I sitt remissvar på Ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54) lägger FARR störst fokus på frågor om medborgarskap för statslösa. FARR ser flera problem i hur Sverige hanterar frågan om statslöshet idag, och framför kritik mot flera av de förslag som läggs fram i betänkandet och föreslår förslag som bättre adresserar de problem som finns.
I granskningen av den här utredningen fokuserar FARR framför allt på frågan om medborgarskap för gruppen statslösa personer. Sverige har antagit 1961 års konvention om begränsning av statslöshet, men Sverige ligger efter här, bland annat kan Migrationsverket och Skatteverket var för sig göra egna bedömningar om en person ska anses helt sakna medborgarskap. Många andra länder har rutiner för att göra detta enhetligt och utredningen borde förstås ha föreslagit att Sverige inför en sådan ordning också.
Automatiskt tilldelande av medborgarskap till barn som föds statslösa
Betänkandet utreder också en ordning där barn som föds i Sverige men saknar medborgarskap automatiskt skulle tilldelas svenskt medborgarskap, åtminstone under vissa förutsättningar. Enligt FARR skulle en sådan ordning vara en viktig åtgärd för att uppfylla Sveriges åtaganden enligt 1961 års konvention om begränsning av statslöshet. Utredningen föreslår i sin utredning att detta regelverk inte borde införas. I utredningen motiveras ställningstagandet med resonemang om bland annat juridiska och administrativa svårigheter att handlägga sådana här ärenden mellan Skatteverket och Migrationsverket. FARR bemöter i sitt remissvar dessa invändningar.
Befintliga konventioner ska tolkas utifrån efterkommande konventioner och detta gäller även 1961 års Konvention om begränsning av statslöshet. Enligt FN:s barnrättskommitténs tolkning av artikel 4 i Barnkonventionen bör ett land se till att offentliga medel finns för att ett land ska efterleva landets konventionsskyldigheter och främja barnets rättigheter på ett inkluderande och hållbart sätt1.
Räkna in tid för “icke-bestående verkställighetshinder” i tidskraven för medborgarskap
FARR menar att det är mycket viktigt att även statslösa personer som nekats asyl, så kallat icke-bestående praktiska verkställighetshinder, på sikt ska kunna få medborgarskap i Sverige. FARR föreslår att dessa perioder av upprepade kortare uppehållstillstånd också dessa ska kunna räknas in i tidskraven för förvärvande av svenskt medborgarskap.
“- I den här utsatta gruppen finns personer som levt i Sverige under förnyade korta uppehållstillstånd under många år, en mycket begränsande tillvaro – den här gruppen har inte ens tillåtelse att arbeta i Sverige, och saknar man medborgarskap finns det heller inget annat land som kan ta emot en. Det måste alltid finnas vägar ut ur en sådan tillvaro.” säger Ida Gunge, en av FARRs två ordföranden.
Risk för godtycke i förslaget rörande hederligt levnadssätt
I utredningen tas frågan om hederligt levnadssätt upp som ett villkor för att bevilja medborgarskap över en viss ålder. FARR ser inte att utredningen ger tillräckligt stöd för att de regler som föreslås i utredningen står i proportion till andra aspekter av frågan. FARR ser också att regelverket som föreslås riskerar att öppna upp för godtycke i dessa bedömningar, vilket är problematiskt.
“- Vi måste problematisera de grundantagande som genomsyrar denna och flera andra utredningar inom migrationsområdet, där möjligheter till uppehållstillstånd och medborgarskap begränsas kraftigt. Inskränkningarna motiveras nästan genomgående med att åtgärderna skulle gynna integration och minska sociala problem. Läser man utredningarna noga, blir det tydligt att utredarna knappast själva tror på de förslag som de tar fram. Den forskning och erfarenhet FARR löpande tar del av visar snarare att inskränkningar av människors möjligheter till uppehållstillstånd och medborgarskap leder till problem som oftast drabbar den enskilde i tillståndsprocess hårt” säger Linus Ericsson, en av två ordförande i FARR.
Läs FARR:s remissvar i sin helhet här.
Läs samtliga remissvar på Regeringskansliets webbplats.
För pressförfrågningar hänvisas till press@farr.se.
- Committee on the Rights of the Child, General comment No. 19 (2016) on public budgeting for the realization of children’s rights (art. 4), para. 27, tillgänglig på https://undocs.org/en/CRC/C/GC/19