1

Avbryt den planerade utvisningen till Afghanistan

Den planerade utvisningen omfattar personer som etablerat sig väl i Sverige. Många har ett arbete eller pågående studier, de är integrerade och har levt ett vanligt liv tills den dag de blivit tagna i förvar. Det handlar om unga människor, sjuka, personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Familjer splittras när ena föräldern utvisas. Sverige utvisar också kristna och HBTQ-personer, grupper som redan borde beretts skydd i form av flyktingstatus.

Många av de som utvisas har svag eller ingen koppling till Afghanistan utan är födda eller uppväxta i andra länder. Vi vet från ett antal tillförlitliga rapporter att personer som vistats i Europa möts med skepsis och förakt. Att försöka etablera sig i landet är svårt redan i vanliga fall, kanske helt omöjligt under en pandemi.

Ansvariga i Afghanistan har upprepade gånger framfört att de önskar att Sverige och andra västländer inte ska utvisa sårbara personer och personer som måste tas om hand i internflykt. Att utvisningarna ändå kan genomföras beror på att EU-länderna har återtagandeavtal som Afghanistan undertecknat i utbyte mot stora summor i bistånd.

Landet har många utmaningar. Just nu råder en torrperiod som kommer att drabba årets skördar, där 45% av befolkningen lider av osäker tillgång på livsmedel och där landet sedan 2018 anses vara den mest farliga konflikten i världen. Huvudstaden Kabul, som fortfarande anses som ett rimligt internflyktsalternativ av Migrationsverket, drabbas dagligen av allvarliga bombdåd. USA planerar sedan länge att dra sig ur landet, trots att detta förmodligen leder till att talibanrörelsen då tar makten i landet och huvudstaden

Ida Gunge, ordförande FARR

Linus Ericsson, ordförande FARR

Elisabet Rundqvist, styrelseledamot FARR