Flyktinggruppernas Riksråd, FARR, har publicat en exempelsamling om striden för familjeåterförening sedan den tillfälliga asyllagen infördes. Rapporten innehåller hjärtskärande exempel på hur familjer till personer som fått asyl i Sverige hindras från återförening. Som en följd av detta blir barn kvar i krigsområden eller i otrygghet i transitländer.
Rapporten finns tryckt som ett specialnummer av tidningen Artikel 14. Den kan läsas direkt eller laddas ner här.
Ett huvudresultat i FARR:s rapport är att inskränkningarna av rätten till familjeåterförening som riksdagen beslutade 2016 har visat sig få än starkare effekter när de byråkratiska hindren tas med i bilden. Exemplen avslöjar hur familjer hamnar i orimliga situationer då det inte går att ta sig till den anvisade ambassaden, då processen börjar om av en eller annan anledning eller då handläggningstiden gjort att en åldersgräns passerats. Frustrationen som informanterna ger uttryck för gäller ofta byråkrati, väntetid och en handläggning som uppfattas som kallsinnig.
FARR anser att familjer genom svensk lag och hantering splittras på ett sätt som strider mot flera internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Rapporten innehåller flera konkreta förslag för att underlätta ansökningarna och flera krav på lagstiftarna. Ett av kraven är att den tillfälliga lagen inte ska förlängas.
FARR har även tillsammans med Stockholms Stadsmission och Göteborgs Stadsmission anmält Sverige till EU-kommissionen med anledning av de långa handläggningstiderna som strider mot EU-rätten.
Se även inslagen om anmälan till EU-kommissionen i Sveriges Radio och i Expressen.
Både exempelsamlingen och anmälan till EU-kommissionen presenterades vid ett seminarium den 24 november 2018 i Stadsmissionens lokal St Paulskyrkan i Stockhoolm. Det var treårsdagen av den presskonferens då regeringen aviserade den tillfälliga lagen och andra inskränkningar av Sveriges flyktingpolitik. Rapporten presenterades av Sanna Vestin från FARR. Martin Enquist-Källgren och Fabrizio Vittoria från stadsmissionerna förklarade vad anmälan till EU-kommissionen innebär.
Vid seminariet framträdde också läkaren Alaa Haidar från Syrien som genomlidit hela familjeåterföreningsproceduren och vädjade till politikerna att se vad som pågår och ändra reglerna. Flera frivilligorganisationer deltog med egna inlägg. Martin Nyman från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar presenterade Rådgivningsbyråns rapport om de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen. Elias Nygren från Sociala Missionen berättade om hinder för familjeåterförening som uppstått tidigare och i vissa fall övervunnits. Slutligen togs problematiken med familjeåterförening för personer med normbrytande funktionaliteter upp av Ola Linder från Disabled Refugees Welcome.
I en avslutande paneldiskussion deltog Louise Dane, doktorand i offentlig rätt, Karin Ödquist Drackner från UNICEF Sverige och Karin Gyllenring, advokat som även är styrelsemedlem i Nätverket mot Trafficking. Diskussionen rörde bland annat hur kvinnor drabbas specifikt av lagstiftningen och hur barns rätt åsidosätts.
Ett positivt inslag som Louise Dane kunde berätta om var att Migrationsöverdomstolen nyligen med hänvisning bland annat till barnkonventionen låtit ett barn återförenas med sina föräldrar trots att det inte skulle tillåtits enligt den tillfälliga lagen. Detta öppnar för fortsatt strid i enskilda ärenden. Från publiken påpekades att de de juridiska möjligheterna också innebär en utmaning att se till att de drabbade får juridisk hjälp.
En annan utmaning som nämndes var hur politikerna ska få insikt i konsekvenserna av lagstiftningen. Artikel 14:s redaktör Trifa Shakely slog ett slag för Artikel 14. Detta specialnummer som innehåller de konkreta exemplen behöver spridas till politiker och opinionsbildare på alla nivåer.
Vill du beställa fler exemplar av Artikel 14 för spridning i ditt nätverk eller till lokala politiker, kontakta Artikel 14