Nytt rättsligt ställningstagande om religion som asylskäl

Migrationsverket har publicerat ett nytt rättsligt ställningstagande om hur religion som asylskäl ska bedömas. Även konvertering och skäl som uppstått i Sverige (sur place-skäl) berörs. Ställningstagandet ersätter och är snarlikt det rättsliga ställningstagande om religion som publicerades i februari 2012. De ändringar som gjorts härrör främst från ett förhandsavgörande i EU-domstolen som kom i september. EU-domstolen påpekade då att det avgörande för vad som ska bedömas som förföljelse inte är om religionen utövas privat eller offentligt, i grupp eller enskilt, utan vilket förtryck och vilka kränkningar som kan bli följden för den sökande.

Hämta ställningstagandet

Fler aktuella beslut i asylfall (länk till Asylnytt)

Inte längre väpnad konflikt i Somalia, enligt Migrationsverket

Migrationsverket har publicerat ett rättsligt ställningstagande om säkerhetsläget i Somalia. Enligt dokumentet har säkerhetsläget i Somalia blivit stabilare och de regelrätta striderna har upphört. Därför anses inte någon del av landet längre vara i "väpnad konflikt", men det råder "svåra motsättningar". Detta innebär i praktiken att det inte längre räcker att komma från södra eller centrala Somalia för att anses ha skyddsbehov. Om man kommer från ett område med "svåra motsättningar" så vägs detta in i riskbedömningen, men man måste också kunna visa att man riskerar att drabbas personligen. Möjligheten till internflykt kan också övervägas.

Läs mer i Migrationsverkets pressmeddelande

Hämta det rättsliga ställningstagandet

Hinder mot återförening granskas i ny rapport

Fortfarande stoppas människor som flytt från konflikter och förföljelse av absurda hinder för att få återförenas med familjemedlemmar i Sverige. Kraven på samstämmighet i utredningar för att få göra dna-analys är orimligt höga och andra byråkratiska hinder ökar risken för godtyckliga beslut.

I rapporten ”Vägen till familjeåterförening - nulägesrapport från arbetet med att återförena splittrade flyktingfamiljer” ger Svenska Röda Korset och Sociala Missionen sin bild av familjers möjlighet att återförenas i Sverige. Studien har gjorts efter januari 2012, då en bevislättnad infördes kring identitetskrav för barnfamiljer med dna-test som styrker släktskap. Sedan dess har många barnfamiljer kunnat återförenas, men rapporten visar på en mängd fortsatta brister i tillämpningen och därmed i rättssäkerheten.

─Rapporten ger en ganska dyster bild och det återstår många olösta frågor som gör att familjer fortfarande inte kan återförenas och den pekar på frågor som myndigheterna har svårt att hantera. Vår bild är att familjer som befinner sig i liknande situationer får olika beslut, säger Anki Carlsson, ansvarig för migrations- och integrationsfrågor i Röda Korset och medförfattare till rapporten.

Hämta rapporten

Familjeåterförening utan dokument - svensk politik och europarätt

FARR har framställt en kort rapport som sammanfattar vilka krav på dokument som ställs vid familjeåterförening och hur reglerna skulle behöva ändras. Avsikten är att visa på vilket sätt svensk praxis är felaktig, både moraliskt och juridiskt. Rapporten är alltså ett inlägg i den aktuella svenska debatten rörande familjeåterförening och dokument, men den kan också vara av intresse för personer som vill försöka ta ärenden till Europadomstolen, eller vill diskutera frågan med EU-kommisionen/ domstolen.

Dokument och familjeåteförening tas upp från olika perspektiv, med frågorna runt identitet i fokus. Eftersom området är omfattande är skriften mer en förstudie än en fullständig rapport. Den är skriven av Terje Holmgren, utom avsnittet om integration som huvudsakligen är skrivet av Frida Jonsson.

Hämta rapporten här! (26 sidor, 0,3 mb. Klicka för att läsa på skärmen, högerklicka eller ctrl-klicka för att ladda ned.)

Besked från Migrationsöverdomstolen rörande familjeåterförening

Migrationsöverdomstolen har nu (2012-01-18) äntligen kommit med domen i ett mål (UM 10897-10) där domstolen nu även tar ställning rörande styrkt identitet och företrädarskap vid familjeåterförening för barnfamiljer. Resultatet är att det för splittrade biologiska barnfamiljer inte finns ett absolut krav på att kunna styrka sin identitet om identiteten är sannolik, samt att det inte finns förutsättningar för detta i hemlandet och familjen är så pass etablerad att det inte skulle vara proportionerligt att kräva styrkt identitet. Vidare ska biologiska föräldrar anses vara företrädare för sina barn om det inte finns anledning att anta något annat. Däremot måste familjerna själva bekosta och ta initiativ till DNA-analysen ifall de inte kan skaffa dokument som styrker företrädarskapet och identitet.