Asylrätten och humaniteten måste försvaras

Afghaner ska ges skydd. Erdoğans krav inför svenskt Natomedlemskap måste avvisas. Asylrätten och humaniteten måste försvaras.

I snart 35 år har Flyktinggruppernas riksråd, FARR, med sina många medlemmar runtom i landet kämpat för att människor som söker skydd i Sverige ska ha en human och rättssäker prövning av sina asylskäl. FARR har mött många med avslag och besked om att de ska tillbaka till landet som de har flytt från men formellt har medborgarskap i trots att det av olika skäl inte går att avvisa dem dit, och att de vet att de inte kan återvända. Dem har vi kämpat för.

Formellt har våra myndigheter och vår regering, som har växlat genom åren, sagt att Sverige följer konventioner och lagar om asylrätten. Men besluten om människor på flykt har varierat.

Glädjande fick många bosnier på 1990-talet skydd i Sverige från kriget i forna Jugoslavien trots att visumkrav snart infördes. FARR kritiserade visumkraven och kritiserade att tusentals kosovoalbaner bussades tillbaka.

FARR och FARRs lokalt verksamma medlemmarna har kämpat för många, många andra, som för irakier som inte fått skydd, för statslösa palestinier, för iranier, för konvertiter, för flyktingar från Afghanistan.

Med förtvivlan ser vi att de flesta afghaner får avslag nu på sina nya ansökningar om skydd efter talibanövertagandet.

Envist har många av oss kämpat mot hur flyktingar från Afghanistan har behandlats sedan den stora flyktinginvandringen till Europa 2014—2015. Ansökningarna från flyktingarna från Syrien behandlades först, afghanerna fick vänta. Syrierna fick i allmänhet uppehållstillstånd, afghanerna i stor utsträckning inte. Många barnfamiljer från Afghanistan har blivit kvar i Sverige efter avslag och har inte kunnat deporteras tillbaka. Flera tusen ensamkommande minderåriga flydde till slut vidare till framför allt Frankrike och har oftast fått uppehållstillstånd. Andra räddades för en tid kvar i Sverige genom en gymnasielag, som skulle leda till permanent uppehållstillstånd om de fick en stadigvarande anställning efteråt. De som inte klarade det här har flytt vidare, återigen ofta till Frankrike, eller blivit kvar i ett limbo av väntan. Många av dessa, troligen de flesta, tillhör den etniska minoriteten hazarer, som diskrimineras och förföljs i Afghanistan av bland annat religiösa skäl.

Med talibanövertagandet i Afghanistan den 7 augusti 2021 kunde afghanska medborgare söka ny prövning med nya skyddsskäl. Men de flesta får avslag.

Avslagen är omänskliga och förfärliga. Vart har humaniteten tagit vägen, FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och FNs flyktingkonvention? Säkerhetsläget i Afghanistan anses vara bättre. Eftersom det inte är krig/regelrätta strider har vägarna blivit säkrare och de kan återvända till hembyarna. Så kan avslag motiveras. Men för mänskliga rättigheter har situationen försämrats, inte minst för flickor, kvinnor och minoriteter. Den insikten uttalar nu äntligen Migrationsverkets ledning. Men detta saknas i de många avslagen. Att hazariska områden och shiitiska moskéer har attackerats, hazarer har drivits bort från sina hem och att hotet mot hazarer är en realitet verkar ändå inte ha betydelse för besluten om skyddsbehov. Människor som har levt i Sverige i nu sex-sju år anses kunna anpassa sig till talibanstyret. Det gäller också barn som har vuxit upp här. Att flickor inte får utbilda sig efter att ha fyllt tolv år måste de acceptera. Likaså att de kommer tvingas dölja sin kropp och klä sig i hijab och burka efter att mer eller mindre ha sprungit omkring som barn och ungdomar är klädda i Sverige. Att flickors roll begränsas till att först giftas bort, ofta i tvångsäktenskap, och sedan leva sitt liv inom hemmets väggar, betraktas inte som ett problem i avslagsbesluten. Ensamstående flickor/unga kvinnor kan skickas tillbaka så fort en manlig släkting hittas. Det kan också vara en påtvingad make som hon har flytt från. Beslut från Migrationsverket är förskräckliga och djupt ovärdiga Sverige. De kommer naturligtvis överklagas till migrationsdomstolarna, som tyvärr är kända för att i Sverige nästan alltid följa Migrationsverkets beslut. Vad kvinnor i Afghanistan utsätts för är institutionaliserat, systematiskt förtryck. Att riskera förföljelse på grund av sitt kön, liksom för sin religion, ger rätt till skydd enligt EU-lag och svensk lag. Sverige är extremt i sin bedömning av skyddssökande afghaner. Medan andra EU länder ger afghaner uppehållstillstånd till 90-95 procent nu gäller 60 procent för Sverige, och som sagt med avslag nu för merparten av dem som sökt omprövning efter talibanövertagandet.

När talibanerna tagit över den 7 augusti genomförde flera EU-länder snabba evakueringar från Kabuls flygplats, för Sveriges del ungefär 2 000. Ett par hundra har nu visat sig ha kommit med utan att vara godkända i förväg. De bad förtvivlat för sina liv och fick flyga med. Nu ska dessa skickas tillbaka till Afghanistan. Det är så ohyggligt grymt, absurt, fritt från humanitet och troligen i strid med non-refoulment-principen om att ingen kan skickas tillbaka till ett land där hen riskerar att dödas eller utsättas för förnedrande behandling. Det är i praktiken en bedömningsfråga, som visserligen kan föras upp till internationell domstol, men hur det går efter en tvingad återresa visar sig ju först efter deportationen och då är det för sent.

Natomedlemskapet och kraven från Turkiet

Sveriges överenskommelse med Turkiet inför vår Natoansökan är djupt, djupt oroande. Turkiets krav gäller att vårt land ska acceptera Turkiets definition på terroristiska rörelser, och att vi bland annat ska sluta stödja och ha samröre med syriskkurdisk YPG, som bekämpar IS. Turkiet kräver att Sverige skickar tillbaka turkiska medborgare som lever i Sverige och som Turkiet definierar som terrorister. Svaret till svenska media från vår regering är att svenska medborgare inte skickas tillbaka. Nej, det är ju självklart. Men de som inte är svenska medborgare? Efter det turkiska statskuppsförsöket i juli 2016 har fram till 2021 mer än 3 000 turkiska medborgare fått uppehållstillstånd i Sverige på sina skyddsskäl. De har knappast hunnit bli svenska medborgare. För dem som inte är svenska medborgare hänvisar våra ministrar till att svensk lag ska följas och Hösta domstolen har sista ordet. Det låter inte tillräckligt betryggande och vad gör vår regering om Turkiet motsätter sig Sveriges medlemskap. Natomedlemskapet förutsätter att samtliga Natomedlemmars parlament säger ja. Obstruerar Sverige kan Turkiets parlament säga nej. Enligt Turkiet finns en lista på 73 personer, enligt svenska regeringen finns det varken namnlista eller antal.

Vilka drabbas av kraven från Turkiet?

I den svenska debatten om de turkiska kraven nämns mest turkiska kurder. Men inte bara kurder har flytt Turkiet efter statskuppförsöket 2016 utan också regimkritiker. Erdoganregimen har förföljt Folkets demokratiska parti, HDP, som är Turkiets 3e största parti. Fast nu är det förbjudet. HDP är prokurdiskt men stöds inte bara av kurder. Regimen har fängslat mer än 5 000 folkvalda politiker och medlemmar i partiet och flera hundra kommunfullmäktigeledamöter och kommunalråd från HDP har ersatts av regimen. Till det kommer undantagstillstånd i landets kurdiska områden.

Andra som har flytt har anknytning till Gülenrörelsen med sina mer än en miljon anhängare i Turkiet. Erdoganregimen anser att USA-boende Fetullah Gülen, som presenteras som icke-konfessionell muslim, författare och politisk aktivist av Vikipedia, låg bakom kuppförsöket i juli 2016. I Gülens anda startade skolor och andra verksamheter i Turkiet, de är numera förbjudna och stängda och Gülenrörelsen har förklarats vara en terrororganisation. Tyskland och England har avvisat att Fetullah Gülen ligger bakom kuppförsöket.

Efter kuppförsöket flydde omedelbart en grupp militärer till Grekland. De följdes snart av andra yrkesgrupper. Flykten har fortsatt – domare, advokaten, lärare, statstjänstemän, journalister, kulturarbetare. Bankkonton har blockerats, människor har avskedats. Bara fram till oktober 2016 hade mer än 4 000 turkiska medborgare sökt asyl i Tyskland efter kuppförsöket. Tyskland har legat på första plats för asylsökande från Turkiet, Grekland på andra.

I Sverige har Migrationsverket bifallit runt 50 procent av asylansökningarna från turkiska medborgare efter 2016, och 63 procent 2021. 2021 hade kanske Migrationsverket fått bättre kunskaper om repressionen i Turkiet.

Dessa har knappast fått svenskt medborgarskap än. Ska deras uppehållstillstånd upp i Högsta domstolen nu om Erdoganregimen definierar dem som terrorister och begär dem utlämnade?  I media har bland annat sju hotade kulturarbetare nämnts. Flera är journalister.

Förståelsen för ukrainarna måste spridas till förståelse för flyktingar generellt

Idag tas flyktingar från Ukraina emot i hela EU med stor förståelsen för deras situation. FARR och motsvarande nätverk och organisationer i EU hoppas att detta ska komma att omfatta flyktingar från alla länder, inte bara ukrainare. Men kommer det bli så?

Genom ukrainarna har den orimligt låga dagersättningen i Sverige äntligen uppmärksammats brett. Den ska räcka till mat, kläder, telefonavgifter, bussbiljetter, läkarbesök, medicin och så vidare och har varit densamma i snart trettio år och går inte att leva på idag. Till det kommer förödande långa väntetider på beslut om skydd. Civilsamhällets stöd till människor på flykt har blivit nödvändigt. Tyvärr kämpar nu alltfler ukrainare mot svensk migrationsbyråkrati och märkliga bestämmelser.

Det goda Sverige?

Internationellt har Sverige haft rykte om att vara ett bra land för människor på flykt. Vi har beskrivit oss som rättssäkert för asylsökande och med ett asylmottagande som snabbt ger tak över huvudet under asylprocessen. Men flyktingförläggningar har ofta placerats isolerat, och då har bussbiljetten till närmaste tätort krävt en stor del av dagersättningen. Många har tvingats flytta från den ena förläggningen till den andra och ryckts upp från nätverket de börjat få, inte minst har barnen tvingats börja i nya skolor. En del förläggningar har varit urusla, överbefolkade och de boende har kunnat mötas av rigida beslut om vad de inte får göra. Som exempel att hämta mjölk från köket och den gemensamma matsalen till barnen i familjens rum. Vi vet att många asylsökande blir depressiva och apatiska och gör inte mycket mer än sover sig igenom dagarna. Till det bidrar långa väntetider. Så ska det inte vara!

Sverige har ansetts ha ett bra integrationssystem för dem som har fått stanna. Men kommunernas skyldighet att under två år ansvara för SFI-undervisning, bostad, försörjning och hjälp ut på arbetsmarknaden räcker ofta inte. Samtidigt har majoriteten av alla som fått tillstånd att leva sina liv i Sverige till slut kommit bra in samhället. Ibland snabbt, ibland först så småningom, har de hittat jobb, bostad, lärt sig svenska, fått svenska vänner och så vidare. Hela det svenska samhället är i dag djupt präglat av att på alla nivåer finns människor med rötter i andra delar av världen. Men det vi hör mest handlar om kriminalitet. Ja, det finns kriminella bland människor med rötter i andra länder liksom bland andra, men de flesta människor är hederliga och bidrar till vårt svenska välstånd. Narrativet om nya svenskar måste ändras.

Sverige betraktas av oss själva och andra som demokratiskt, rättssäkert, med yttrandefrihet, jämställt, stabilt, fredligt, ett välfärdsland med god ekonomi som inte väjer för att ta avstånd från diktaturer och länder som förtrycker sina invånare. Med vår biståndspolitik har vi försökt motverka hunger och ekonomisk och politisk utsatthet i delar av omvärlden. I andra länder uppfattas vi ibland som självgoda, till invånarantalet ett ganska litet land som tror sig veta bäst hur saker och ting ska ordnas. 

Men Sverige har förändrats förtvivlande fort. På bara några år har vi fått en inhuman asyllagstiftning som är en av de sämsta i Europa. Humanitära skäl för att få skydd har i praktiken tagits bort. Tillfälligt uppehållstillstånd på några år har blivit norm trots att forskning och erfarenhet visar att permanent uppehållstillstånd är bäst för både flykting och samhälle. Vägen till permanent uppehållstillstånd kommer bli lång för många, och ännu längre för svenskt medborgarskap. Förändringen inleddes med den tillfälliga asyllagen från sommaren 2016, som gällde retroaktivt, och som permanentades i den lag vi har nu sedan juni 2021.

Om två månader har Sverige val till riksdag, landsting och kommuner. Första halvåret 2023 är Sverige ordförandeland för EU. Men flyktingpolitiken finns inte med i valdebatterna och om ordförandeskapet talas det inte.

Vi hävdar att

• Humanitet, medmänsklighet och rättssäkerhet måste styra Sveriges asylpolitik och övriga politik.
• Asylrätten måste respekteras och försvaras. Konventioner, som Sverige har undertecknat, måste följas.
• Migrationsverket måste sluta ge avslag till skyddssökande från Afghanistan och tjänstemännen måste upphöra med orimliga och omänskliga motiveringar. Ingen ska tvingas tillbaka till Afghanistan.
• Sverige får inte ge efter för diktaturer och för länder som i praktiken är diktaturer, inte minst Turkiets krav nu i samband med vår ansökan om Natomedlemskap.
• Sverige ska inte minska biståndsbudgeten, vilket nu förmodas ske. Vårt land står inför en rad problem men är fortfarande välmående och demokratiskt jämfört med länderna dit vårt bistånd brukar gå. Egoismen har gränser. Biståndet ska inte skäras ner.

Stockholm och Lund i juli 2022

Annette Rosengren, styrelseledamot i FARR

Märta Råberg, styrelseledamot i FARR