Återkallande och återvandring

Texten uppdateras
Tidöavtalet innehåller en rad förslag som går ut på att personer som redan har fått uppehållstillstånd i Sverige ska förmås att lämna landet. Detta kan ske genom att uppehållstillståndet inte förlängs när det löper ut eller att tillståndet återkallas redan under tillståndstiden. Därefter kan personen utvisas. Det kan också ske genom att personen självmant väljer att återvandra. När en person återvandrat eller bosatt sig i ett annat land kan uppehållstillståndet dras in efter en viss tid. Alla tre metoderna ska enligt Tidöavtalet bli vanligare.

Bakgrund
Fram till och med 2015 var huvudregeln i Sverige att uppehållstillstånd för asylsökande var permanenta från början, även om lagen tillät tidsbegränsning. Uppehållstillstånd för arbete, studier och familjeanknytning var som regel tidsbegränsade från början men kunde permanentas efter några år till exempel genom fortsatt anställning eller äktenskap. I och med den tillfälliga lagen 2016 tidsbegränsades även tillstånd för asylsökande, dvs sådana som gavs på grund av skyddsbehov eller ömmande omständigheter. Permanentning var möjlig efter tre år med tidsbegränsat tillstånd, men bara om personen kunde uppfylla ett försörjningskrav. Den tillfälliga lagen kritiserades bland annat för att den otrygga situationen med tillfälliga tillstånd skulle skada barn och försvåra integrationen.

När den tillfälliga lagen upphävdes 2021 blev de tidsbegränsade tillstånden kvar trots kritiken. Det går fortfarande att få permanent tillstånd i samband med förlängning efter minst tre år för den som kan försörja sig själv, men kraven har skärpts genom att personen samtidigt måste ha kvar ett skäl för uppehållstillstånd. Det gör att fler kan utvisas efter att ha haft tillstånd några år, till exempel barn som fått stanna av barnrelaterade skäl men fyllt 18 och vuxna som kommit hit genom en partner men tvingats lämna förhållandet. Personer som flytt en väpnad konflikt kan förlora sin skyddsstatus om konflikten upphört, men för det krävs att förändringarna i hemlandet är stabila och långvariga. Även flyktingstatus kan förloras om den personliga situationen förändrats. Men för att dra in en skyddsstatus krävs en särskild procedur och att statusförklaringen dras in betyder inte med automatik att uppehållstillståndet förloras. Detta prövas i samband med förlängning och då prövas också om personen har rätt att stanna av något annat skäl. 

En grundidé i Tidöavtalet är att permanenta uppehållstillstånd av asylrelaterade skäl ska “utmönstras”. Läs mer om detta i det särskilda avsnittet om tillfälliga och permanenta tillstånd (länk).

Uppehållstillstånd kan också återkallas under pågående tillståndstid, men för det krävs idag att personen har lämnat felaktiga uppgifter som gjorde att tillståndet gavs. Efter fyra år med tillstånd krävs idag synnerliga skäl för att dra in det.

Fler återkallelser

Tidöpartierna vill nu ta ytterligare steg mot att göra uppehållstillstånden ständigt osäkra. Återkallande av tillstånd som kan ske redan nu ska prioriteras och tillstånden ska följas upp systematiskt – om möjligt med automatik – för att fler ska kunna återkallas. Det ska bli lättare att återkalla tillstånd som givits på grund av skyddsbehov.

Migrationsverket har redan i 2023 års regleringsbrev från regeringen fått direktiv att prioritera ärenden om återkallelse. Regleringsbrevet innehåller också krav på åtgärder för att hindra missbruk av uppehållstillstånd för högre studier. 

För att fler uppehållstillstånd ska kunna återkallas i framtiden ska en utredning tillsättas. Utredningen ska analysera vilka hinder det finns i EU-rätten för att återkalla uppehållstillstånd. Den ska föreslå lagändringar som kan behövas för att alla slags tillstånd ska kunna återkallas om de ursprungliga skälen inte är uppfyllda. Utredningen ska ta fram förslag på automatiserade system och andra nya metoder för Migrationsverket att regelbundet följa upp beviljade uppehållstillstånd och återkalla dem när villkoren inte är uppfyllda längre. Utredningen ska analysera vilka andra åtgärder som behövs för att fler som fått asyl som flykting eller alternativt skyddsbehövande ska förlora uppehållstillståndet till exempel när en konflikt har tagit slut.

En separat utredning ska kartlägga missbruk av uppehållstillstånd för studier och jämföra med reglerna i andra EU-länder. Förslag som ska utredas är möjligheten att avslå ansökan vid misstanke om missbruk, begränsningar i rätten att arbeta för utlänningar som fått uppehållstillstånd för studier och begränsningar i rätten att ansöka om fortsatt uppehållstillstånd utan att lämna Sverige.

---

Ökad frivillig återvandring

Förutom att återkalla fler uppehållstillstånd vill Tidöpartierna få fler personer att återvandra frivilligt, även om de har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har i 2023 års regleringsbrev fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser om möjligheten till återvandring och vilket stöd det går att få för återvandring. Detta ska ske till exempel genom Migrationsverkets kontakter med personer och familjer som befinner sig i Sverige med asylrelaterade tillstånd. Det är oklart hur detta ska uppfyllas eftersom Migrationsverket generellt inte håller kontakt med personer som lämnat mottagandet och har uppehållstillstånd, åtminstone inte om de har permanent tillstånd.

Även för att öka återvandringen, särskilt för personer som inte har integrerats i det svenska samhället “i termer av egenförsörjning, språk eller andra kulturella faktorer”, ska en utredning tillsättas enligt Tidöavtalet. Avsikten är att undersöka hur “återvandring kraftigt kan stimuleras och med andra medel öka”. Utredningen ska bland annat kartlägga metoder i andra länder, identifiera vilka villkor som ska gälla för stöd till återvandring, ta reda på vilka nivåer av ekonomiska incitament som skulle vara samhällsekonomiskt försvarbara och hur svenska myndigheter bättre kan bistå med praktiska förberedelser och samordning inför återvandringen. 

När kommer förslagen att genomföras?
En del av åtgärderna har redan påbörjats genom uppdragen till Migrationsverket i regleringsbrevet för 2023. Det gäller att prioritera sådana återkallanden som går att göra med dagens regler och att följa upp beslut om uppehållstillstånd för högre studier för att upptäcka fusk samt att intensifiera informationen om stöd för återvandring. Migrationsverket ska också under 2023 redovisa statistik över återvandrings- och resebidrag och analysera vilka som sökt. Utredningen om ökad återvandring ska tillsättas under våren 2023. Arbetet med lagstiftning och genomförande ska fullföljas under mandatperioden 2022-2026. För åtgärderna kring återkallelse finns inga tidsangivelser i avtalet.

FARR:s åsikt om förslagen
FN:s flyktingkonvention tillkom för att ge människor på flykt hållbart skydd. Konventionen skulle ge flyktingar rättigheter och förhindra att de tvingas leva i otrygghet. Tidöavtalet varslar om en rad åtgärder som innebär att uppehållstillstånd inte ska innebära trygghet, samtidigt som kontrollen och tvångåtgärderna ska öka för att utvisningsbeslut ska verkställas.  

I Tidöavtalet har angreppen på asylsökande och flyktingar blivit självändamål. Vi ser ingen förklaring till att regeringen vill splittra fler familjer, återkalla uppehållstillstånd och utvisa människor som redan fått skydd – bara för att det kanske går. Det handlar inte om kriminella, utan om vem som helst som fått ett uppehållstillstånd i Sverige, studerar, arbetar och bidrar – ja, det gör ju faktiskt de allra flesta, många i branscher där behoven är enorma. Att ändå vilja bli av med så många som möjligt är inget annat än främlingsfientlighet.

Fientlighet mot invandrare har alltid funnits hos sverigededemokraterna. När sverigedemokraternas migrationspolitik nu blir regeringens ifrågasätts tillvaron för hundratusentals människor. Det är en politik som inte bara är avskräckande för asylsökande på väg mot Europa utan också skräckinjagande för människor som lever och bor i Sverige.

Även de som har tillstånd har ofta en plågsamt utdragen asylprocedur bakom sig. Människor som redan är traumatiserade och även barn reagerar med skräck på förslagen – måste vi fly igen? 

FARR motsätter sig förslag dessa förslag och kräver att resurserna för människor som fått uppehållstillstånd i Sverige ska riktas till stöd för rehabilitering och integration, inte till fortsatt utstötning.