Publicerad måndag, 05 oktober 2020
EU-ländernas överenskommelse med Afghanistan om utvisningar löper ut den 6 oktober. FARR är en av 41 organisationer som uppmanar länderna att stoppa tvångsutvisningarna och istället bidra till fred och säkerhet. Bakom ställningstagandet ligger den allvarliga säkerhetssituationen i Afghanistan, situationen för afghaner i grannländerna och de som utvisas därifrån, och även de stora skillnaderna mellan EU-ländernas behandling av asylsökande från Afghanistan.[/vc_column_text][/vc_column_inner][/vc_row_inner][vc_column_text css=”.vc_custom_1603790136488{padding-right: 10% !important;}”]Det var den 2 oktober 2016 som representanter för EU-länderna undertecknade en överenskommelse om utvisningar till Afghanistan. Överenskommelsen fick namnet ”Joint Way Forward on migration issues”. Konferensen om detta hölls i marginalerna av en givarkonferens. EU-länderna åtog sig alltså samtidigt att ge Afghanistan visst bistånd. Detta avtal löper ut den 6 oktober i år och förhandlingar pågår om att förlänga det.
I uttalandet mot fortsatta tvångsutvisningar som samorganisationen ECRE har tagit initiativ till nämns bland annat att Afghanistan numera rankas som det minst fredliga landet i värden. Många civila dödas och skadas. Samtidigt har Talibanrörelsen fått kraftigt ökad kontroll i stora delar av landet medan regeringens inflytande minskat. Afghaner är en stor grupp asylsökande i EU-länderna. Nästan hälften av de 27.000 människor som hålls kvar i miserabla förhållanden på den grekiska öarna är till exempel afghaner. Hur stor andel som får uppehållstillstånd av dem som söker asyl i EU-länderna varierar från 94 procent i Italien till 4 procent i Bulgarien, vilket tyder på brister i rättssäkerheten.
Den 5 oktober 2016, bara några dagar efter EU-ländernas konferens, undertecknade Sverige ett eget återtagandeavtal med Afghanistan. Avtalet möjliggör att Afghanistan utfärdar resehandlingar till dem som inte har pass och att utvisningar kan verkställas med tvång. Avtalet förlängs med automatik vartannat år.
Svenska myndigheter fattade utvisningsbeslut även tidigare för afghaner. Men de senaste åren har andelen som fått stanna minskat och Sverige ligger lågt inom EU, trots att situationen har förvärrats i Afghanistan. Även sårbara personer med olika funktionsvariationer får utvisningsbeslut, liksom kvinnor och barn, personer som riskerar personliga hot och personer som inte är uppvuxna i Afghanistan. Många ungdomar och barnfamiljer flyr nu vidare till andra EU-länder. Kravet på att inte förlänga Joint Way Forward är därför särskilt viktigt i Sverige och gäller även Sveriges eget avtal med Afghanistan.
Några av de viktiga kraven från de 41 organisationerna:
- Stoppa tvångsutvisningar till Afghanistan på grund av den komplexa säkerhetssituationen i landet med återintegreringen av de som återvänt från Europa och grannregionerna och i synnerhet utvisningar av utsatta grupper och afghaner som är födda och uppvuxna utanför Afghanistan.
- Integrera EU:s migrationssamarbete i EU:s övergripande strategi för Afghanistan. Samarbete kring migration bör inte underminera centrala mål för fred och säkerhet.
- Adressera de grundläggande orsakerna bakom tvångsförflyttningar och stötta de återvändandes återintegrering, stötta institutionella reformer, skapa ansvarsfull styrning och en transparens kring det ekonomiska stödet. Kortvariga prioriteringar som att öka återvändande till Afghanistan undergräver EU:s mer omfattande mål och dess förmåga att bidra till varaktig fred och välstånd i landet.
- Utöka migrationssamarbetet utöver återvändande och återtagande till att också omfatta andra lösningar för migrerande människor i behov av skydd. Tillhandahåll särskilda program och möjligheter till säker och laglig migration, inklusive migration som ger utbildnings- och arbetsmöjligheter.
- Begär att EASO förbereder och publicerar en analys av praxis i de EU-medlemsstater med lågt erkännande av afghanska medborgare, genom att överväga alla tänkbara skäl till skillnaden.
- Sluta utfärda återreseförbud mot de som återvänder frivilligt och de som har blivit utvisade såvida de inte anses vara ett hot mot säkerheten eller har begått allvarliga brott.