Vad det handlar om
Bakgrunden är att Belarus från senhösten 2021 har lurat tusentals flyktingar att det går att komma in i EU-länderna Polen och Litauen via Belarus. Människor hämtades med flyg och bussades sedan till gränsen. Vid gränsen mot Polen fastnade de i gränsområdena i månader under enorma lidanden, eftersom polska gränsvakter stoppade dem. Grupper, även barnfamiljer, jagades fram och tillbaka i ett träskliknande skogsområde vid gränsen, medan frivilligorganisationer inte tilläts hjälpa med mat och vatten, än mindre ge stöd för att komma in i en asylprocess.
EU-kommissionen protesterade först mot den tillfälliga lag som Polen införde för att sätta rätten att söka asyl ur spel. Men nu har kommissionen i samband med en uppdatering av schengenregelverket (regler om ländernas yttre och inre gränser) föreslagit en ny förordning om instrumentalisering som skulle ge staterna möjlighet att upphäva de rättigheter som människor på flykt har i internationell lag och nuvarande EU-rätt. Förordningen om instrumentalisering kommer tillåta medlemsstaterna att avvika från asylprocedurdirektivet och återvändandedirektivet tämligen obegränsat.
EU:s asylsystem
EU har samlat förordningar och direktiv om skyddsgrunder, asylprocedur, mottagande, återvändande mm i CEAS, Common European Asylum System. Förordningar är tvingande för medlemsstaterna medan direktiv är riktgivande. Målet med CEAS är att asylsystemet ska vara lika i alla medlemsländerna. 2018 föreslog EU-kommissionen många förändringar, bland annat att flera delar skulle bli förordningar i stället för direktiv. Länderna hade bara enats om några få delar då kommissionen 2020 kom med ett nytt förslag som fokuserade mycket på snabba asylprocedurer vid de yttre gränserna – New Pact on Migration and Asylum, ofta förkortat till Pakten. Pakten är under förhandling inom EU:s parlament och ministerråd.
I december 2021 lanserade så EU-kommissionen det nya förslaget om ändringar i Schengens gränskodex. Där ingår en förordning om hur instrumentalisering ska bemötas. Med instrumentalisering avses när en aktör utanför EU pressar/provocerar en EU-medlemsstat eller hela EU till destabilisering, genom att använda människor på flykt som vapen. Definitionen är otydlig och mekanismerna befaras kunna användas i diverse sammanhang och undergräva fundamentala mänskliga rättigheter.
Tjeckien, som är ordförandeland för EU under denna halva av 2022, arbetar på att driva fram Schengen-Instrumentaliserings-paketet till beslut inom EU:s ministerråd i december.
ECRE (European Council on Refugees and Exiles), uppmanar därför medlemsländerna att agera. Ett steg är ECRE:s skarpa uttalande undertecknat av 60 medlemsorganisationer runt om i Europa, däribland FARR.
Frivilligorganisationernas uttalande nedan är skarpt men saknar konkreta detaljer. Baserat på ECRE:s analyser av Schengen-Instrumentaliserings-paketet kompletterar vi därför med några exempel. Grunden är att för människor som söker asyl finns nästan aldrig säkra och reguljära resvägar utan de tvingas till att resa irreguljärt.
Problem med instrumentaliseringsförordningen
Först och främst är definitionen av instrumentalisering så allmänt hållet att det går att använda i alla möjliga sammanhang som kan passa medlemsstaterna. Ett land kan fatta sådana beslut oberoende av om EU-kommissionen anser att situationen kan definieras som instrumentalisering. Det finns heller inte reglerat att landet måste precisera för EU-kommissionen varför det kommer avvika från de förordningar och direktiv som finns. Därmed kan avvikelser bli norm och EU:s asylrätt skjutas i sank.
Några exempel på konkreta åtgärder i förslaget till instrumenataliseringsförordning:
- Antalet gränsposteringar där flyktingar kan förklara sin avsikt att söka asyl begränsas, likaså tider när posteringarna är öppna.
- Ökad gränsövervakning med bland annat drönare.
- Ökade gränskontroller.
- Begränsade rättigheter vid överklagan av beslut om att inte få söka asyl.
- Avvikelser från hela återvändandedirektivet (som bland annat innebär försäkringar mot utvisning som innebär risk för tortyr, misshandel, dödsstraff).
- Garantier för att asylproceduren hålls tillgänglig saknas.
Vi rekommenderar att läsa ECRE:s utförligare kommentarer där de beskriver förslaget och vilka konsekvenserna kan bli mer konkret. Se också analysen från The Border Violence Monitoring Network, en organisation som övervakar vad som händer vid EU:s yttre gränser. Human Rights Watch har rapporterat om händelserna vid gränsen Belarus-Polen – i skarp kontrast till hur Polen välkomnar flyktingar från Ukraina.
FARR vill påminna om att det helt saknar grund i internationella konventioner att människor som söker skydd skulle behandlas olika beroende på hur de har anlänt.
Om ECRE
FARR är medlem i European Council on Refugees and Exiles – ECRE – som är en partipolitiskt obunden paraplyorganisation för frivilligorganisationer som är verksamma till stöd för flyktingars och migranters rättigheter i EU. ECRE lutar sig mot internationella konventioner och vad medlemsstaterna har kommit överens om när det gäller mottagande av flyktingar, rättssäkra asylprocesser och rättssäkerhet generellt i sammanhanget.
Länk till det gemensamma uttalandet: Att godkänna instrumentiseringsförordningen skulle bli det slutliga slaget mot ett gemensamt europeiskt asylsystem i Europa.