Den 28 mars 2021 höll Flyktinggruppernas riksråd (FARR) ett digitalt årsmöte. Under årsmötet delades FARRs ungdomsstipendium ut till Reza Rahimi, mer om det längst ned i texten.
Årsmötet beslutade även att anta följande uttalande som understryker nödvändigheten av en humanitär ventil i utlänningslagen.
Det är helt nödvändigt att särskilt ömmande omständigheter för barn återinförs, vilket är en del i regeringens tilläggsförslag. Det är inte värdigt att sjuka barn bärs ut på bår och att barn slits från familjehem. Men även för vuxna med särskild anknytning till Sverige behövs en liknande möjlighet, vilket regeringen också har föreslagit. FARR välkomnar därför regeringens tilläggsförslag om en “humanitär ventil” i utlänningslagen.
Många politiker argumenterar nu mot att införa en humanitär ventil som om det skulle vara en helt ny grund för uppehållstillstånd och göra utlänningslagen mer generös än den var före den tillfälliga lagen. Sådan retorik förskjuter fokus från att det är ett systemskifte som nu föreslås – alla uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade från början, till skillnad från tidigare då huvudregeln var permanenta uppehållstillstånd.
De som skulle omfattas av den humanitära ventil som regeringen föreslagit är personer som redan haft tidsbegränsat uppehållstillstånd och lever sitt liv sedan länge i Sverige. Med den gamla utlänningslagen hade de haft permanent uppehållstillstånd och därmed möjlighet att på allvar komma igång med sina liv i det svenska samhället. Anhöriga barn fick också permanent uppehållstillstånd tillsammans med sina föräldrar. Andra anhöriga fick det efter två år.
Med den nya lagen som den parlamentariska kommittén har föreslagit krävs det varaktigt jobb utan någon subvention och dessutom kunskaper i svenska och samhällskunskap för att få permanent uppehållstillstånd tidigast efter tre år.
Haken är att människor som klarar detta ändå kommer att riskera utvisning efter flera år av laglig vistelse i Sverige. Därför måste vi ha kvar någon annan grund för uppehållstillstånd. Ett exempel är personen som fått asyl och bott här många år men inte längre anses ha skyddsbehov när tillståndet ska förlängas.
Vad händer när en ventil för humanitära skäl saknas?
- Redan nu har det blivit vanligt att den som har kommit till Sverige på anknytning inte längre ses som anhörig till anknytningspersonen när hen fyller 18 år och får avslag på förlängning. Hen behöver ha ett eget fristående asylskäl för att ges möjlighet att fortsätta sitt liv i Sverige med föräldrar och syskon. Familjer splittras när barnen blir myndiga.
- Vi ser många exempel på barn som fått tillfälligt tillstånd för att det saknades nätverk i hemlandet, och som vid 18 års ålder måste ha ytterligare asylskäl för att ges möjlighet att stanna i Sverige. En ungdom som tillbringat sina formativa år i Sverige och nu är helt anpassad och integrerad i Sverige ska flera år senare hitta ett nytt asylgrundande skäl.
- Den som kommit till Sverige som anhörig genom äktenskap blir vid skilsmässa utvisningsbar oavsett anknytningen till Sverige. Det leder till att särskilt kvinnor och barn i destruktiva förhållanden blir utsatta. De kan inte lämna äktenskapet trots att det kan vara livshotande att stanna med mannen.
- En person som fått uppehållstillstånd på grund av en livshotande sjukdom som kräver kontinuerlig behandling blir utvisningshotad när behandlingen ger resultat och hälsan förbättras.
Det är dessa människor som behöver den humanitära ventilen i den föreslagna lagstiftningen. Det utgör också exempel på utvisningar som vanligen upplevs som stötande och inhumana hos den breda allmänheten. Att ett barn som tillfrisknar från en livshotande sjukdom ska utvisas brukar väcka stor debatt i media. Med den retorik som nu förs i samband med den humanitära ventilen överskuggas realiteten: det handlar om få individer som redan befinner sig i Sverige och där det upplevs som stötande mot humanitetens krav att utvisa dem.
Det är absolut nödvändigt att lagen innehåller en möjlighet för människor med anknytning till Sverige att få uppehållstillstånd av humanitära skäl, för att undvika att människor, särskilt ungdomar, utvisas från Sverige efter att ha haft uppehållstillstånd här i åtskilliga år. Familjer riskerar att slitas sönder och kvinnor och barn drabbas extra hårt.
FARR anser att Sverige ska stå för solidaritet inom EU-gemenskapen, inte bara med andra medlemsländer utan också med skyddssökande . Sverige ska vara ett land som föregår med gott exempel och visa, som tidigare att humanitär hänsyn är positiv. En anpassning till EU:s lägstanivå kommer inte att uppmuntra andra länder att ta ett större ansvar.
FARRs ungdomsstipendium 2021 tilldelas Reza Rahimi
Under årsmötet delades FARRs ungdomsstipendium ut till Reza Rahimi. Reza tilldelas stipendiet för sitt stora stöd till andra asylsökande och hjälp till att deras röster ska höras.
Reza Rahimi är en skrivande människa som berättar mycket om situationen för asylsökande, såväl barn, kvinnor och ensamkommande unga, samt om orättvisor i världen. När de många barnfamiljerna sittstrejkade för sina rättigheter på Norra Bantorget i Stockholm sommaren 2019, var han ett stöd till familjerna och han hjälpte mammorna att skriva och dela sina berättelser. Så har han fortsatt att skriva och dela andras och egna berättelser och kämpa för asylrätten och en värld i fred.
FARRs årliga ungdomsstipendium delas ut sedan 1998. Syftet är att stödja unga människors insatser för asylrätten och/eller öka förståelsen mellan människor av olika etniska ursprung. Stipendiet delas numera ut till minne av Carl Lundevi, ung och inspirerande medlem i FARR:s styrelse, som tragiskt avled 2012 i alltför unga år.
Ida Gunge, ordförande FARR
Linus Ericsson, ordförande FARR
Kontakt: press@farr.se