Boende och bidrag för asylsökande
Asylsökande ska betala för mottagandet
Citat ur Tidöavtalet:
“En utredning ska uppdras att överväga för- och nackdelar med ett system som innebär att asylsökanden bär en större del av kostnaden – i form av en fast avgift – för mottagandet. Utredningen ska i detta avseende särskilt beakta det utrymme för en sådan ordning som EU- rätten föreskriver.”
Texten uppdateras.
Transitboende för alla
Tidöavtalet anger att asylsökande ska bo i transitcentra under hela asylproceduren och handläggningstiden, att EBO (rätten att ordna sitt eget boende) avskaffas och att restriktioner och tvångsmedel införs för att förebygga att asylsökande avviker. Texten hänvisar till EU:s Asylprocedursdirektiv art. 43 och Mottagandedirektiv art 7.
Den tidigare regeringen skapade med ungefär det här syftet ett tilläggsdirektiv till en pågående utredning om initialt boende. I direktivet användes inte ordet tvång utan att asylsökande skulle fås att själva välja asylboende framför EBO genom sanktioner och restriktioner. Ensamkommande minderårigas boende ingick inte i uppdraget. Utredningen presenterades i ett delbetänkande i november 2022, SOU: 2022:12. Förslaget där syftar till att alla asylsökande ska bo på asylboende och att sådant boende ska vara villkor för att få dagersättning och särskilt bidrag och få rätt att arbeta. Undantag ska dock kunna göras för asylsökande som bor tillsammans med nära familjemedlemmar som redan är bosatta i Sverige eller asylsökande som har synnerliga skäl att inte bo på asylboendet. Asylboende som villkor för dagersättning ska också gälla personer som omfattas av massflyktsdirektivet. Reglerna om skyldighet att bo i asylboende kan ändras om antalet asylsökande plötsligt ökar kraftigt. Vidare ska Migrationsverket ha rätt att besiktiga bostadsrum och förvaringsutrymmen för att kontrollera att en boende verkligen bor där. Bostadsadresserna för asylsökande som tillåts att inte bo på asylboenden, ska kontrolleras. Med fel adress återkallas asylansökan. Asylsökande blir skyldiga att delta i samhällsintroduktion som anordnas av Migrationsverket, deltagande ska vara villkor för rätten att få arbeta. Skötsamhet ska vara villkor för dagersättning och utredaren föreslår åtgärder för att hantera misskötsel.
Utredningen föreslår också att Migrationsverket får i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för att flera ska välja att bo på asylboende, och Verket bör bl a beakta hur asylboenden lokaliseras och utformas. Mycket är att vinna om asylboenden framstår som mer tilltalande alternativ, skriver utredningen, och det bör kunna underlätta såväl integration som återvändande.. Utredningen skriver att asylboenden bör ligga i anslutning till samhällen med allmänna kommunikationer och tillgång till service, att de bör ligga i tätorter, och att särskilt barn bör bo på rimligt avstånd till skola och där det finns fritidssysselsättning. Det ska vara tilltalande att bo på asylboende, skriver utredningen. Här fyller civilsamhällets verksamheter en mycket viktig roll i mottagandet av asylsökande och deras aktörer har andra möjligheter att erbjuda medmänskligt stöd till asylsökande än vad Migrationsverket har, skriver utredningen. Migrationsverket bör också sträva efter att tillgodose enskilda önskemål som att kunna bo nära släktingar, och om inte i samma ort så i samma region med möjlighet att ta sig med kollektivtrafik. Asylboenden bör utformas så de främjar eget ansvar och självbestämmande med möjlighet att besöka bibliotek, offentliga utrymmen m.m, och självhushållning är bättre än matservering. Asylboenden ska vara trygga och säkra och tillgängliga för alla, och kök och toaletter på rummen rekommenderas i stället för i gemensamma utrymmen. Skriver utredningen.
När kommer förslagen att genomföras?
FARR:s åsikt om förslagen
FARR lämnade under sommaren 2022 in en skrivelse till utredaren och träffade hen i augusti tillsammans med organisationen Hej Främling. Även om SOU 2022:12 innebär i praktiken nya tvång för asylsökande och kan ge utrymme för att de kan komma att placeras i omständigheter som FARR varnade för, verkar det ändå som att utredningen har tagit intryck av mötet med FARR och FARRs skrivelse och med Hej främling
Den förra regeringens avsikt med tilläggsdirektivet om att EBO, som infördes 1994, skulle bort bottnar i en uppfattning att EBO har medfört trångboddhet, social utsatthet, segregation m.m. FARR påpekade att ABO, anläggningsboenden, också har medfört trångboddhet, social utsatthet, depression, segregation m.m. FARR befarade också att regering och regeringstjänstemän, som utfärdat tilläggsdirektivet, inte kände till de negativa konsekvenser som anläggningsboenden har inneburit för många.
FARR efterlyste i sin skrivelse en utredning om hur det är att bo i anläggningsboende, och att det till exempel kan vara ännu mer påfrestande att bo trångt med främmande människor än med släktingar. Det kan också vara så att människor ser bättre möjligheter till integration med EBO. En utredning av Boverket för länge sedan visade att de som bott i EBO hade arbete i större utsträckning och mer kontakter. FARR ställde frågan om sämre integration på arbetsmarknaden med ABO kan beror på att anläggningsboenden ofta har legat på platser där det har funnits billiga bostadslösningar men ont om lediga jobb.
FARR menade i sin skrivelse och i samtalet med utredaren att transitcenter/asylboenden måste uppfylla kriterier för bra boenden. De ska inte ligga isolerat utan i städer och större tätorter med möjligheter för de boende att hitta arbete, lära sig svenska och delta i aktiviteter som ordnas av civilsamhället. De ska ligga så att asylsökande lever nära kommunernas permanenta befolkning och inte vara stora anläggningar där asylsökande klumpas ihop. De ska ha bra materiell standard och ge utrymme för privatliv, familjeliv och levande kontakt med omvärlden. Barnperspektivet måste vara levande och barnens bästa komma i första rummet. Rummen ska ha sängar som också kan användas som soffor på dagarna. Familjer med flera barn ska ha mer än ett rum. Personalen som arbetar i transitboendet ska väljas ut med omsorg innan de anställs så att personer med främlingsfientlig attityd eller rigida regler hålls borta. Detta som några viktiga faktorer när transitcentra utformas.
Utredningen verkar alltså ha tagit till sig FARRs påpekanden. Regeringen har inte lagt proposition på betänkandet än och vi vet inte hur den kommer att se ut. FARR är inte inbjuden remissinstans för betänkandet.
Ett arbete utfört av FARR