Familjesplittring och återförening

Familjesplittring och återförening

Sedan 2016 är reglerna för familjeåterförening tuffare än tidigare. Tidöavtalet vill göra dessa regler ännu hårdare, speciellt för personer med skyddsbehov. Man att villkoren ska vara så restriktiva som möjligt i förhållande till EU-rätten. 

Vem kommer omfattas i begreppet familj?

Tidöpartiernas förslag är att anhöriginvandring, precis som idag, ska vara begränsad till make, maka, sambo, registrerad partner och barn under 18 år, och att “anhöriginvandring för andra ska vara möjlig endast i synnerligen ömmande fall”.

Dessutom föreslår Tidöpartierna två stora förändringar som kan träda i kraft 1 december 2023:

  • Att familjeåterförening ska kunna förbjudas för makar eller sambor under 21 år, och
  • Att bara flyktingar som fått flyktingstatus (med treåriga uppehållstillstånd) kan ansöka om familjeåterförening i tre månader utan försörjningskrav. För personer som är alternativt skyddsbehövande (med 13 månader långa tillstånd) vill man att försörjningskravet ska gälla från början. 

Utöver dessa förslag vill Tidöpartierna starta en utredning om försörjningskraven. Utredningen har som mål att skärpa villkoren för att beviljas familjeåterförening. Här vill man att försörjningskraven ska gälla inte bara vid första ansökan utan också vid förlängningsansökan, eller att den inkommande familjemedlemmen kan visa bevis på egen försörjning. I utredningen ska man också:

  • Undersöka hur långt det är möjligt att skärpa försörjningskraven
  • utreda och föreslå lagändringar för att skärpa kraven, “med målet att ingen anhöriginvandrare ska räknas som i vart fall fattig eller i risk för fattigdom vid ankomsten”
  • utreda och om möjligt villkora familjeåterförening med att den som ansökt, förutom bostad och inkomst, dessutom ska ha ordnat sjukförsäkring för tiden i Sverige 

Tidöpartierna vill att olika kategorier skyddsbehövande ska ha olika rätt till återförening. Förutom skillnaden mellan flyktingar och alternativt skyddsbehövande, vill man också “utreda och föreslå” lagändringar där personer som fått uppehållstillstånd p.g.a. verkställighetshinder inte har rätt att vara anknytningsperson, dvs. den person i Sverige som familjen utomlands ansöker till. 

Slutligen vill Tidöpartierna “utreda och föreslå att DNA-tester ska användas för att styrka släktskap vid anhöriginvandring såvida det inte är uppenbart obehövligt”.

Argument och kritik från FARR

FARR ser att konsekvensen av Tidöpartiernas förslag är att splittra de mest behövande familjerna och att öka pressen på de som redan befinner sig i landet. Att hitta en stabil anställning med tillräckligt hög lön och boende för hela familjen dröjer dessutom för många. Detta gör att många familjer som befinner sig under mycket osäkra och ibland direkt farliga förhållanden tvingas vänta, ibland på obestämd tid, för att få träffa sina familjemedlemmar igen. Detta bidrar till stor stress, oro och osäkerhet för familjerna både i Sverige och utomlands. Försörjningkraven gör också att familjemedlemmen i Sverige kan tvingas välja att återförenas med till exempel ett av flera barn, då inkomsten inte räcker till. Ytterligare restriktioner kommer göra att fler barn och vuxna tvingas på livsfarliga resor för att söka skydd.

Att undanta personer som fått uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder ställer sig FARR mycket kritiska till. Vi saknar en motivering till varför detta skulle gälla just denna grupp…

I FARRs remissvar (läs hela här) skrev vi också att det i flera internationella konventioner och i FN:s arbete med flyktingar och fördrivna är att familjer så långt som möjligt ska hållas samman, och att det är ovärdigt att vi ger personer skydd utan möjlighet att också föra sin familj i säkerhet.

Ett arbete utfört av FARR