Logga in   FARR:s krav   Asylnytt   Goda Råd   Fort Europa   Gå med!   Medlemsmeny

 

 

 

 

rutor 2018 februari
Länk till FARR:s policydokument Länk till FARR:s tidning Artikel 14 Länk till nyhetsbrevet Asylnytt Länk till FARR:s Goda Råd Länk till EU-material
HEMOM FARRIntegritetspolicyOm FarrDebattinläggSanna Vestin: Tal till Festival Illegal

Sanna Vestin: Tal till Festival Illegal

"Jag vet att många av er tycker det är bullshit att prata om human flyktingpolitik", sa Sanna Vestin, FARR:s ordförande, när hon talade vid invigningen av kulturveckan Festival Illegal i Göteborg, den 18 augusti. "Sverige är med i EU som med berått mod bygger murar mot flyktingar. Vi är del av en gränspolitik som gör flyktingar papperslösa. Och just de personligt förföljda - de har svårast att bevisa sina skäl. Och det samtidigt som vi ska hantera bilden att Sverige är världens humanaste."

Men Sanna Vestin uppmuntrade till fortsatt kamp för flyktingarna. "Den dagliga kampen mot att individer drabbas, det är den kampen som öppnar ögon och driver kampen mot de stora orättvisorna. Liksom varje papperslös individs kamp för sina mänskliga rättigheter är det som ändrar attityder och undergräver murarna."


Talet hölls på Gustav Adolfs Torg i Göteborg den 18 augusti, vid invigningen av kulturveckan Festival Illegal

Låt mig berätta om Mohadese, åtta år.

Mohadeses pappa måste följa med när polisen kom. Ingen vet när han kan komma tillbaka. Mohadese och hennes lillebror bor i Sverige. Enligt lagen har  deras pappa Zaman också rätt att bo här, just för att hans familj gör det. Men han måste söka uppehållstillstånd från hemlandet - ett land i krig. "Vi vill ha våras pappa som alla andra barn", säger Mohadese." Men vad hon tycker räknas inte som "synnerligen ömmande" nog för att Zaman ska slippa utvisas. Hennes pappa deporterades med ett chartrat plan till Afghanistan.


Mohadeses pappa hade inget val. Idag har han flytt vidare och befinner sig papperslös i ett annat land där han ska försöka ansöka om återförening med sina barn. Ingen vet om eller när det kommer att lyckas.
Men den som flyr har ju inget val.

Låt mig berätta om Hejran.
Grannarna slog henne för att hon gift sig med en man av fel sort. Polisen misshandlade henne när hon försökte anmäla. Hejrans mans Sabir blev påhoppad så fort han försökte visa sig hemma. Till slut flydde de. 


Men i Sverige blev de inte trodda. De utvisades med sin lilla dotter - i händerna på hemlandets säkerhetspolis. Redan på flygplatsen började tortyren och förnedringen. De trodde inte att Sabir skulle överleva. Men de lyckades fly på nytt - och fick ett nytt utvisningsbeslut fast Sveriges främsta tortyrexperter hade intygat skadorna.

De hade inget val, de måste gömma sig i Sverige. De levde gömda i fyra år tills FN:s kommitté mot tortyr förbjöd Sverige att utvisa dem igen. 


Låt mig berätta om palestinierna som jag träffade idag på Järntorget. De har varit här två år, fyra år, åtta år. De kommer alla från Gaza, en del har bott i andra länder. De har utvisningsbeslut till länder som inte tar emot dem för att de är statslösa. Och de har utvisningsbeslut till Gaza, dit inga utvisningar får verkställas på grund av kriget. Ändå får de inte uppehållstillstånd i Sverige. De är fast här, statslösa och papperslösa. De har inget val.

Vet ni, det finns nåt i lagen som heter "Välgrundad fruktan". Om man har välgrundad fruktan för förföljelse eller riskerar att dödas i en konflikt, då har man rätt till skydd i Sverige. Det står i lagen. Det är inte en möjlighet, eller en nåd. Det är en rättighet.


Därför vill jag också berätta om Abdullah.
Talibanerna som misshandlat Abdullah lämnade honom livlös på vägen med en skylt på bröstet. "Så här går det om man samarbetar med utlänningar." Abdullah överlevde den gången. Men nästa gång fienderna kom för att göra slut på honom väntade han inte. Han flydde bakvägen. Abdullah blev trodd i Sverige. Ingen ifrågasatte hans svåra skador, att han varit säkerhetsvakt åt utlänningar eller att hans kusin med samma jobb blivit dödad. Ändå accepterades inte Abdullah som flykting. Han kunde inte bevisa att talibanerna var ute efter just honom andra gången de kom. Han hade ju inte väntat och öppnat dörren för dem. Nej, han vågade inte öppna dörren. Han var faktiskt väldigt rädd den gången. Och jag tänker - var inte det ganska välgrundad fruktan?

Nu lever Abdullah papperslös i Sverige. Han kan inte återvända. Den som flyr har inget val.
Migrationsverket tycker att Abdullah har ett val. Du kan ju sluta irritera talibanerna, tycker de. Då är du inte förföljd längre. Gör som de säger eller göm dig i Kabul, så klarar du dig. Men just detta är ju förföljelsen, att du skulle kuvas eller dö. 


Vi i flyktingrörelsen möter ofta misstrodda flyktingar fulla av "välgrundad fruktan" som myndigheterna definierat bort - för att de inte har pass, för att de inte har bevis, för att det är någon annans sak att skydda, för att de skulle kunna flytta nån annanstans om det bara ville - whatever. Vi förstår deras fruktan så gott man kan förstå utan att dela samma öde, och vi strider oss blå för att myndigheterna ska förstå.

Men när vi möter den unga killen som har skurit sig och säger "Jag ska göra det, jag har ändå ingen framtid, det är ingen som vill veta av mig". Då säger vi ine "Gör det, så får dom se". Vi säger Gör det inte! Vi vill att du ska leva.


När fruktan för döden övergår i tron på döden som en befriare. Då växer vår ilska mot de makthavare som inte förstått. Men vi accepterar det inte. Vi vet att det som kallas hungerstrejk är den totala uppgivenheten inför en omgivning som faktiskt verkar önska livet ur en eller i bästa fall skiter i om man lever eller dör. Det är då vi andra måste svara: - Vi är här och vi vill att ni ska leva.


Sverige gett sig den på att palestinierna skulle kunna resa nån annanstans bara de ville. Därför får de utvisningsbeslut till länder som inte tar emot dem och blir kvar här i limbo år efter år. Sverige struntar i att många av dem redan har erkänts som flyktingar enligt internationella konventioner och borde få skydd utan diskussion. Sveriges och EU:s flyktingpolitik verkar styras av terroristskräck men det är inte terrorister som straffas utan de som flytt från terror.

Samtidigt. Fredrik Reinfeldt berättar hur många vi tagit emot här och ber oss vara öppna. Och det är sant att många asylsökande i Sverige får uppehållstillstånd. 


För många lyser Sverige som en fyr, en plats där det ska finnas demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Jag tror en del av er som står här faktiskt har kämpat för att få tas emot i Sverige istället för i ett annat EU-land. Asylsökande i Sverige bemöts oftast inte med hugg och slag, utan med nånstans att bo, en intervju, en advokat. Många får uppehållstillstånd här och för en del verkar det gå lätt.

Just därför blir det en kalldusch för dem som kommer hit och inser att så enkelt är det inte. Att proceduren fungerar ibland hjälper inte dem som blir bortdefinierade. De som INTE omfattas av välkomnandet är alla som måste bevisa sina personliga skäl. För dem ligger ribban högt. Misstron finns kvar även om man till slut i nåder får stanna.


Till alla som slutgiltigt definierats bort lyder Migrationsverkets fråga: Har du nya omständigheter som kan ge dig en ny prövning? Det är det som krävs enligt lagen, nya omständigheter.
Jag är förbannat trött på att behöva upprepa den repliken.


Frågan är ju fel ställd. Rätt fråga är: Hur många nya blodiga attentat krävs innan Sverige stoppar utvisningarna till Afghanistan av barnfamiljer och unga pojkar utan nätverk? Hur många fler kidnappade kvinnor och barn behövs det i Irak, hur många fler svältande och dödade krävs innan Sverige stoppar utvisningarna av förföljda minoriteter dit? Hur många bomber ska falla över utomhusfängelset Gaza innan det räknas som välgrundad fruktan att inte vilja åka dit?

Det kan kännas helt hopplöst. Det är ju inte enskilda misstag vi bekämpar. Sverige är med i EU som med berått mod bygger murar mot flyktingar och tvingar de mest utsatta att resa illegalt och livsfarligt. Vi är del av en gränspolitik som gör flyktingar papperslösa. Och just de personligt förföljda, de som en kan tycka att asylpolitiken är till för - de har svårast att bevisa sina skäl. Och det samtidigt som vi ska hantera bilden att Sverige är världens humanaste.


Jag vet att många av er tycker det är bullshit att prata om human flyktingpolitik när det är så.
Men jag tänker jag så här. Den dagliga kampen mot att individer drabbas, det är den kampen som öppnar ögon och driver kampen mot de stora orättvisorna. Liksom varje papperslös individs kamp för sina mänskliga rättigheter är det som ändrar attityder och undergräver murarna.

Därför använder vi valrörelsen för att sprida vidare Mohadeses berättelse, Hejrans berättelse, Abdullahs berättelse, Husnis berättelse och många andra. På hemsidan asylkampanjen.se finns massor av exempel och vittnesmål om att folk utvisas till tortyr eller förföljelse, om humanitära skäl, om dublinförordningen, om den orimliga bevisbördan. 


Den som flyr har inget val. Det har du, står det på asylkampanjen.se. "Vänder sig FARR bara till folk med rösträtt", undrade någon.

Nejdå. En behöver inte ha rösträtt för att ta ställning. Gå in på den där sidan, dela filmerna som finns där! Står det nåt bra, dela det! Skriv ut och sätt upp affischerna som finns där! Kommer det en politiker på arbetsplatsbesök eller i skolklassen? Hamnar du på en debatt med politiker, eller gör du intervjuer? Kan du skicka en fråga till några politiker eller ett parti på twitter eller facebook? 


Ställ då frågorna. Du hittar dem på asylkampanjen.se
- Vad tänker dom göra för att asylsökande aldrig mer ska utvisas till tortyr som Hejran?
- Vad tänker dom göra för att Sverige ska ta hänsyn till humanitära skäl som Mohadeses pappa?
- Vad tänker dom göra för att asylsökande inte ska krävas på omöjliga bevis som Abdullah?
- Vad tänker dom göra för att flyktingar ska få resa lagligt och få sin sak prövad i det land där de söker asyl?


eller för den delen - vad tänker dom göra för att statslösa och människor från krigsområden ska få uppehållstillstånd, inte hållas i vacuum i åratal?

Och skulle det nu vara så att du har rösträtt. Tänk på att de flesta som drabbas av asylpolitiken har inte själva rösträtt. Därför är det extra viktigt att du som har, utnyttjar den.  Den som flyr har inget val. 


Ja, ni vet ju fortsättningen och svaret.
Den som flyr har inget val - Ingen människa är illegal!

Du behövs!

Du behövs i FARR:s verksamhet!

Alla asylkommittéer, flyktinggrupper och andra föreningar som på olika sätt organiserar eller stödjer asylsökande eller papperslösa är välkomna att bli medlemmar i FARR. Som medlemsgrupp får ni del av utskick och diskussion grupperna emellan, ni kan utnyttja FARR:s studiematerial och seminarier och ni kan påverka vilken politik FARR ska driva gentemot politiker och beslutsfattare. Nätverkets främsta uppgift är att dela våra gemensamma kunskaper.

Du som själv är berörd som asylsökande eller papperslös, eller för att du arbetar med dessa frågor i ditt yrke eller engagerar dig på egen hand, är också mycket välkommen som medlem. Genom FARR kan du få stöd och information och kontakt med andra inom rörelsen. Ditt medlemskap är viktigt för oss. Alla FARR:s kunskaper bygger på medlemmarnas erfarenheter.

orange knapp

Kontakt

+468-710 02 45

info(a)farr.se

Box 391,
101 27  STOCKHOLM

Medlemssidor

Medlemssidorna är just nu stängda på grund av resursbrist. Vi hoppas kunna öppna ett nytt medlemsforum på en annan plattform.

Stöd FARR!

  

SWISH

123 327 8983

Postgiro 520890-5