UNHCR om internflykt till Kabul

UNHCR (FN:s flyktingorgan) har publicerat en ny rapport om olika typer av internflykt till Kabul i Afghanistan. Med denna rapport upprepar och förstärker UNHCR sin tidigare position från augusti 2018, nämligen att på grund av situationen då det gäller säkerhet, mänskliga rättigheter och humanitära förhållanden är Kabul generellt sett inte för någon ett alternativt för internflykt eller internförflyttning. Sedan augusti 2018 har förhållandena i Kabul enligt UNHCR förvärrats. Migrationsverket gör hittills en annan bedömning och svenska myndigheter tvångsdeporterar såväl ungdomar som andra med ökad effektivitet till Kabul.

Info till dig som vill gå med i FARR

Beställningskupongen på FARR:s hemsida har en längre tid fungerat dåligt. Många enskilda och föreningar som försökt bli medlemmar i FARR eller prenumerera på Artikel 14 har fastnat i svårtydda bildfrågor eller att deras mailadress inte har accepterats. Nu finns ett nytt formulär som förhoppningsvis ska fungera bättre!

Gå med i FARR! Vi behöver vara många i kampen för asylrätt!

"Ogenomföra utvisningsbeslut kan inte effektiviseras"

För ett par dagar sedan presenterades en rapport från Delmi, delegationen för migrationsstudier, om varför så många med utvisningsbeslut blir kvar i Sverige. Slutsatserna, som även lagts fram som debattartikel i Dagens Nyheter av Joakim Palme och rapportförfattaren Henrik Malm Lindberg, går ut på att effektiviteten behöver prioriteras mer i återvändandearbetet vilket kan betyda att de övriga målen - humanitet och rättssäkerhet - behöver prioriteras ner.

FARR:s ordförande Sara Edvardson Ehrnborg och tidigare ordförande Sanna Vestin vänder på perspektivet och påpekar i en replik i DN att med mer humanitet och rättssäkerhet i asylproceduren hade färre ogenomförbara utvisningsbeslut fattats - och att ogenomföra utvisningsbeslut inte kan effektiviseras. "Vi menar att rättssäkerhet är en förutsättning för effektivitet och, inte minst, en förutsättning för legitimiteten i utvisningsbesluten".

Asylnytt 7 januari: Gott nytt år för barnen

Grattis Sverige till barnkonventionen som lag! Barn ska inte fängslas, kriga eller skiljas från föräldrar. Men att höra barnet och sätta barnets bästa främst återstår.

Mer i denna utgåva:
• Fler rapporter om våldsamma pushbacks vid gränserna i Östeuropa
• EU göder kriminella nätverk - Lägren i Libyen nu en storindustri
• Utrikesfödda snabbare in i samhället rapporterar Sveriges kommuner
... och många andra nyhetsnotiser, asylinformation, tips och debatt!

Vad skålar vi för?

Retoriken kring barn, kvinnor och män på flykt har hårdnat ytterligare 2019. Vi som befinner oss på sociala medier, på arbetsplatser, ute på gatan eller på middag eller fest med våra vänner och deras vänner, hör hatfulla ord, förnekelse av fakta, xenofobiska kommentarer. Det sker oftare nu. Vi känner oss maktlösa, frustrerade över det, ja, vi känner inte alls igen oss. En permanent och obönhörligt hård asylpolitik, en känsla av domedag, ett uppmålat kaos…var det såhär det skulle bli inför det nya året?

Vad skålar vi för då?

Barnkonventionen-ska-äntligen-bli-lag-året börjar i morgon. Men hur blir det egentligen för barnen som varit på flykt, som kom hit och som fick sina rättigheter trampade på? Enligt Migrationsverket blir det ingen direkt skillnad. Men det visste vi. FARR liksom många andra har varnat för just detta; att även om vi nu får en lag där barns rätt ska tillmätas större betydelse kommer det inte att påverka situationen för alla barn.

För vi vet att barn på flykt inte har samma rättigheter som andra barn. Vi har sett det hända många gånger om och vi har uthärdat det. Vi är luttrade. Och vi vet att Migrationsverket håller med oss. I en artikel om Barnkonventionen som lag, publicerad på Migrationsverkets hemsida den 19 december, beskriver rättschef Carl Bexelius att verket ”kan komma fram till att det vore för barnets bästa att få uppehållstillstånd, men att det ändå inte finns utrymme för det enligt de lagar som gäller”.

Smaka på det. Det bästa för barnet är att få ett uppehållstillstånd. Men Utlänningslagen ger inget utrymme för det. Alltså kommer Sverige att bryta mot den lag som ska säkerställa barns bästa.  

Så länge det gäller barn på flykt. 

Så vad skålar vi för?

Asylnytt 14 december: När behövs en giltig ursäkt?

Den som efter lång tid beslutat döpa sig och leva som kristen behöver ingen "giltig ursäkt" för att inte ha nämnt tidigare tankar, enligt en vägledande dom

Mer i denna utgåva:
• Resning i mål om gymnasielagen: Åldern i upprivet beslut räknas inte
• Rapporter om utvisade afghaner i Grekland, Frankrike, Iran, Turkiet
• Debatt: Från "demokratin vittrar i andrummet" till "stoppa migrationsfusket"
... och många andra nyhetsnotiser, asylinformation, tips och debatt!

Läs hela nyhetsbrevet 19-12-14