Förväntningar på ombud

Förväntningar på offentliga biträden och ombud 

Advokatsamfundets riktlinjer rör alla rättsliga områden. Denna sida innehåller FARR:s förtydliganden om vad du som asylsökande kan förvänta dig från jurister som företräder dig.

Nedan följer tre uppdragsbeskrivningar.  

Offentligt biträde i asylärendet 

Uppdraget som offentligt biträde i asylprocessen omfattar hela processen upp till dom i  Migrationsöverdomstolen. Om du efter det behöver hjälp med anmälan om verkställighetshinder (VUT) behöver du anlita ett  privat ombud. 

Det offentliga biträdet bistår under hela processen och du ska som asylsökande kunna  förvänta dig samma jurist hela processen. Det blir tyvärr inte alltid så. Ibland måste någon  annan gå in och ”vikariera” pga. akut sjukdom eller liknande. På större byråer lämnas alltför  ofta uppdrag över till annan jurist. 

En asylsökande ska kunna förvänta sig ett möte före asylintervjun och ett möte efter för att gå igenom protokollet. Detta senare möte är nödvändigt för att kunna göra rättelser och tillägg. Numer brukar det arvode Migrationsverket ger för dessa möten täcka endast en timme, vilket  gör att många offentliga biträden begränsar sitt möte till just en timme. Konsekvensen av detta  blir att protokollet inte gås igenom helt och hållet.  

Att möta klientens förväntningar på att vara tillgänglig.  

Alla klienter vill alltid ha tillgång till sitt juridiska ombud. Biträdet/ombudets uppfattning och  klientens uppfattning går ofta isär. Det är viktigt att tänka på att processen har olika  faser. Intensiv kontakt under utredningen och sedan avstannar kommunikationen på grund av  Migrationsverkets och domstolarnas långa väntetider. Under tiden kanske biträdet behöver arbeta med andra ärenden.

Viktigt är dock att en du som asylsökande alltid ska kunna få kontakt med ditt biträde/ombud men du kan inte räkna med att få det på minuten. 

Ombud för verkställighetshinder

Vad som sagts ovan gäller även här men med följande tillägg: 

Efter slutligt avslag kan en konflikt uppstå mellan det omgivande nätverket och juristen. Många stödpersoner vill gärna ”slänga in en VUT” för att det verkar ingå i proceduren och kommer att hindra utvisning. Så är det tyvärr oftast inte. Det är riskabelt att lämna in en anmälan om verkställighetshinder direkt efter slutligt avslag, eftersom det krävs nya omständigheter för att över huvud taget få en ny prövning. Även om det har hänt något nytt i ärendet så är det riskabelt att skriva en “VUT” som inte är genomtänkt, eftersom juridiken är svår och det är nödvändigt att använda de särskilda motiveringar till verkställighetshinder som finns i lagen. Om ansökan leder till avslag så är de nya omständigheterna inte nya längre och går inte att använda om du senare gör en mer genomarbetad ansökan. Du kan alltså lätt förstöra för dig själv. Det är lätt att tro att det går att kopiera någon annans ansökan eller använda en mall men det är inte heller så lämpligt eftersom verkställighetshinder behöver handla om ditt eget ärende. Du kan framstå som mindre trovärdig om argumenten är kopierade.

Det blir lätt glapp mellan förväntningar från stödpersoner som kan tycka att ombudet är motsträvig och ombudet som har ett ansvar att inte göra något som kan gå emot klientens intressen. Du och ombudet och andra stödpersoner behöver hålla er till en strategi och ha is i magen i förhållande till Migrationsverket, migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen. Ta stöd av frivilligorganisationer och rådgivare om ni har möjlighet, gå igenom de alternativ som finns och påtala verkställighetshinder när ni är överens om att det är den bästa lösningen och ni har samlat allt bevismaterial som finns.

Läs mer om verkställighetshinder i FARR:s Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige!

Förvarsbiträdet 

Uppdraget som offentligt biträde gäller enbart frågan om förvar, dvs att företräda dig i förhållande till Gränspolisen och i vissa fall Migrationsverket kring om du ska vara förvarstagen eller inte. Det innebär att biträdet ska delta i förvarsförhandlingar, överklaga beslut, ha kontakt med klienten och med gränspolisen/Migrationsverket.  

I förvarsbiträdets uppdrag ingår inte att skriva anmälan om verkställighetshinder. Ska detta göras, sker det som privat ombud och efter överenskommelse med klienten.