Det har gått mer än ett år sedan Tidöavtalet presenterades. Några lagändringar har redan skett på migrationsområdet. Många fler har påbörjats genom att utredningar har tillsatts eller fått nya direktiv. Genomgången nedan med fakta och kommentarer är gjord av Sanna Vestin, FARR.
Du kan även lyssna till Sanna Vestins föredrag om ett år med Tidöavtalet från FARR:s kursdag den 14 oktober 2023. Föredraget innehåller en liknande genomgång av lagändringar och utredningar som i denna artikel, men endast fram till mitten av oktober. Föredraget innehåller dessutom avsnitt om bakgrunden till “paradigmskiftet”, vad det innebär i verkligheten, om attitydförändringarna och motståndet.
FÄRRE KVOTFLYKTINGAR ✓
Det första beskedet från regeringen om migrationspolitik efter Tidöavtalet var att antalet kvotflyktingar skulle dras ner. (Kvotflyktingar är de som FN:s flyktingorgan tar ut från flyktingläger i utsatta områden.) År 2023 skulle Sverige bara ta emot 900 mot 5000 året innan. Sedan blev det bara 400 nya eftersom Migrationsverket måste räkna med 500 platser som de inte hann utnyttja under 2022.
FLER GRÄNSKONTROLLER ✓
Vid sidan av Tidöavtalet lyckades migrationsministern under Sveriges halvår som EU-ordförande få ministerrådet att anta ett nytt bud till EU-parlamentet om en pakt för asylmottagande. Arbetet med pakten har sedan fortsatt under Spaniens ordförandeskap. Det handlar i stor utsträckning om att effektivare hejda asylsökande redan vid EU:s yttre gränser. Idén är att placera människor i läger, behandla ansökningarna snabbt och sluta avtal med de länder människor rest igenom så att de kan skickas tillbaka dit. Inget resande inom EU ska tillåtas. En mycket liten kvot ska kunna omfördelas inom EU, och Sverige har redan deklarerat att vi inte ska ta emot några.
EU-politiken är egentligen inte en del av Tidöavtalet, men det kan nämnas för att visa på likheterna med vad som händer på EU-nivå. Också här handlar det om att avskräcka asylsökande. Migrationsministern har varit på turné och informerat om att Sverige är fullt och nya asylsökande inte är välkomna.
Ökade gränskontroller inne i Sverige hör till det som redan har börjat hända. Polisen fick direktiv i sitt regleringsbrev för 2023 att göra 25 procent fler inre gränskontroller. Enligt lagen får polisen bara kontrollera någon om det finns “grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller det annars finns särskild anledning till kontroll”. Men den 1 augusti 2023 trädde en ny lag i kraft som ger polisen nya befogenheter kring Sveriges gränsstationer. Det rör kroppsvisitation, genomsökning av fordon, omhändertagande av pass och annat – och polisen behöver inte längre ha någon “grundad anledning”.
Den nya lagen gäller alltså bara vid gränserna. Men fler befogenheter för utlänningskontroller inne i landet, som till exempel kroppsvisitation, har redan beslutats av riksdagen efter en snabb proposition. Dessutom har regeringen givit tilläggsdirektiv till utredningen om “stärkt återvändandeverksamhet”. Enligt direktivet vill regeringen helt avskaffa eller omformulera den nuvarande principen om att det ska finnas “grundad anledning” för en utlänningskontroll.
Enligt en ny lag som riksdagen väntas anta inom kort ska regeringen få rätt att införa transportöransvar, alltså att transportföretag inte skulle tillåtas ta med personer utan id-handlingar fram till Sveriges gräns. Detta är ett effektivt hinder för rätten att söka asyl.
Läs mer om kontroller, angiveri och utvisningar på Tidösidan från Flyktinggruppernas Riksråd, FARR
LÖNEVILLKOR FÖR ARBETSTILLSTÅND ✓
BEHOVSPRÖVNING FÖR ARBETSTILLSTÅND – UTREDS
Ett annat sätt att inte släppa in fler är att försvåra arbetstillstånd. Från 1 november 2023 höjdes lönenivån för att få arbetstillstånd från tidigare 13.000 kr till 27.360 kr i månaden, brutto. Regeln är egentligen att arbetskraftsinvandrare måste ha avtal om en lön på minst 80 procent av medianlönen i Sverige. Den siffran uppdateras varje år och är just nu 27.360. Den nya lönenivån gäller för alla beslut som fattas från och med 1 november, både för nya ansökningar och förlängningar. Lagändringen berör alltså även ansökningar som lämnats in före 1 november.
Förändringen påverkar inte försörjningskraven för att få permanent tillstånd för personer som har asyl eller tillstånd enligt gymnasielagen. De har samma regler som tidigare, på en mycket lägre nivå. Tanken är att de inte ska behöva försörjningsstöd.
De som sysslar med arbetstillstånd är vana vid att även lönevillkoret vid arbetskraftsinvandring är en slags lägstanivå. Johan Pehrsson har liksom andra politiker försvarat nivån för arbetstillstånd med att det gäller att bekämpa skuggsamhället. Men en så låg gräns är det inte alls fråga om. Uttrycket medianlön betyder att hälften av alla anställda tjänar mindre än så, och hälften mer. Ungefär var fjärde arbetstagare har en lön under 80 procent av medianlönen. Det är alltså helt normala löner inom en stor del av arbetsmarknaden, inte minst i kvinnodominerade yrken inom vård, restaurang och annan service.
Det finns säkert berättigade önskemål om lönehöjningar i de här grupperna. Men det verkar inte vara regeringens avsikt att åstadkomma lönehöjningar, bara att invandrare inte ska ha de jobben. Generella lönehöjningar skulle medföra att även medianlönen stiger, så det skulle inte hjälpa. Så vad gör nu den arbetsgivare som desperat vill ha arbetskraften? Att höja lönerna bara för invandrare är knappast ett alternativ. Det som kommer att hända är snarare att en del utvisas och en del blir kvar som papperslösa arbetare, med riktigt dåliga villkor.
Frågan om arbetstillstånd utreds fortfarande. Utredningen har fått tilläggsdirektiv om återinförande av behovsprövning. Redan i utredningens ursprungliga direktiv från den förra regeringen fanns förslaget att avskaffa möjligheten att få arbetstillstånd efter avslag på asylansökan, det som kallas “spårbyte”.
Läs mer om arbetstillstånd på Tidösidan från Flyktinggruppernas Riksråd, FARR
FÖRSVÅRAD FAMILJEÅTERFÖRENING ✓
Nästa lagändring, från 1 december 2023, berör anhöriga. En ny formulering har införts som rör hur säkert ett tidsbegränsat tillstånd ska vara för att personen ska få ta hit anhöriga. Det är oklart vad det kommer betyda. Vi vet inte om det fortfarande kommer vara möjligt för personer med tidsbegränsade tillstånd av asylskäl att få återförenas med familj, eller om det i praktiken vanligen kommer att krävas permanent tillstånd. Dessutom ska alternativt skyddsbehövande, typ krigsflyktingar, inte kunna få undantag från kravet att kunna försörja sina anhöriga på förhand. Idag är regeln att de kan få undantag om ansökan görs inom tre månader efter att personen som är i Sverige har fått uppehållstillstånd. Efter 1 december gäller det undantaget bara personer med flyktingstatus. Dessutom ska anhöriginvandring kunna nekas om någon av de vuxna parterna är under 21 år.
FÄRRE HUMANITÄRA SKÄL ✓
Från 1 december 2023 gäller även högre krav för att få uppehållstillstånd av humanitära skäl. Formuleringen “särskilt ömmande omständigheter” har tagits bort. Det här rör främst barn som tidigare har kunnat få uppehållstillstånd av särskilt ömmande omständigheter, till exempel om de har stort behov av vård och har bott i Sverige många år. Nu ska det krävas “synnerligen ömmande omständigheter” fast inte fullt lika starka skäl som för vuxna. Det är svårt att veta vad det kommer innebära eftersom ribban redan ligger så högt.
Sedan 2021 har det också funnits en möjlighet för vuxna att få uppehållstillstånd av “särskilt ömmande omständigheter”. Detta har bara gällt personer som förutom de ömmande omständigheterna också har fått en särskild anknytning till Sverige under lång tid med uppehållstillstånd men av någon anledning inte lyckats uppfylla kraven för permanent tillstånd samtidigt som den ursprungliga orsaken till uppehållstillstånd inte finns kvar. Detta kom till för att övergången till tidsbegränsade uppehållstillstånd inte skulle få orimliga konsekvenser för enstaka ömmande fall. I och med att “särskilt ömmande omständigheter” tas bort så försvinner även denna ventil.
Läs mer om anhöriginvandring och om humanitära skäl på FARR:s Tidösida
BISTÅND MOT ÅTERTAGANDE ✓
Redan i slutet av 2022 fick SIDA order om att biståndspolitiken ska användas som verktyg för att motverka irreguljär migration och öka återvändandet. Att sådana tankar över huvud taget förekommer har ihärdigt förnekats av tidigare regeringar. Men nu är de öppen regeringspolitik. Att Carin Jämtin som var chef för SIDA inte fick förlängt förordnande är följdriktigt.
I regleringsbrevet stod också uttryckligen att Sida ska stödja regeringens arbete när regeringen bedömer att delar av biståndet till ett land ska villkoras.
AVTAL OM ÅTERTAGANDE ✓
Ett näraliggande uppdrag som redan påbörjats är att regeringen enligt Tidöavtalet ska prioritera frågan om samarbete med andra stater för att åstadkomma ett ”effektivt återvändande”. Ett resultat av det såg vi i början av hösten när en uppmärksammad gruppdeportation till Irak genomfördes.
Av allt att döma har irak förmåtts att lägga ner sitt motstånd mot att ta emot personer som inte skriver på resedokumenten frivilligt. Eftersom irakier levt i limbo så länge var det många av de utvisade som hade gripits överraskande mitt i sitt vardagsliv efter många år i Sverige. Flera tiotal irakier är förvarstagna och det kan vara hundratals som står på tur.
ÅTERVÄNDANDECENTER SKA ANVÄNDAS ✓
SKÄRPT KONTROLL I FÖRVAR – UTREDS
OBLIGATORISKT ASYLBOENDE – UTREDS
I september berättade migrationsministern Maria Malmer Stenergard och Jimmie Åkesson vid en presskonferens om satsningar på mer utvisningsboenden och låsta förvar. En utredning om förvarsverksamheten och om skärpt kontroll i förvaren tillsattes i somras.
Migrationsverket har redan fått i uppdrag att starta fler återvändandecenter och börjat genomföra det. För det behövs inte någon lagändring. Men migrationsministern förklarade också att asylsökande inte ska bo ute i samhället, alla ska bo på asylboenden. En journalist frågade hur det går med integrationen, men Åkesson sa ifrån att integration gäller inte asylsökande.
Många tolkade budskapet som att alla asylsökande ska låsas in. Det skulle nog både Stenergard och Åkesson gärna vilja, men inlåsning av människor som bara sökt skydd är förbjudet både i Europakonventionen och av EU. Det regeringen faktiskt har gjort är att ge direktiv till en utredning om att hålla de skyddssökande inom ett visst geografiskt område genom anmälningsplikt och hot om att asylansökan läggs ner om de avviker. Det här är alltså inte lag ännu och det finns internationella regler som kan stå i vägen. Men regeringen har majoritet i riksdagen så det skulle kunna drivas igenom ändå.
Som en litet extra tjuvnyp till de asylsökande som ändå envisas med att vilja integrera sig så tas statsbidraget för studieförbundens utbildning “svenska från dag 1” bort nästa år.
Det återstår att se om den här typen av förslag kommer att väcka folklig opinion liksom de föreslagna reglerna om angiveri.
ANGIVERI – UTREDS
BIOMETRI OCH DNA FÖR KONTROLL – UTREDS
LÄNGRE PRESKRIPTIONSTID – UTREDS
“Angiverilagen” syftar på att offentliganställda skulle bli skyldiga att rapportera om de möter papperslösa i jobbet. Någon sådan lag finns inte heller än, även om man skulle kunna tro det så mycket som folk protesterar mot den. Det som hänt hittills är att regeringen har gett tilläggsdirektiv till en utredning att den ska formulera lagförslag om angiveri, eller informationsplikt som regeringen kallar det. Samma tilläggsdirektiv innehåller också en rad andra förslag till åtgärder för att fler utvisningar ska verkställas, som de om inre utlänningskontroller och om att använda biometri och DNA för att hålla reda på utlänningar. Utredningen ska också föreslå förlängd eller helt avskaffad preskriptionstid för utvisningsbeslut.
ÅTERKALLANDEN AV STATUS ✓
ÅTERKALLANDEN AV TILLSTÅND ✓
Enligt Tidöavtalet ska fler statusförklaringar och fler uppehållstillstånd återkallas. Migrationsverket har redan i ett par år haft en kampanj som lett till tiotusentals återkallade tillstånd. Det är mest personer som flyttat från Sverige och personer som kommit hit med tillstånd som studenter men aldrig börjat studera. Men i år har vi sett en oroande trend att personer kallas till intervju om eventuellt tillbakadragande av status.
Det har till exempel förekommit att personer med uppehållstillstånd av hbtqi-skäl fått sin skyddsstatus upphävd när de skaffat barn. Det verkar som att Migrationsverket anser att homosexuella inte kan få barn. Ett annat skäl är att en person med flyktingstatus skaffat hemlandspass för att styrka sin identitet och kunna bli svensk medborgare. Vi har alltid tidigare kunnat säga att även om skyddsstatus dras in så finns uppehållstillståndet kvar och det krävs mycket för att dra in ett uppehållstillstånd. Den regeln finns kvar. Det ska komma förslag om att göra det lättare att dra in tillstånd, men där är vi inte än.
Men redan idag är det så att många har tidsbegränsade uppehållstillstånd under lång tid. Varje gång det tidsbegränsade uppehållstillståndet ska förlängas så krävs att personen har ett skäl för tillstånd. Har skyddsstatusen upphävts så har man också förlorat det skäl man hade och riskerar utvisning.
Läs mer om återkallanden på Tidösidan från Flyktinggruppernas Riksråd, FARR
AVSKAFFA PERMANENTA TILLSTÅND – UTREDS
FÖRENKLA ÅTERKALLANDE AV TILLSTÅND – UTREDS
En utredning som tillsattes i början av oktober handlar om att anpassa det svenska regelverket för asylsökande till EU:s miniminivå. Målet är enligt regeringen det vanliga, att minska antalet asylsökande som söker sig till Sverige och antalet uppehållstillstånd. Den här gången ska det ske genom att möjligheten till permanent uppehållstillstånd ska utmönstras för personer som får asyl eller tillstånd på grund av ömmande omständigheter och deras anhöriga. Dessutom ska det utredas om permanenta uppehållstillstånd som redan har beviljats kan ändras.
HÖGRE KRAV PÅ BEVIS – UTREDS
FLER SNABBPROCEDURER – UTREDS
AVSKAFFA ADVOKAT I FÖRSTA INSTANS – UTREDS
AVSKAFFA TOLK I FÖRSTA INSTANS – UTREDS
HÖGRE KRAV PÅ OFFENTLIGA BITRÄDEN – UTREDS
Miniminivå-utredningen omfattar mycket mer. I princip ska utredaren gå igenom alla EU-direktiv på området och kolla vad som skulle behöva ändras i svensk lag och praxis för att verkligen lägga oss på botten i alla avseenden. Här finns det där om att kunna återkalla skyddsstatus lättare. Det handlar också om högre krav på att asylsökande ska lägga fram id-handlingar och andra bevis så snart som möjligt. Det handlar om att asylansökningar ska kunna avvisas eller behandlas i snabbprocedur i fler fall. Regeringen vill också se förslag på att offentligt biträde och tolk inte ska behöva erbjudas förrän i domstol. (Detta kommer att få stor inverkan för oss i asylrättsrörelsen då frivilliga rådgivare eller egenbetald jurist blir enda möjligheterna för asylsökande att få stöd under asylutredningen.)
Utredaren som ska ta hand om det här är rådman Josephine Boswell som till nyligen arbetade på sverigedemokraternas samordningskansli.
Återigen, som när Tidöavtalet kom. Det finns ingen konstruktiv motivering i direktivet, utom helt enkelt att få ner antalet asylsökande och antalet uppehållstillstånd. Det är inte så att Tidöpartierna vill förbättra proceduren eller se till att rätt personer får stanna. Det är försämring för försämringens skull, så långt ner vi kan.
I en separat utredning som tillsatts tidigare och redan har varit på remiss föreslås att det ska ställas högre kunskapskrav på offentliga biträden. Offentliga biträden ska vara advokater eller arbeta på advokatbyrå och ha kunskaper om migrationsrätt. Detta är krav som FARR anser är bra – men desto mer olyckligt om rätten till offentligt biträde i asylutredningen försvinner.
Läs mer om rättssäkerhet på Tidösidan från Flyktinggruppernas Riksråd, FARR
KUNSKAPSKRAV FÖR PUT – UTREDS
HÖGRE KRAV FÖR MEDBORGARSKAP – UTREDS
Samtidigt som miniminivåutredningen ska undersöka om permanent uppehållstillstånd ska avskaffas för personer som varit asylsökande och deras anhöriga, så har en annan utredning arbetat med att införa krav på kunskaper i språk och samhällskunskap för att få permanent uppehållstillstånd (förutom de krav som redan finns på egenförsörjning och minst tre års vistelse med tidsbegränsat tillstånd). Denna utredning har remissbehandlats men förslagen har inte gått till proposition än. En tidigare utredning föreslog liknande kunskapskrav för att bli medborgare redan för ett par år sedan, men denna har inte heller lett till proposition. I september tillsatte regeringen ytterligare en utredning om medborgarskapet. Enligt direktiven ska eventuellt ytterligare kunskapskrav för medborgarskap föreslås plus krav på egenförsörjning och “hederligt levnadssätt”. Dessutom ska bosättningstiden för att kunna bli medborgare förlängas och något slags lojalitetsförklaring införas.
MINSKAT ETABLERINGSSTÖD – UTREDS
TA BORT SUBVENTION AV TANDVÅRD – UTREDS
KVALIFICERING TILL VÄLFÄRDEN – UTREDS
När det gäller etableringsstöd – det som personer som nyss fått uppehållstillstånd får under tiden de pluggar svenska och försöker få arbete – så har buden varit lite motstridiga. En utredning som tillsattes av den förra regeringen och lades fram i slutet av maj föreslog bland annat att etableringsinsatserna skulle utvidgas till anhöriga. Men efter några veckors remisstid fick utredningen tilläggsdirektiv som innebär att utredningen ska föreslå minskat etableringsstöd för att ge kraftigare incitament att skaffa arbete.
En pågående utredning om tandvård för våldsutsatta och kontroll över tandvården har fått tilläggsdirektiv med syfte att den extra subventionen av tandvård för asylsökande och papperslösa ska bort.
Ytterligare en utredning har tillsatts, om kvalificering till välfärden. Idén är att invandrare inte ska ha samma rätt till barnbidrag och liknande sociala förmåner förrän de blir medborgare, eller inte kunna få försörjningsstöd innan de har arbete. Precis vilka krav som kommer att ställas är oklart.
FÖRMÅ FLER LAGLIGT BOSATTA ATT ÅTERVANDRA – UTREDS
UTVISNING PÅ GRUND AV “BRISTER I LEVNADSSÄTT” – UTREDS
ÅTERKALLA MEDBORGARSKAP – UTREDS
Regeringen har under hösten gått vidare med fler åtgärder mot personer som redan bor lagligt i Sverige men som av något skäl inte är önskvärda. En utredning tillsattes i oktober om vilka incitament som kan behövas för att fler lagligt bosatta invandrare ska förmås att återvandra. I november tillsattes ytterligare en utredning, nu om hur utlänningar som har uppehållstillstånd och inte begått brott ska kunna utvisas ändå, på grund av “bristande levnadssätt”. Det är samma sak som i Tidöavtalet kallades “bristande vandel”.
Möjligheten att återkalla medborgarskap finns med i en grundlagsutredning som tillsattes redan i juni 2023. Möjligheten skulle finnas för personer som är inblandade i terrorism eller annan systemhotande brottslighet och dessutom om medborgarskapet givits på falska grunder. I den utredningens direktiv nämns bara återkallande för personer som har dubbelt medborgarskap. Men i november utbröt en diskussion om möjligheten att återkalla medborgarskap även för personer som skulle bli statslösa. Det berodde inte på ett regeringsförslag utan på krav som lyftes av Sverigedemokraternas vid deras stämma. Justitieministern öppnade då för att medborgarskap som givits på falska grunder skulle kunna återkallas även om det leder till statslöshet.
LÄS MER!
I flera fall har regeringen rundat gamla utredningar, tagit emot dem utan att göra lag och istället tillsatt nya eller kommit med egna departementsförslag som inte stämt med utredningsdirektiven. Nästan alla pågående utredningar har fått tilläggsdirektiv eller satts åt sidan. Det är alltså inte så att den förra regeringens förslag har använts rakt av.
Det mesta från Tidöavtalets migrationskapitel utreds nu eller är på gång. Vill du veta mer om allt detta – gå in på sidan dok.farr.se/tido. Det är en sida som Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, har öppnat för att informera om tidöpartiernas lagändringar och lagförslag, remisser och remissvar med mera. Där kan du också läsa nyhetsartiklar och debattartiklar om det som händer och hitta olika pågående initiativ mot “paradigmskiftet”.