Etik för ombud & stödpersoner

Många människor som söker asyl eller har fått beslut om utvisning befinner sig i en svår situation och behöver rådgivning, socialt stöd och juridisk hjälp. Vi är tacksamma för alla som ställer upp med sin kunskap och andra resurser. Samtidigt vet vi att det förekommer att utsatta människor får okunniga eller rent farliga råd, luras att betala orimliga summor eller utnyttjas på annat sätt av jurister eller andra. Denna risk är särskilt stor nu när en ny migrationslag  skapar stor oro bland personer som är asylsökande eller har tidsbegränsade uppehållstillstånd. 

FARR:s verksamhet är ideell. Rådgivningsgrupper, förvarsbesöksgrupper och andra stödpersoner förväntas ge den information de kan och stötta alla asylsökande eller papperslösa de möter på samma sätt, utan att ta betalt. Medlemmarna kan ofta tipsa om kunniga jurister – och många jurister är även medlemmar i FARR – men det är inte lämpligt att verksamma jurister eller konsulter deltar i frivillig rådgivning i syfte att ”värva kunder”. 

Det är alltid den asylsökande själv som måste välja väg. Stödpersoner kan förklara reglerna, reda ut alternativ och stötta på olika sätt. Men varken jurister, konsulter eller stödpersoner ska säga åt en person att den måste gömma sig, på egen hand gå ut med känsliga uppgifter eller uppfinna nya asylskäl åt någon. 

Det har förekommit att ombud har försatt den utvisningshotade personen i ännu större fara genom sitt agerande, och samtidigt har gjort personen beroende av ombudet som har makt att sprida informationen. FARR tar starkt avstånd från sådant agerande. 

FARR uppmanar alla medlemmar att ta del av FARR:s råd till stödpersoner om förhållningssätt till asylsökande mfl och förväntningar på ombud som finns här på hemsidan. 

Riktlinjer för advokater

Advokatsamfundet har antagit riktlinjer för ombud och biträden i utlänningsmål. FARR uppmanar advokater och andra jurister att ta del av dessa! Advokaterna är skyldiga att följa riktlinjerna. Även jurister som  inte är medlemmar bör följa dem, vilket FARR anser att de flesta gör, men inte alla. Dessa riktlinjer är generella för alla biträdes- och ombudsuppdrag och inte bara för  asyl- och migrationsrätten och allt det som följer med detta sakområde.

Riktlinjerna har förts in som kapitel fem i skriften ”Advokatens uppdrag för svaga eller utsatta klienter”. Riktlinjerna avråder advokater från att ta på sig asylärenden utan tillräcklig kompetens och från att i onödan utnyttja möjligheten byta till ett annat biträde. De innehåller en lista över vad som bör ingå i uppdraget, till exempel samtal både före och efter asylintervjun. FARR uppmanar stödpersoner och frivilliga ombud att sätta sig in i vad som gäller och verka för att offentliga biträden uppträder på ett bra sätt. Om ett biträde som är medlem av Advokatsamfundet eller arbetar på advokatbyrå missköter sig grovt finns möjlighet att anmäla personen till samfundet.

Migrationsverkets krav för offentliga biträden

Migrationsverket för en lista över personer som kan förordnas till offentliga biträden när den asylsökande inte har önskat någon särskild person. De som vill vara med på listan anmäler sig själva men Migrationsverket bedömer om personen är lämplig. 

Enligt Migrationsverkets styrdokument krävs svensk juristexamen eller motsvarande kunskaper i migrationsrätt, familjerätt och förvaltningsrätt samt processvana i svensk domstol, för att förordnas som offentligt biträde. Dessutom krävs att personen har en ansvarsförsäkring och har registrerat sig för F-skatt. Personer som inte uppfyller kompetenskraven eller som bedöms vara olämpliga att företräda asylsökande, exempelvis för att de uteslutits från advokatsamfundet eller har begått brott, kan avregistreras från förteckningen. 

En sökande kan själv föreslå Migrationsverket att förordna en viss person som offentligt biträde. För att förordnas måste personen uppfylla kraven för att ingå i verkets biträdesförteckning. Tidigare fanns inga formella kompetenskrav för dem som asylsökande själva önskade utan det räckte att personen var lämplig för att kunna förordnas som offentligt biträde, efter önskemål från den sökande.

Juristerna har tidigare kunnat överklaga om de avförs från Migrationsverkets lista. Men år 2020 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att avlistning inte kan överklagas eftersom listan bara är ett ”internt beslutsstöd” och inte hindrar att enskilda beslutsfattare att förordna någon som offentligt biträde, till exempel på begäran av en sökande. Nekad listning eller avlistning går därför inte längre att överklaga.