image_pdf

Den 15 september presenterade en parlamentarisk kommitté ett förslag till ändringar främst i Utlänningslagen. Ändringarna ska enligt förslaget börja gälla samtidigt som den tillfälliga lagen har löpt ut, den 20 juli 2021.

Regeringen har skickat ut förslaget på remiss och har även skickat ut några egna tilläggsförslag. FARR finns med bland remissinstanserna och vi har publicerat vårt remissvar till den stora utredningen här på hemsidan.

Här följer en lista över de förändringar i Utlänningslagen som föreslås. Mycket liknar den tillfälliga lagen, men inte allt. Det som skiljer sig är understruket. De stycken som står i kursiv avser regeringens tilläggsförslag.

Uppehållstillståndens längd

Tidsbegränsade uppehållstillstånd blir det normala efter första ansökan. De enda som kan få permanent uppehålltillstånd från början är de som tagits ut som kvotflyktingar.

För att få förlängt uppehållstillstånd när ett tillstånd löper ut ska personen antingen fortfarande uppfylla kraven för det tillstånd de har fått från början eller någon annan grund för tillstånd (någon grund som inte kräver att de lämnar landet först). Detsamma gäller vid permanentning av tillstånd. Observera att status som flykting eller alternativt skyddsbehövande löper inte ut bara för att uppehållstillståndet gör det. Om statusen finns kvar så ska tillståndet förlängas/permanentas.

De som får status som flyktingar får tre års uppehållstillstånd vid första tillfället. Vid förlängning två år i taget eller permanent (se nedan om extra villkor för att kunna få permanent uppehållstillstånd).

De som får status som alternativt skyddsbehövande får 13 månaders uppehållstillstånd vid första tillfället, vid första förlängning två år och vid kommande förlängningar två år i taget eller permanent. Samma perioder gäller för personer som fått uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter.

Uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder som Migrationsverket kan besluta om direkt (enligt UtlL 12:18) ska vid första tillfället vara tre år om personen riskerar förföljelse. För andra hinder (till exempel praktiska eller medicinska hinder) gäller 13 månader vid första tillfället och ett år vid förlängning. Om hindret räknas som bestående kan permanent tillstånd ges efter tre år med tillstånd.

Permanenta uppehållstillstånd

Krav för att få permanent uppehållstillstånd vid förlängning: Förutom att personen ska uppfylla en tillståndsgrund (alltså ha skyddsstatus, anknytning, ömmande omständigheter etc) så ska personen också uppfylla vissa ytterligare krav:

  • egen försörjning
  • kunskaper i svenska och samhällskunskap
  • inte förväntas begå brott eller liknande (bedömningen bygger på tidigare uppförande)

Det är regeringen som ska utfärda föreskrifter om vad kraven innebär i detalj. Kraven ska tillämpas även för personer som fått uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier.
Nekad permanentning kan överklagas även om personen får ett fortsatt tidsbegränsat tillstånd.

 

I följande fall gäller inte alla kraven för permanent uppehållstillstånd:

  • Kraven på försörjning och kunskaper gäller inte om den sökande är ett barn.
  • Kraven på försörjning och kunskaper gäller inte om personen har rätt till allmän pension eller garantipension.
  • Kraven på försörjning och kunskaper gäller inte om ”det finns synnerliga skäl”. Det kan t.ex. vara hög ålder, funktionsnedsättning, traumatisering som försvårar inlärning eller mycket lång vistelsetid i Sverige.
  • Vandelskravet gäller inte om den sökande är ett barn under 15 år

Anhöriginvandring

Följande anhöriga kan ha möjlighet till uppehållstillstånd även om anknytningspersonen bara har tidsbegränsat tillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder:

  • make/sambo – men tillstånd kan nekas om någon av dem är under 21 år,
  • egna ogifta och minderåriga barn till anknytningspersonen eller till maken/sambon,
  • förälder till minderårigt ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd av skyddsbehov,
  • förälder som sökt asyl tillsammans med ett minderårigt barn som fått uppehållstillstånd av skyddsbehov,
  • annan nära anhörig som ingått i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande dem emellan samt
  • anhöriga med svenskt ursprung eller som har vistats länge i Sverige med uppehållstillstånd.

(Det finns även ovanliga kategorier som kan ha speciell anknyting eller synnerliga skäl som vi inte går in på här)

Följande anhöriga har inte möjlighet till uppehållstillstånd om anknytningspersonen bara har tidsbegränsat tillstånd på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder:

  • Blivande make/sambo,
  • förälder som sammanbor med ett barn i Sverige och är vårdnadshavare för barnet,
  • förälder som ska utöva umgänge med ett barn i Sverige.

Enligt tilläggsförslag från regeringen skulle även blivande make/sambo kunna få förenas med en anknytningsperson med ett sådant tidsbegränsat tillstånd, under förutsättning att förhållandet etablerats redan i hemlandet.

De som får uppehållstillstånd som anhörig till någon som är permanent bosatt i Sveige, får två års tillstånd vid första tillfället, två år vid första förlängning och vid kommande förlängningar två år i taget.

För att uppehållstillstånd ska beviljas för anhöriga till personer som fått tidsbegränsade tillstånd måste anknytningspersonen ha ”välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd”. De anhöriga får vid första tillfället samma tid som återstår av anknytningspersonens tillstånd. Vid förlängning ges tillstånd för två år i taget, dock aldrig längre än anknytningspersonens tillstånd.

Även anhöriga kan beviljas permanent tillstånd vid förlängning efter att ha haft tillstånd minst tre år, om anknytningen finns kvar och villkoren ovan uppfylls. Det finns liksom tidigare ett undantag så att tillståndet kan förlängas även om anknytningen upphört om detta skett på grund av våld eller annan allvarlig kränkning i förhållandet eller om personen har andra särskilt starka skäl. Men detta tillstånd blir i så fall bara 13 månader.

Försörjningskrav

För att den anhörige (oavsett kategori av anhöriga) ska få tillstånd måste anknytningspersonen ha en bostad av tillräcklig storlek för hela familjen och kunna försörja sig själv och de anhöriga. Det är regeringen som ska utfärda föreskrifter om vad detta innebär. Så vitt vi vet kommer kraven att likna dem som gällt under den tillfälliga lagen.


I följande fall gäller inte försörjningskravet
:

  • anknytningspersonen är ett barn
  • anknytningspersonen är medborgare i Sverige, EES, Schweiz eller UK – om det gäller en make/sambo och de har sammanbott utomlands under en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat
  • anknytningspersonen är flykting eller alternativt skyddsbehövande OCH ansökan om familjeåterförening görs inom 3 månader efter att denne fått uppehållstillstånd OCH det inte går att återförenas i något land utanför EU som de har anknytning till OCH de redan har bott tillsammans utomlands en längre tid eller det på annat sätt står klart att förhållandet är väletablerat.
  • sökanden är ett barn som fötts i Sverige, är barn till anknytningspersonen och de bor ihop.

Enligt tilläggsförslag från regeringen ska tremånadersgränsen för kvotflyktingar räknas från när anknytningspersonen anlänt till Sverige. En förutsättning är att förhållandet är väletablerat, tex att de redan sammanbott utomlands en längre tid

Humanitära skäl

Möjligheten för barn att få uppehållstillstånd av ”särskilt ömmande omständigheter” tas bort. För både barn och vuxna gäller att det måste röra sig om ”synnerligen ömmande omständigheter”. Istället ska barn kunna få uppehållstillstånd av synnerligen ömmande omständigheter ”även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.”

Enligt tilläggsförslag från regeringen ska ”särskilt ömmande omständigheter” för barn finnas kvar. Dessutom ska även vuxna kunna få tillstånd av ”särskilt ömmande omständigheter” men bara om de haft uppehållstillstånd och har fått en särskild anknytning till Sverige. Det framgår inte av förslaget hur lång tid (med studier/arbete) som skulle krävas för en vuxen att få en särskild anknytning eller hur länge personen behöver ha haft uppehållstillstånd.

Övriga skyddsbehövande

Skyddsgrunden ”övrig skyddsbehövande” tas bort ur lagen. Detta väntas inte spela så stor roll för dem som flytt från länder i krig eller konflikt eftersom de allra flesta bör omfattas av ”alternativt skyddsbehövande” istället, vilket ger ett starkare skydd. Men ”övrig skyddsbehövande” omfattar också personer som flyr från miljökatastrofer.

 

Övrigt

För att beviljas uppehållstillstånd som varaktigt bosatt enligt EU-regler ska personen uppfylla villkoren för permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Kommittén föreslår ändringar i medborgarskapslagen som underlättar för barn som fötts statslösa eller bott länge i Sverige som statslösa att bli medborgare.

Kommittén föreslår en utredning om hantering av offentliga biträden.

Hämta lagförslaget i sin helhet här!
Se publicerade remissvar till lagförslaget här!
Hämta regeringens tilläggsförslag här!

Vad som inte står i lagförslaget

• I den tillfälliga lagen finns ett krav på att uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter bara ska tillämpas om det skulle bryta mot ett internationellt åtagande att utvisa personen. Det finns inte någon sådan paragraf i förslaget. Om ”särskilt ömmande omständigheter” tas bort kan det istället få en stark effekt för barn.

• Lagförslaget innehållet inget som liknar gymnasielagen, men inte heller något hinder för personer under 25 från att få permanent uppehållstillstånd om försörjningkravet och övriga krav för permanent tillstånd kan uppfyllas. För att få permanent tillstånd gäller alltså samma krav för 18-åringar som för andra vuxna.

• Utredningens lagförslag innehåller ingen uttrycklig möjlighet för personer som fått uppehållstillstånd av något skäl som beror på att personen är ett barn att få förlängt eller permanent tillstånd efter 18-årsdagen. Därför riskerar många barn som kommit som anhöriga, ensamkommande barn som inte har kunnat bevisa personliga skyddsbehov och eventuellt även personer med barnspecifika skyddsbehov att utvisas då de fyllt 18. Det tilläggsförslag som regeringen lagt fram innehåller en ventil genom ”särskilt ömmande” för vuxna. Men det är oklart om en tillräcklig anknytning skulle hinna uppstå för att omfattas av den bestämmelsen för barn som fått tillstånd som tonåringar.

• Det finns ingen gräns för hur länge en anhörig kan vara beroende av anknytningen för att kunna förlänga sitt uppehållstillstånd, om inte den anhörige själv kvalificerar sig för permanent tillstånd.

• Det finns ingen gräns för hur lång tid en person kan ha tidsbegränsade uppehållstillstånd, om personen inte lyckas kvalificera sig för permanent tillstånd. Därför vet vi inte vad som händer om skyddsstatus faktiskt skulle börja dras in efter lång tid eller i de fall synnerligen ömmande omständigheter upphör. Även i det fallet är det möjligt att regeringens tilläggsförslag skulle ge dem möjlighet att få fortsatta tillstånd genom den anknytning som uppstått.

• Kommitténs förslag innehåller inget om skälen för uppehållstillstånd eller orsaker till att många blir papperslösa i Sverige. Den innehåller inte heller något om rättigheter för papperslösa men inte heller några nya tvångsåtgärder.

• Förslaget innehåller inte några förändringar för personer som hamnat i limbo med utvisningsbeslut som inte kan verkställas.

• Inga ändringar föreslås när det gäller arbetstillstånd eller spårbyte, utom att villkoren för permanent tillstånd tillkommer.

• Kommittén har haft i uppdrag att undersöka rättssäkerheten i asylprocessen men har inte sett några andra problem än med offentliga biträden. I övrigt är rättssäkerheten god enligt kommittén som inte lägger fler förslag på det området.

Tilläggsförslag om PUT för ensamkommande ungdomar?

Regeringen har aviserat ett par förslag som skulle underlätta för ungdomar som haft uppehållstillstånd enligt ”nya gymnasielagen” att få permanent uppehållstillstånd. Det skulle räcka med ett års anställning räknat från beslutsdatum, istället för två som i nuvarande praxis. Dessutom skulle tiden för att söka jobb ökas från sex till tolv månader.  Men som det ser ut nu kommer dessa förslag inte att läggas fram, eftersom riksdagen motsätter sig det.