Vad innebär EUs asyl och migrationspakt för asylprocessen?
EU:s asyl- och migrationspakt är ett paket av förordningar som börjar gälla i samtliga medlemsländer den 12 juni. Implementeringen av pakten gör att den svenska asylprocessen kommer göras om i grunden. För att implementera pakten behövde Sverige också se över sin nationella lagstiftning, varpå regeringen valt att införa fler rättighetsbegränsingar än nödvändigt enligt EU. Utifrån detta röstade Tidöpartierna igenom avskaffandet av permanenta uppehållstillstånd (PUT) för asylsökande, samt rätten till offentligt biträde i första instans den 9e juni. Dessa lagändringar gäller redan från den 12 juli.
Hur kommer asylprocessen se ut?
Screening
Personer som rest in i EU utan tillstånd och som söker asyl kommer hädanefter att först hamna i en screeningprocess. Screening är en ny form av snabb förhandskontroll som implementeras för den som rest in i ett EU-land utan att beviljats inresa. Syftet är att identifiera personen, dess hälsa och eventuella sårbarheter, samt avgöra om personen anses utgöra ett säkerhetshot. I Sverige kommer screeningen ske på gränsnära center i Malmö, Mölndal, Sigtuna och Boden. Processen får pågå max 3 eller 7 dagar (beroende på hur den asylsökande påträffas). Polisen blir huvudansvarig och får alltså en mer framträdande roll i asylprocessen.
Screeningen avgör också vilket förfarande den asylsökande ska hamna i. Den som i screeningprocessen anses ha rätt att söka asyl i Sverige kommer hamna i antingen ett normalt förfarande, ett påskyndat förfarande eller i ett gränsförfarande.
Normalt och påskyndat förfarande
Det normala förfarandet är den process som liknar hur asylprocessen sett ut hittills.
Den som anses ha begränsade förutsättningar att beviljas skydd kan istället hamna i ett påskyndat förfarande. Detta gäller den som:
- Anses ha en uppenbart ogrundad ansökan.
- Lämnat falska uppgifter.
- Bedöms utgöra ett säkerhetshot.
- Kommer från ett land där färre än 20% beviljats skydd tidigare.
Ett påskyndat förfarande får pågå i max 3 månader och ger inte automatiskt rätt att stanna i Sverige under överklagande.
Gränsförfarande
Gränsförfarandet är en ny typ av påskyndad process som sker i ett av de 4 gränsnära centren, för asylsökande som:
- Rest in utan giltigt tillstånd i Sverige.
- Lämnat falska uppgifter.
- Bedöms utgöra ett säkerhetshot.
- Kommer från ett land där färre än 20 procent beviljats skydd tidigare.
Gränsförfarandet liknar på många sätt det påskyndade förfarandet, men inom gränsförfarandet kommer den asylsökande rörelsebegränsas till sitt anvisade boende. Man anses inte heller som inrest i Sverige rent juridiskt, trots att man rent fysiskt ju befinner sig i Sverige. Detta är en mycket kritiserad del av pakten som kallas för legal fiction of non entry.
Överföring till annat land
Om det framkommer i screening att en person befunnit sig i ett annat medlemsland innan man kom till Sverige kommer denne överföras till det första inreselandet. Det kan även gälla om personen har familj i eller beviljats visum i ett annat medlemsland.
Tidigare har det varit möjligt för den som fått avslag i ett EU-land att söka asyl i ett annat efter 6 månader, eller efter 18 månader om personen hållt sig undan till preskription av överföringsbeslutet. Den 12 juni höjs 18-månadersgränsen till mer än 3 år. När den nya återvändandeförordningen träder i kraft kommer det första landets utvisningsbeslut istället kunna verkställas direkt av det andra landet – vilket då effektivt tar bort möjligheten att söka sig vidare inom EU vid avslag.
Indragen rätt till offentligt biträde
Regeringen har också valt att ta bort rätten till ett kostnadsfritt offentligt biträde, trots att detta inte krävs av pakten. Den asylsökande kommer istället ha rätt till två timmars individuell rådgivning i början av asylprocessen (tre vid särskilda skäl). Tiden är naturligtvis inte i närheten av tillräcklig för att hinna med vad det offentliga biträdet hittills kunnat göra, såsom att förbereda utredningen, förklara vad som är viktigt att berätta. Asylsökande har dock möjlighet att betala för ett offentligt biträde. Rätten till en rättssäker prövning riskerar alltså bli en kostnadsfråga framöver.
Läs mer om FARR:s analys om EU:s migrations- och asylpakt samt Sveriges implementering på Tidösidan under avsnittet Asylprocedur och rättssäkerhet.