En person som var förvarstagen släpptes ur förvar men placerades istället under uppsikt (det vill säga med anmälningsplikt till Polisen). Det offentliga biträdet överklagade beslutet om uppsikt, men beviljades inte ersättning för den delen av arbetet. Migrationsdomstolen argumenterade att beslutet om uppsikt är helt fristående från frågan om förvar, och förvarsbeslutet måste vara upphävt för att ett uppsiktsbeslut ska kunna verkställas. Advokaten överklagade och framförde att det är praxis att det offentliga biträdet i förvarsärendet får betalt för att överklaga i frågor om avskiljande, placering och besök. Hon ansåg att hennes uppdrag inte borde vara avslutat förrän tvångsåtgärden är avslutad. Förvar och uppsikt behandlas i samma paragraf i utlänningslagen. Det resonemanget godtogs dock inte av Migrationsöverdomstolen, som slår fast att förordnandet upphör när förvarsärendet avslutas. Ersättning utgår inte. Domen är prejudicerande.
