JK-anmälan och riksdagsdebatt om åldersbedömning

Rättsosäkra åldersbedömningar kan ha påverkat utgången i tusentals asylärenden, vilket uppmärksammats sedan länge, bland annat i rapporten "Du har inte förmått göra din underårighet sannolik" från FARR, Barnrättsbyrån och nätverket #vistårinteut. En envis journalistisk granskning har gjorts av Svenska Dagbladets Negra Efendić. Nu har hanteringen även anmälts till Justitiekanslern av Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och Civil Rights Defenders. Läs mer om JK-anmälan!

Enligt januariöverenskommelsen ska åldersbedömningarna utredas, men ännu har ingen utredare tillsatts. ”Resultaten från utredningen borde varit klara igår”, sade Sofia Rönnow Pessah från Rådgivningsbyrån vid ett seminarium i riksdagen som ordnades den 16 maj av riksdagsledamöter och organisationerna bakom JK-anmälan, tillsammans med Barnrättscentrum vid Stockholms Universitet, Sveriges Advokatsamfund samt riksdagsledamöter. Webbplatsen "Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar" har publicerat ett utförligt referat.

Läs om seminariet!

EU-kandidaterna om "säkra länder"

12 av EU:s medlemsländer har redan nationella förteckningar över säkra ursprungsländer i syfte att skynda på asylprocessen. Personer från ett så kallat säkert land har inte rätt till en individuell prövning vilket är en helt central del av asylrätten. Kommissionen föreslår en enda gemensam EU-förteckning där följande utses som säkra länder: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Makedonien, Kosovo, Montenegro, Serbia och Turkiet. Ett av Sveriges krav i EU- förhandlingarna har varit att Turkiet ska tas bort från listan.

Vi är starkt emot listan med “säkra länder” och att det ska gälla i alla EU-länder. Individer som kommer från ett "säkert ursprungsland", eller via ett "säkert tredje land", eller har varit i ett "första asylland" måste även de få genomgå en fullständig asylprocedur inom EU enligt asylrättens principer. Återigen innebär detta förslag att EU frånsäger ansvaret genom outsourcing av asylrätten till länder utanför EU. FARR och RWS har frågat kandidaterna till EU-valet vad de tycker.

EU-kandidaterna om kriminalisering av hjälpinsatser

I Ungern har det gjorts straffbart att hjälpa migranter och asylsökande. Liknande lagar diskuteras runt om i Europa. Hjälporganisationer som deltagit i räddningsarbete på Medelhavet har fått dyra böter och tvingats avsluta sin räddningsverksamhet. Transportöransvaret innebär att den som hjälper en flykting över gränsen begår ett brott och i Sverige har röster höjts för att kriminalisera hjälp till papperslösa personer. Vi anser det helt oacceptabelt att kriminalisera humanitär hjälp till skyddsbehövande. Att rädda människor på Medelhavet, bistå papperslösa med humanitär hjälp eller hjälpa skyddsbehövande över EU:s yttre gränser eller landsgränser är inte brottsligt. Brottsligt är att neka människor deras rätt att söka asyl och att skicka tillbaka dem till platser där de riskerar kränkande behandling. FARR och RWS har frågat kandidaterna till EU-valet vad de tycker.

EU-kandidaterna om tillfälliga uppehållstillstånd

Permanenta uppehållstillstånd har varit norm i Sverige i över 30 år fram till 2015 då tillfälliga uppehållstillstånd infördes temporärt genom en tillfällig lag. En av punkterna i förslaget till ny skyddsgrundsförordning, som är en del av CEAS, innebär att Sverige inte skulle kunna återgå till permanenta uppehållstillstånd. Enligt förslaget skulle EU:s medlemsstater bara kunna bevilja tillfälliga uppehållstillstånd.

Vi anser att skyddsbehövande som huvudregel ska beviljas permanenta uppehållstillstånd, inte temporära. Att förbjuda permanenta uppehållstillstånd är bortom vett och sans eftersom det är känt att människor utan permanent uppehållstillstånd lever i oro och otrygghet, vilket också minskar möjligheten till deltagande i samhället. FARR och RWS har frågat kandidaterna till EU-valet vad de tycker.

EU-kandidaterna om asylskäl efter flykten

Skyddsgrundsförordningen är en del av CEAS (Common European Asylum System) och reglerar vem som kan betraktas som flykting eller skyddsbehövande. En av punkterna i förslaget till ny skyddsgrundsförordning innebär att personer som ändrar eller kommer ut med sin tro, sin sexuella läggning alternativt gör politiska uttalanden mot hemlandet, efter att de flytt inte kommer kunna åberopa detta i sin asylansökan. Detta även om det nya omständigheterna kan leda till förföljelse i hemlandet.
Att neka asyl på grund av att andra skyddsskäl har uppkommit under efter flykten strider mot asylrätten. Vi anser att varje individ har rätt att ändra sin religiösa tro, politiska åskådning, komma ut som hbtq-person eller ändra sin sexuella läggning efter att de kommit till Europa. FARR och RWS har frågat kandidaterna till EU-valet vad de tycker.

EU-kandidaterna om Libyen

EU:s stats- och regeringschefer enades i februari 2017 om att sluta en överenskommelse med Libyen. Den går ut på att EU-länderna ska utbilda och stödja den libyska kustbevakning för att hindra att personer försöker fly över Medelhavet till EU. EU-kommissionen lovade även att öronmärka motsvarande 1,9 miljarder kronor ur EU-budgeten, bland annat för att bistå Libyens kustbevakning. Vi anser att detta samarbete leder till större utsatthet för den som tvingats migrera eller fly snarare än att lösa EU:s asylpolitik. EU är medskyldigt till den omänskliga behandling som flyktingar och andra migranter utsätts för i Libyen, liksom i andra länder där människor hamnar genom externaliseringen av EU-ländernas gränskontroll. FARR och RWS har frågat kandidaterna till EU-valet vad de tycker.