En granskning av 20 beslut om utvisning till Afghanistan har genomförts på privat initiativ. Granskningen omfattar främst personer som anlänt till Sverige som barn utan vårdnadshavare. Syftet är att förstå varför svenska myndigheter avslagit ansökningarna trots situationen i Afghanistan och de risker som individerna löper.
Alla bedöms som ”oklara”, ”allmänna”, ”detaljfattiga”…
Författarnas sammanfattning: Sedan talibanernas övertagande av Afghanistan i augusti 2021 har många andra europeiska länder stoppat utvisningar till Afghanistan och i stället gett asylsökande uppehållstillstånd. I Sverige avslås dock över 50 % av asylansökningarna från afghanska manliga medborgare, trots att flyktingarna inte kan deporteras. För att förstå de svenska myndigheternas motiveringar har vi granskat 20 avslagsbeslut. Vi har också studerat EUAA:s landrapport från januari 2023, som presenterar ett antal riskprofiler som kan komma ifråga för att beviljas flyktingstatus.
Vi fann att termer som ”oklara”, ”allmänna”, ”utan djupa reflektioner”, ”detaljfattiga” finns i alla de 20 domarna. EUAA understryker att riskerna för en individ förstärks om personen tillhör flera riskprofiler, men Migrationsverket kräver också individuella flyktingskäl. Det är tydligt att Migrationsverket tolkar indikationerna i EUAA-rapporten så snävt som möjligt, och inte inkluderar alla paragrafer i sina bedömningar. I flera fall tas det inte hänsyn till dagens situation i Afghanistan, och ingen ”framåtsyftande bedömning” görs.
Läs hela granskningen på svenska
How do Swedish authorities judge the risks for returnees from Sweden to Taliban’s Afghanistan?
Read the report in English
Twenty refusal decisions on asylum applications
from Afghan citizens scrutinized
Granskningen har gjorts av Ingrid Eckerman, grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! samt Karin Fridell Anter, ordförande för Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar. Båda föreningarna är medlemsföreningar i FARR.