FARR: Regeringen bidrar till skuggsamhället

Att det ska krävas kvalificering till den svenska välfärden innebär en systematisk erodering av människors rättigheter. Det menar företrädare för FARR – Flyktinggruppernas riksråd.

Under de senaste åren har majoriteten av partierna i riksdagen tävlat i att föreslå alltmer restriktiva migrationsregler. Regeringens betänkande Kvalificering till socialförsäkring och ekonomiskt bistånd för vissa grupper är ett tydligt uttryck för denna utveckling. Förslaget innebär att personer från länder utanför EU ska uteslutas från barnbidrag, bostadsbidrag och andra socialförsäkringar under de fem första åren i Sverige, oavsett behov. Under samma period föreslås att de flesta heller inte ska ha rätt till försörjningsstöd.

Människor reduceras till kostnader

Betänkandet bygger på antagandet om att generösa välfärdssystem utgör en tilldragningseffekt för migration, och att välfärdens trygghetssystem därmed behöver begränsas för personer som migrerar hit. Antagandet saknar inte enbart stöd i forskning. Det bygger också på en politik som reducerar människor till kostnader och bortser från de faktiska orsakerna till migration, som arbete, studier, familjeband eller flykt från krig och förföljelse.

Att villkora stöd utifrån inkomst och bakgrund urholkar grundläggande sociala rättigheter. Det riskerar, som utredarna själva varnar för, att öka både ojämlikhet och kriminalitet när människor ställs utanför välfärden. Regeringen bidrar därmed till att skapa det så kallade ”skuggsamhälle” den säger sig bekämpa, samtidigt som migranter görs till syndabockar för ett system som i praktiken försvårar deras chanser till ett värdigt liv.

Lågavlönade utmålas som en börda

Presskonferensen där förslaget presenterades pekade ut lågavlönade som en samhällsbörda genom en uppblåst siffra över hur många som ”inte kan försörja sig”. Det är särskilt oroväckande att utredaren själv spridde missförståndet att flyktingar och andra skyddsbehövande skulle vara undantagna från de nya kraven, vilket inte stämmer med lagförslaget.

En hög lön ska ge snabbare tillgång till stöd – vilket innebär att ekonomisk produktivitet blir ett villkor för grundläggande trygghet. Men social trygghet är ingen belöning, det är en mänsklig rättighet.

Social trygghet bör behandlas som den grundläggande mänskliga rättighet det är, snarare än en belöning efter arbetsinsats. 

Sverige har förbundit sig till flera internationella konventioner, bland annat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, där presumtionen är att åtgärder som försvagar rätten till social trygghet är förbjudna.

Social trygghet är en nödvändighet

Enligt EU-rätten måste Sverige ge personer som flyttat hit lagligt samma rätt till social trygghet som svenska medborgare. Utredningen försöker kringgå detta genom att införa en femårsregel för alla, även svenskar som återvänder till Sverige, men föreslår samtidigt undantag för svenskar av ”synnerliga skäl”. Betänkandet innebär även att barnkonventionen, som är svensk lag, kommer att tillämpas selektivt när Sveriges ”bästa” ska sättas framför barnets bästa och skyddet av kvinnor som utsätts för våld, också det ett internationellt åtagande, kommer att försvagas.

Samtidigt som välfärdens skyddssystem dras tillbaka, tvingas människor i högre grad förlita sig på frivilligorganisationer och andra människors välvilja. Det riskerar att skapa en ännu större ojämlikhet och minskad likvärdighet.

Förslagen innebär inte en förstärkning av välfärden, utan en systematisk erodering av rättigheter. Social trygghet bör behandlas som den grundläggande mänskliga rättighet det är, snarare än en belöning efter arbetsinsats. Social trygghet är också en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna etablera sig, delta i samhället och försörja sig själva. När juridisk status och härkomst får påverka vilka som ska få samhällets hjälp så är vi på ett kraftigt sluttande plan.

Markus Henriksson, Sarah Philipson Isaac, Joel Larsson och Märta Råberg, Företrädare för FARR – Flyktinggruppernas riksråd

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Publicerad i Altinget 17 september 2025.