Om EU:s asylpolitik

EU fattar beslut genom förhandlingar mellan kommissionen, parlamentet och rådet.

EU-kommissionen med sina kommissionärer och tjänstemän föreslår lagar, i form av förordningar eller direktiv. Dessa behandlas sedan i EU-parlamentet och Euopeiska rådet parallellt. Ylva Johansson (S) är kommissionär för asyl- och migrationsområdet tillsammans med grekiska Margaritis Schinas.

Parlamentet har 705 demokratiskt valda ledamöter. Antalet är i förhållande till folkmängd; Sverige har 21. Ledamöterna väljer politiska grupperingar att tillhöra men också utskott att arbeta i. I utskotten sitter parlamentariker från höger till vänster på skalan. Ansvarigt utskott får ansvar för lagförslaget eller delar av lagförslagspaketet och utser rapportörer. Rapportören ska lotsa, arbeta med, kompromissa om och skriva fram ett lagförslag som det egna utskottet och slutligen parlamentet röstar fram. Rapportörens arbete innebär kontakter med organisationer/lobbygrupper som har intresse av lagförslaget. Parlamentets förslag kan innehålla många ändringar jämfört med kommissionens ursprungsförslag.

Frågor gällande migration och asyl behandlas i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättliga frågor och inrikesfrågor – Civil Liberties, Justice and Home Affairs, LIBE – med 68 ordinarie ledamöter. Svenska ledamöter är Evin Incir (S), Alice Kuhnke (MP), Tomas Tobé (M) och som suppleanter Abir Al-Sahlani (C), Malin Björk (V) och Charlie Weimers (SD). Malin Björk ansvarade för, dvs var rapportör för, parlamentets förslag till Ramverket för vidarebosättning inom det CEAS som aldrig togs 2018.

Rådet består av ministrar från de olika ländernas regeringar, och sammanträder i flera olika sammansättningar. Migrationsfrågor förbereds i Rådet för rättsliga och inrikes frågor som består av justitieministrar och/eller migrationsministrar. Rådets diskussioner sker parallellt med parlamentets. Ministrarnas experter gör också ändringar i kommissionens lagförslag och tar till slut fram ett förslag som alla rådsmedlemmar röstar om. Rådet behöver inte vara enigt, men det har funnits ett starkt önskemål från kommissionen och flera länder att just migrations- och asylfrågor ska antas i enighet eftersom tidigare förslag har byggt på allas medverkan. Rådets formella namn är Europeiska Rådet, men sammansättningen då statsministrar och utrikesministrar sammanträder heter Europeiska Unionens Råd. Viktiga frågor som lagstiftning beslutas på toppmöte i den konstellationen.

När parlamentet och rådet har sina förslag färdiga följer en trilog mellan kommissionen, parlamentet (representerat av bland annat rapportören) och rådet.

När alla tre parter har nått en slutlig kompromiss röstar hela parlamentet igen.

En del processer går fortare och parlamentet röstar inte alltid två gånger. Lagändringar som rör migration är känsliga och förhandlas ofta i  omgångar som kan ta flera år.

EU:s stater enades aldrig om ett nytt common European Asylum System (CEAS) 2018. Nu förbereder EU istället ”The New Asylum and Migration Pact” (Pakten). Läs mer om det under menyrubriken ”EU:s nya migrations- och asylpakt”.

Läs mer om EU-organen:

Parlamentets hemsida – nyheter

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, LIBE

Rådets hemsida, avdelningen för Inrikes frågor

EU-kommissionens sida, avdelningen för CEAS