Det finns ännu inte någon lag om angiveri av papperslösa personer. Det som hänt hittills är att regeringen i slutet av augusti 2023 gav direktiv till en utredning att den ska formulera lagförslag om angiveri. Regeringen kallar det inte för angiveri, utan informationsplikt. Utredningen, som handlar om hur utvisningar ska verkställas effektivare, tillsattes redan av den förra regeringen. De nya direktiven är tilläggsdirektiv. Tanken är att kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att informera Migrationsverket eller Polisen om de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. I Tidöavtalet formulerades saken skarpare: ”myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige” (sid 33). De ska alltså inte bara ha skyldighet att anmäla när en papperslös person upptäcks, utan även en plikt att ta reda på om personen är papperslös. I tilläggsdirektiven som regeringen antagit finns dock inte just den formuleringen med. Att informationsplikten medför att alla anställda blir skyldiga att delta i angiveriet står varken i Tidöavtalet eller i direktiven, men flera ministrar har bekräftat att det är avsikten. Utredningen ska analysera vilka undantag som behövs – och vilka konsekvenser det skulle kunna få om en informationsplikt inte efterlevs.
Tilläggsdirektiven till utredningen innehåller en rad andra förslag till åtgärder för att fler utvisningar ska verkställas (vår sammanfattning):
- att förlänga eller helt avskaffa preskriptionstiden för utvisningsbeslut (idag fyra år)
- att förlänga återreseförbud (som hindrar tidigare utvisade att få besöksvisum eller arbetstillstånd, idag oftast ett eller två år)
- att ta fingeravtryck och fotografier av utlänningar i fler situationer än det görs idag och även ta fingeravtryck på barn ner till sex års ålder (idag 14)
- att öka möjligheterna för myndigheterna att utbyta fingeravtryck och fotografier och att ta nya sådana för att jämföra
- att analysera om det också går att använda DNA-prov för att identifiera utlänningar
- att öka möjligheterna att göra utlänningskontroller, som idag begränsas av att det måste finnas en grundad anledning att kontrollera en viss person
- att ge polisen befogenheter att genomsöka eller omhänderta mobiltelefoner och liknande vid utlänningskontroller
Tilläggsdirektiven till utredningen är genomgående vagt formulerade, det handlar om att ”överväga om det ska vara möjligt”, ”undersöka om det finns ett behov” och liknande formuleringar (dessa citat från sid 6). Skrivningarna i Tidöavtalet om samma förslag går mer rakt på sak om åtgärder som ska genomföras.
Utredningen ska vara klar senast den 30 september 2024. Delarna om preskriptionstid och återreseförbud ska redovisas tidigare, senast den 31 januari 2024. Efter att utredningen lagt sina förslag kommer remissbehandling innan regeringen gör sin proposition till riksdagen.
Polisen har redan fått en rad nya befogenheter för att till exempel göra kroppsvisiteringar, genomsöka fordon, omhänderta pass med mera vid utlänningskontroller. Fler lagändringar väntas på det området redan i år.
Läs mer om kontroller, angiveri och utvisningar på FARR:s Tidösida!