Humanitära skäl

Förslag i Tidöavtalet
Enligt Tidöavtalet ska regeringen snarast besluta om en proposition om att “begränsa den humanitära skyddsgrunden”. 

Bakgrund
“Den humanitära skyddsgrunden” syftar på Utlänningslagens paragraf om uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter. Juridiskt räknas ömmande omständigheter inte som en skyddsgrund, utan är tvärtom till för asylsökande som inte har lyckats bevisa att de har rätt till uppehållstillstånd av skyddsskäl. För vuxna gäller idag att det krävs “synnerligen ömmande omständigheter”, en mycket hög ribba. Paragrafen används främst vid livshotande sjukdomar som det över huvud taget inte finns behandling för i hemlandet och förutsättningen är att det finns en fungerande behandling i Sverige. För barn ställs det lägre kravet “särskilt ömmande omständigheter”. Den formuleringen infördes i lagen 2014 efter långvarig kritik mot att barn utvisades trots att de vuxit upp i Sverige, kanske var placerade i familjehem, led av komplicerade sjukdomar eller funktionsvariationer etc. Även med formuleringen särskilt ömmande omständigheter har ribban fortsatt varit hög, särskilt för yngre barn. Anknytning till Sverige genom många års vistelsetid, varav en stor del laglig vistelse, tillsammans med att anknytning i hemlandet saknas har ändå kunnat ge uppehållstillstånd för vissa barn i “formbar” ålder, som de lägre tonåren. Hälsotillståndet vägs också in, och i vissa fall traumatisering från hemlandet som skulle omöjliggöra rehabilitering vid ett återvändande. 

Den parlamentariska kommittén som förberedde hur utlänningslagen skulle se ut när den tillfälliga lagen skulle upphöra 2021, föreslog att “särskilt ömmande omständigheter” skulle tas bort igen, men den dåvarande regeringen valde att lägga fram lagförslaget utan den ändringen. Istället infördes att även vuxna skulle kunna få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter, om de redan haft uppehållstillstånd som inte kunde förlängas och under tiden hunnit få en särskild anknytning till Sverige. 

Den nya ventilen för vuxna kom att kritiseras som en amnesti som skulle åstadkomma massinvandring. Men det rör sig alltså enbart om personer som redan haft uppehållstillstånd – och som med den äldre lagstiftningen skulle ha fått permanent tillstånd från början. Genom att tidsbegränsade uppehållstillstånd blivit huvudregel kan personer som har uppehållstillstånd riskera utvisning om deras ursprungliga skäl för tillståndet inte finns kvar innan de hunnit uppnå kraven för permanent tillstånd. Exempel som nämnts är en kvinna som kommit hit på grund av giftermål men måste lämna äktenskapet efter misshandel, eller en ung person som fått stanna på grund av barnrelaterade asylskäl som att ha varit barnsoldat eller risk för trafficking, men som inte har något nytt asylskäl efter att ha fyllt 18.

Möjligheten har använts sparsamt. År 2022 fick drygt 800 personer uppehållstillstånd av ömmande omständigheter, de allra flesta av dem fortfarande barn och barnfamiljer.. Ett exempel utöver hälsotillstånd och anknytning är att barn under en period inte har utvisats till Gaza Dessa tillstånd är tidsbegränsade och hur många av dem som skulle förlängas efter att barnen fyllt 18 har vi ännu inte sett. En annan grupp är barnfamiljer från Afghanistan.

Att ta bort “särskilt ömmande omständigheter” är ett av de första lagförslagen i Tidöavtalets migrationsdel som har formulerats och skickats ut på remiss. Att det gick fort beror på att förslaget redan utretts av den parlamentariska kommittén. Enligt lagförslaget ska “synnerligen ömmande omständigheter” fortsatt finnas kvar och i den paragrafen ska det i gengäld införas en mening om att barn ska kunna få tillstånd även om omständigheterna inte har samma allvar och tyngd som krävs för vuxna. En sådan formulering fanns även innan “särskilt ömmande omständigheter” infördes 2014. 

När kommer förslagen att genomföras?
Remissomgången blev kort och avslutades den 31 mars 2023. Proposition till riksdagen väntas i september ocn lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2023. 

Hämta lagförslaget här

FARR:s åsikt om förslagen
FARR har svarat på remissen, trots att FARR liksom flera andra organisationer i civilsamhället som brukar tillfrågas, inte fanns med i remisslistan. I samma remiss behandlas några förslag om inskränkning av rätten till familjeåterförening – se detta avsnitt! (LÄNK HÄR).  Enligt FARR skulle lagändringarna leda till fler utvisningar som framstår som stötande och att fler splittrade familjer nekas återförening. Detta kommer att försvåra för människor som fått uppehållstillstånd i Sverige att integreras. Fler svårt sjuka människor, ungdomar som vuxit upp i Sverige och kvinnor som utsatts för våld kommer att utvisas, när det inte finns en ventil som gäller dem. FARR befarar att förslagen, om de genomförs, kommer att leda till minskad integration, sönderslitna familjer, ökat utanförskap och sämre psykisk hälsa hos dem som drabbas.

Läs FARR:s remissvar

Se FARR:s uttalande från 2021: Särskilt ömmande skäl är en nödvändig ventil!

Se även remissvar från Asylrättscentrum