Tillfälligt skydd vid massflykt – vad är det?

Du som har flytt från Ukraina och vänder dig till Migrationsverket i Sverige får nu ”tillfälligt skydd” enligt EU:s massflyktsdirektiv. Denna artikel handlar om vad det är för något och vilka rättigheter du har som fått sådant skydd.

Tillfälligt skydd i en massflyktssituation förekommer bara om EU (Europeiska Unionen) har beslutat att alla som flytt från ett visst område ska få tillfälligt skydd oavsett var i EU de befinner sig. Reglerna finns i EU:s massflyktsdirektiv (Rådets direktiv om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer). Reglerna är även inskrivna i den svenska utlänningslagen.  När detta skrivs gäller massflyktsdirektivet enbart medborgare i Ukraina och personer som har varit bosatta där med skyddsstatus samt deras familjer. Om du tillhör någon av dessa grupper och lämnade Ukraina tidigast den 30 oktober 2021 så har du rätt att få ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige oberoende av dina individuella skäl. 

I lagen kallas skydd enligt massflyktsdirektivet för ”tillfälligt skydd”. Trots namnet räknas det inte som ”asyl”, det vill säga en skyddsstatus som ger särskilda rättigheter. För att få asyl med flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus krävs individuell prövning. Se nedan!

Du kan nekas tillfälligt skydd om du begått krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten eller andra grova brott eller om du anses vara en säkerhetsrisk för Sverige.

Alla uppehållstillstånd enligt massflyktdirektivet gäller till den 4 mars 2023. Om EU inte beslutar att upphäva skyddet så kommer det att förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. Ytterligare ett års förlängning är möjligt enligt direktivet, men för det krävs nytt beslut från EU.

INRESA OCH REGISTRERING

Du som kommer från Ukraina behöver inte visum för att resa in i Sverige eller ett annat EU-land. Du kan vara i Sverige upp till 90 dagar utan något särskilt skäl. Innan den tiden tar slut behöver du registrera din ansökan om skydd hos Migrationsverket.

Om du inte har några id-handlingar så kan du inte visa att du har rätt att vara i Sverige. Därför bör du kontakta gränspolisen eller vända dig direkt till Migrationsverket så fort du rest in och berätta att du söker skydd. När du har gjort det får du inte utvisas utan att din rätt till uppehållstillstånd har prövats.

Registrering av ansökan om skydd måste i vanliga fall göras personligen hos Migrationsverket. Migrationsverket har nu infört en tillfällig möjlighet för medborgare i Ukraina som har giltiga id-handlingar att registrera ansökan via internet. På Migrationsverkets hemsida finns information om internetansökan. Där finns också information om vilka kontor du kan gå till för att ansöka.

Registreringen omfattar sådant som ditt namn, födelsedatum, medborgarskap och språk.

I samband med att din ansökan registreras eller ett senare tillfälle kommer du att få lämna fingeravtryck och bli fotograferad. Migrationsverket prövar också om du har rätt till ett ekonomiskt bidrag som du kan få om du inte har egna pengar. Barn under 14 år behöver inte lämna fingeravtryck. Du ska också bli tillfrågad om din hälsa och om du vill göra en frivillig hälsokontroll. 

Migrationsverket kommer att be dig visa ditt pass och andra ID-handlingar, som ID-kort, körkort, militärbok, militärkort eller födelsebevis. Om du inte har ID-handlingar och du inte kan visa att du kommer från Ukraina så kan det också komma upp andra frågor för att förbereda en sådan asylprocedur som asylsökande från andra länder behöver gå igenom. Du skulle till exempel kunna bli tillfrågad om att göra en språkanalys för att ta reda på varifrån du kommer.

Asylsökande får ett kort med sina personuppgifter. Det kallas LMA-kort. LMA är en förkortning av Lagen om mottagande av asylsökande. Om du har lämnat Ukraina tidigast den 30 oktober 2021 och har pass eller någon annan id-handling som visar vem du är, så kan du få ett snabbt beslut om tillfälligt skydd direkt efter registreringen. Istället för LMA-kort får du i så fall ett uppehållstillståndskort där det framgår att du har tillstånd att vara i Sverige och att du har rätt att arbeta. Om du är under 18 och kommer till Sverige på egen hand, utan dina föräldrar eller någon annan som har ansvar för dig, så kommer du att placeras i ett familjehem eller ungdomsboende. Du kommer efter en tid också att få en god man, en vuxen som ska hjälpa dig i kontakterna med Migrationsverket, din ekonomi och andra saker. 

DINA RÄTTIGHETER MED TILLFÄLLIGT SKYDD I SVERIGE

Det är Lagen om mottagande av asylsökande m fl (1994:137) som talar om vilka rättigheter du har om du har fått tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. Barn omfattas även av FN:s barnkonvention, som innebär att barnets bästa ska påverka alla beslut.

Vård

Vuxna med tillfälligt skydd har bara rätt till:

  • akut sjukvård
  • akut tandvård
  • mödravård
  • förlossningsvård
  • preventivmedelsrådgivning
  • vård vid abort
  • vård och åtgärder enligt smittskyddslagen
  • vård som inte kan anstå (som inte kan vänta)

Att vård inte kan anstå betyder att tillståndet skulle kunna bli livshotande eller få andra allvarliga följder om patienten inte får vård snabbt. Vad som är vård som inte kan anstå bestäms av den ansvarige behandlaren (det kan vara en läkare eller en sjuksköterska eller någon annan som jobbar inom vården). 

Du visar att du har rätt till sjukvård genom att visa upp  ditt uppehållstillståndskort. Vid varje läkarbesök får du betala en patientavgift på 50 kronor. Du får även betala 50 kronor för den medicin läkaren skriver ut vid varje tillfälle (summorna gällde 2022). Resten betalar Migrationsverket. Om du behöver vård ofta finns möjlighet att söka extra bidrag från Migrationsverket. Det är inte omöjligt att du kan få behandling utöver omedelbar vård och vård som inte kan anstå, men då kan det hända att du måste betala hela kostnaden själv.

Barn och vård
Barn med tillfälligt skydd har i princip rätt att få all den sjukvård och tandvård som de behöver, på samma villkor som andra barn som bor i Sverige. Det innebär att vården är gratis i många delar av landet, men på andra ställen kan du få betala en viss patientavgift även för barn. 

Tandvård är alltid gratis för barn. Längre behandlingar kan sjukvården ibland neka att ge eftersom det asylsökande barnet kanske inte kan fullfölja behandlingen utan riskerar att ta skada av den om barnet inte stannar i landet hela behandlingstiden.

I vissa fall kan även föräldrar få behandling till exempel på ett behandlingshem för familjer, om det anses nödvändigt för att ett barn ska tillfriskna.

Även för barn gäller att de ska uppvisa ett uppehållstillståndskort.

Skolgång

Barn med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har rätt till barnomsorg, förskola och skola precis som andra barn i Sverige. Det är en rättighet för barnet att få gå i skola. Däremot råder det inte skolplikt (det vill säga att barnet måste gå i skolan) som för de flesta andra barn i Sverige. Kommunen är skyldig att inom en månad ordna skolplats. Det är vanligt att skolan låter barn gå i en förberedelseklass, där de kan få extra svenskundervisning den första tiden.

Barn i gymnasieålder med tillfälligt skydd har möjlighet att gå i gymnasieskolan. Du som inte har fyllt 18 år har rätt att söka till gymnasiet, och om du har kommit in på ett introduktionsprogram eller ett nationellt program har du rätt att fullfölja programmet även om du hinner fylla 18 under tiden. 

På vissa orter anordnas studier eller annan sysselsättning även för vuxna, oftast av frivilligorganisationer. Vuxna som har fått andra slags uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande har rätt att gå kurser i svenska som kommunen ordnar. Kurserna kallas “Svenska för invandrare” och förkortas SFI. Det kan hända att även personer med tillfälligt skydd får vara med i SFI-kurser. Fråga kommunen där du bor!

Arbete

Om du har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd så har du också rätt att arbeta. Det ska framgå av uppehållstillståndskortet. 

När du börjar arbeta minskas dagersättningen (se nedan) i förhållande till den lön du får, och kan tas bort helt. Villkoren för dig som har tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från de regler som gäller för andra slags uppehållstillstånd. Du får till exempel inte någon sjukersättning om du blir sjuk utan behåller din dagersättning. Du har dock rätt att gå med i en fackförening om du vill.

Dagersättning

Du som har tillfälligt skydd har rätt till dagersättning om du inte har pengar med dig eller kan försörja dig på annat sätt. Dagersättningen är låg och avsedd att räcka till de viktigaste dagligvarorna.

Enligt LMA-lagen ska dagersättningen dras in om du lämnar Sverige medan du har tillfälligt skydd. Om du kommer tillbaka har du fortfarande rätt till skydd, men du kan inte få tillbaka din dagersättning. När detta skrivs diskuteras denna regel och det kan hända att den kommer att ändras. Ta reda på vad som gäller innan du reser från Sverige!

På Migrationsverkets hemsida finns information om dagersättning:
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-enligt-massflyktsdirektivet/Efter-beslut-om-uppehallstillstand-enligt-massflyktsdirektivet.html

Boende

Du har rätt att bo utan kostnad på en mottagningsenhet, så kallat anläggningsboende (ABO). Även om det heter anläggningsboende, så kan det betyda att du blir anvisad en lägenhet i ett vanligt bostadsområde, eller att dela en sådan lägenhet med andra asylsökande. Du kan också ordna bostad själv, till exempel med släktingar, i så kallat eget boende (EBO). 

Om du bor i anläggningsboende så betalar Migrationsverket hyran, men om du väljer EBO får du ingen hjälp med hyreskostnaden, annat än tillfälligt om du behöver flytta till en annan ort där du fått arbete. Många väljer ändå att bo i eget boende. Om du börjar bo så och av någon anledning vill sluta med det kan du vända dig till Migrationsverket för att få en plats på en av deras anläggningar. 

Du kan också flytta från ett av Migrationsverkets boenden till en egen bostad under tiden du har tillfälligt skydd, men du måste ordna bostaden själv. 

Om du lämnar Sverige under tiden med tillfälligt skydd så kan du förlora rätten till boende genom Migrationsverket. Se ovan om dagersättning!

I många städer finns ett antal bostadsområden där myndigheterna vill hindra fler asylsökande från att bosätta sig, därför att de anses ha blivit alltför segregerade och att många bor trångt. Om du väljer att bosätta dig i ett av dessa områden så kommer du inte att få någon dagersättning alls. 

Kontrollera på Migrationsverkets hemsida om den adress du tänkt bo på är ”tillåten”:
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-enligt-massflyktsdirektivet/Efter-beslut-om-uppehallstillstand-enligt-massflyktsdirektivet.html

Barn utan vårdnadshavare

Om du som är under 18 år har kommit till Sverige ensam, utan sällskap med någon förälder eller vårdnadshavare gäller andra regler än för vuxna. Om du bor tillsammans med en släkting eller vän som vill ta ansvar för dig så kan det bli så att du får bo kvar där. Men socialnämnden i kommunen där ni bor kommer att kontrollera att du verkar ha det bra. Detta görs för att barn inte ska utnyttjas eller fara illa. Om du inte kan bo hos släktingar ska du få plats i en kommun som ordnar boende åt dig. Det kan vara i ett boende för ungdomar eller i en familj. Många kommuner placerar yngre barn utan vårdnadshavare i familj eller ungdomshem med personal men ordnar enklare stödboende för äldre barn där de får klara sig mer själva.

Barn utan vårdnadshavare som är placerade i en kommun har samma rättigheter som alla andra barn som vistas i kommunen. Det står i Socialtjänstlagen (Lag 2001:453). 

När du fyllt 18 har kommunen inte ansvar för dig längre och du har inte rätt till god man. Du kommer att erbjudas att flytta till ett vuxenboende. I värsta fall kan du hamna långt från skolan. Om du hellre vill hitta ett eget boende kan du göra det, men då får du tyvärr inget bidrag för hyran. På en del ställen hjälper kommunen eller frivilligorganisationer till med att förmedla boende. Ta reda på vad som gäller i din kommun! Om du ska flytta, be din lärare om intyg över dina kunskaper och ta med dig det till gymnasieskolan på den nya orten. Du har rätt att gå klart det program du börjat på, eller ett likvärdigt.

Att ansöka om skyddsstatus

Om du har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd men anser att du har asylskäl så kan du ansöka om skyddsstatusförklaring, för att få status som flykting eller alternativt skyddsbehövande. I ett sådant ärende blir det viktigt att visa att det är stor risk att just du kommer att råka illa ut i ditt hemland. Allt som gäller din utsatthet beroende på vem du är, vilka som hotat dig, vilken grupp du tillhör, osv, blir viktigt att ta med i din ansökan. 

Du kan ansöka om skyddsstatusförklaring när som helst under din tillståndstid i Sverige. Dina skäl kommer att utredas av Migrationsverket ungefär samma sätt som för andra grupper som söker asyl. Om du får avslag kan du överklaga. Du har ingen automatisk rätt till offentligt biträde (en jurist som hjälper dig), men du kan ansöka om att få det. Du har rätt att anlita ett eget ombud om du har möjlighet. 

Resultatet av din ansökan om skyddsstatusförklaring kan bli att du får flyktingstatus eller alternativ skyddsstatus. En sådan status innebär bland annat att du kan bli folkbokförd i Sverige med fler sociala rättigheter och möjlighet till permanent tillstånd. Om du får avslag både av Migrationsverket och domstolarna på din ansökan om skyddsstatus så har du rätt att behålla ditt uppehållstillstånd med tillfälligt skydd så länge EU:s massflyktsdirektiv gäller.

Skydd i ett annat EU-land

Sverige kan föreslå att du ska överföras till ett annat land i EU  om EU-länderna kommer överens om att det behövs en omfördelning. Men du ska inte flyttas utan ditt samtycke. Du har även själv möjlighet att resa vidare till ett annat EU-land och ansöka om tillfälligt skydd där. Enligt massflyktsdirektivet skulle du kunna skickas tillbaka till det land där du redan har fått skydd, men EU-länderna har bestämt att inte tillämpa den regeln. Sådant kan ändras, så kontrollera vad som gäller innan du bestämmer dig för att resa vidare!

När det tillfälliga skyddet tar slut

Alla uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet gäller till den 4 mars 2023. Om EU inte beslutar att upphäva skyddet så kommer det att förlängas automatiskt med sex månader i taget i högst ett år. Ytterligare ett års förlängning är möjligt enligt direktivet, men för det krävs nytt beslut från EU.

När detta skrivs vet vi inte hur länge tillstånden med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kommer att vara. Uppehållstillståndet på grund av massflyktssituationen gäller den tid EU har beslutat och kan inte förlängas utöver det. När denna tid är över kan det hända att Sverige ordnar något program för de berörda som ger ytterligare tid med uppehållstillstånd för att förbereda återvändandet. Det kan också hända att Sverige tillåter förlängning för att avsluta skoltermin eller läsår. 

När tillståndet löper ut är du skyldig att lämna Sverige om det inte finns något annat skäl som gör att du får rätt att bo kvar. 

Om du ansöker om asyl och inte har fått dina asylskäl prövade tidigare så har du rätt att vara kvar i Sverige medan ansökan prövas. Om du ansöker om uppehållstillstånd på någon annan grund, till exempel familjeanknytning, arbete eller studier, så ska ansökan normalt lämnas in från hemlandet. Det kan finnas särskilda skäl för att få göra ansökan från Sverige, om du har fått en speciellt stark anknytning eller ett barn skulle fara illa av att separeras från dig. När detta skrivs vet vi inte hur sådana undantag kommer att bedömas för personer som haft tillfälligt skydd.

Skulle du stanna kvar i Sverige som papperslös (utan tillstånd) blir det en olaglig vistelse med få rättigheter.

Läs mer i FARR:s Goda Råd till dig som söker asyl i Sverige

MER INFORMATION TILL ASYLSÖKANDE:

Migrationsverkets information om ansökan enligt massflyktsdirektivet

Översiktlig information med länkar till kort information på ukrainska och ryska

Asylrättscentrum: Vanliga frågor om massflyktdirektivet och att söka asyl från Ukraina
Питання та відповіді щодо статусу українців у Швеції

LÄNKAR TILL LAGAR OCH RIKTLINJER:

EU:s massflyktsdirektiv från 2001

EU-beslutet från 4 mars 2022 om att tillämpa massflyktsdirektivet

Kapitel 21 i utlänningslagen om tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet

Lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA-lagen)
Se paragraf 1, första stycket, punkt 2 och följande paragrafer. 
Begränsningar: Paragraf 3a, stycke 3, paragraf 10a, stycke 3, paragraf 11 a, stycke 1, punkt 2.

Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.
Se paragraf 4, första stycket, punkt 2, och följande paragrafer.

Skollagen
Se kapitel 7 om skolplikt och rätt till utbildning och kapitel 29 om vilka som omfattas.

Migrationsverkets riktlinjer för skydd enligt massflyktsdirektivet gällande Ukraina

Migrationsverkets riktlinjer rörande längden för dessa uppehållstillstånd

Migrationsverkets riktlinjer för tidigare inlämnade asylärenden rörande Ukraina

Migrationsverkets riktlinjer för tolkning av massflyktsdirektivet i förhållande till uppehållstillstånd eller avslag på andra grunder