Villkor för arbetstillstånd

Tidöpartierna kom genom Tidöavtalet överens om att tillsätta en utredning som skulle få i uppdrag att:

• Ta fram författningsändringar varigenom arbetstillstånd endast kan beviljas den som har ordnat en heltäckande sjukvårdsförsäkring för den första tillståndstiden,
• Ta fram förslag som innebär att regeringen ska bemyndigas att föreskriva att vissa yrkesgrupper undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd (till exempel personliga assistenter),
• Ta fram förslag som innebär att regeringen ska kunna föreskriva om lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper,
• Ta fram förslag om vilka sekretesshinder som kan undanröjas mellan myndigheter för att motverka arbetskraftsexploatering,
• Föreslå åtgärder för att begränsa möjligheten för asylsökande att kunna erhålla undantag från kravet på arbetstillstånd under tiden som de väntar på att deras asylansökan ska avgöras,
• Undersöka och vid behov “författningsreglera” särskilda bestämmelser för doktorander och forskare att erhålla uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning. 
• Inte lägga fram förslag som inskränker Migrationsverkets möjlighet enligt gällande rätt att avstå från att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en arbetskraftsinvandrare på grund av att arbetsgivaren utan uppsås begått mindre eller obetydliga fel i frågan om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det.
• I den utsträckning (de tidigare utredningarna) SOU 2021:5 och SOU 2021:88 behöver kompletteras, ta fram förslag till åtgärder för att effektivare upptäcka dold exploatering av arbetskraftsinvandrare. Som exempel nämns att arbetstagaren faktiska arbets- och lönevillkor skiljer sig påtagligt negativt från vad som sägs gälla i det skriftliga avtalet, varpå arbetstagaren bör ges ökat skydd och sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivaren stärkas. 

I Tidöavtalet anges det att det bör bli föremål för närmare överväganden huruvida utredningsarbetet ska ske i form av en ny fristående utredning eller om det ska ge genom tilläggsdirektiv till den då pågående Utredningen om behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) som tillsattes år 2022. 

Vad beträffar de första tre förslagen i listan ovan, så kom Tidöpartierna att behandla dem genom ett tilläggsdirektiv till Utredningen om behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11). Tilläggsdirektiven meddelades den 17 februari 2023 och utredaren har genom tilläggsdirektiven fått i uppdrag att ta fram förslag som innebär att det ska krävas en heltäckande sjukförsäkring och en viss lönenivå för att beviljas arbetstillstånd i Sverige. Utredaren ska utgå från en lönenivå som motsvarar medianlönen i Sverige. År 2022 var medianlönen i Sverige 33 200 SEK. I dagsläget krävs för att få arbetstillstånd att lönen oavsett sysselsättningsgrad som lägst måste uppgå till 13 000 SEK. Tidöpartiernas förslag innebär därigenom en väsentligt höjd lönenivå jämfört med dagens system. 

Enligt tilläggsdirektivet ska den modell som utredaren föreslår möjliggöra för regeringen att undanta vissa yrkesgrupper från lönenivån. Som exempel nämns säsongsarbetare, som alltså kan beviljas arbetstillstånd trots att deras lön inte når upp till medianlönen. 

Utredaren ges också i uppdrag att föreslå att vissa yrkesgrupper helt ska exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd i Sverige. Bland de yrkesgrupper som nämns i tilläggsdirektivet finns bland annat personliga assistenter och yrken inom bygg- och restaurangbranschen. Utredaren ges vidare i uppdrag att föreslå åtgärder som främjar högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige. 

När kommer förslagen att genomföras?
Den pågående utredningen ska redovisas den 31 januari 2024. Därefter ska utredningen skickas på remiss, en proposition ska tas fram och förslaget ska behandlas i riksdagen. 

Vad beträffar de övriga förslagen, som inte omfattas av tilläggsdirektiven, får det antas att Tidöpartierna avser att tillsätta en ny utredning och det är ännu oklart när så kommer att ske. 

FARRs åsikt om förslagen
FARR ifrågasätter ändamålsenligheten av förslaget att höja lönenivåerna. Enligt en tidigare statlig utredning (SOU 2021:88) är ett inkomstkrav inte ändamålsenligt för att motverka exploatering av arbetstagare. Missbruket av lagstiftningen från arbetsgivarens håll bestod enligt utredningens kartläggning inte i att lönerna var för låga, utan i att arbetsgivare tvingade arbetstagare att betala tillbaka delar av lönen alltmedan arbetsgivaren redovisade den avtalade lönen till svenska myndigheter. Att justera lönenivån skulle således inte motverka exploatering av arbetstagare. FARR påminner i sammanhanget om den nuvarande lagstiftningen kräver att det för att en person ska komma ifråga för arbetstillstånd krävs att denne erbjuds kollektivavtalsenlig lön. Det är alltså inte lönenivån i sig som öppnar upp för exploatering.

FARR anser vidare att den lönenivå som föreslås är för hög. Att beviljas arbetstillstånd i Sverige är ett av få säkra flyktvägar till Sverige. En ansökan om arbetstillstånd ska som huvudregel göras från utlandet, i motsats till en asylansökan som i huvudregel ska göras inifrån Sverige.  Istället för att med livet som insats ta sig till Sverige för att ansöka om asyl i landet, väljer vissa att ansöka om arbetstillstånd i Sverige för att därefter resa hit på ett säkert sätt.  FARR befarar att den lönenivå som föreslås av Tidöpartierna kan komma att utesluta många människor som i och för sig har skyddsskäl men som istället tagit sig till Sverige för att arbeta. 

FARR ställer sig kritiskt till förslaget om att begränsa möjligheten för personer att medges undantag från kravet på arbetstillstånd medan de väntar på beslut om deras asylansökan. Att arbeta i väntan på beslut i asylärenden innebär en möjlighet för enskilda att snabbt skapa kontaktytor med andra i Sverige och att lära sig språket. Det innebär också för det mesta en mer hanterbar ekonomisk situation, jämfört med att leva med att försöka leva på den dagersättning som asylsökande annars får.