FARR:s studiematerial och seminarier och ni kan påverka vilken politik FARR ska driva gentemot politiker och beslutsfattare. Nätverkets främsta uppgift är att dela våra gemensamma kunskaper.

Du som själv är berörd som asylsökande eller papperslös, eller för att du arbetar med dessa frågor i ditt yrke eller engagerar dig på egen hand, är också mycket välkommen som medlem. Genom FARR kan du få stöd och information och kontakt med andra inom rörelsen. Ditt medlemskap är viktigt för oss. Alla FARR:s kunskaper bygger på medlemmarnas erfarenheter.

orange knapp

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5