Den 24 januari framträdde den moderata migrationsministern Maria Malmer Stenergard på en presskonferens i sällskap med sverigedemokraternas Henrik Vinge. De presenterade regeringens migrationspolitik efter 100 dagar. Nyheten på presskonferensen var att regeringen ska sätta igång en informationskampanj om Sveriges migrationspolitik med syfte att avskräcka asylsökande från att söka sig hit.
Se video från presskonferensen här
Åtgärder som myndigheterna redan fått direktiv om
Tidöavtalet innehåller åtskilliga förslag om lagändringar och andra åtgärder på migrationsområdet som ska genomföras under mandatperioden. Stenergard och Vinge presenterade vid presskonferensen de åtgärder som redan är igångsatta. Det rör sig främst om direktiv till myndigheterna på områden där det inte krävs lagändring. Här är en sammanfattning av de uppdrag som regeringen har gett till myndigheterna, främst genom årets regleringsbrev:
- Polisen: att öka antalet inre utlänningskontroller och öka bekämpningen av “irreguljär migration”.
- Migrationsverket: öka antalet förvarsplatser, undersöka hur frivillig återvandring kan ökas, prioritera vandelskontroll i tillståndsärenden och ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd, planera för att kvotflyktingmottagandet minskar från 5000 per år till 900 – och att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
- Skatteverket: öka antalet bosättningskontroller.
- Migrationsverket, Polisen och Skatteverket tillsammans: att intensifiera arbetet med att verkställa utvisningar.
- Sida: fokusera biståndspolitiken för att motverka irreguljär migration och öka återvändandet, bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring samt minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning.
Se presentationen av åtgärderna från presskonferensen
Åtgärder som ska utredas i närtid
De flesta av de många åtgärderna i Tidöavtalets migrationsdel kräver lagändringar och har alltså inte kunnat genomföras än. Vid presskonferensen aviserade migrationsministern att det som ligger närmast är att sätta igång en stor utredning om hur asyllagstiftningen ska anpassas till den rättsliga miniminivån enligt EU-rätten. Flera inskränkningar ska utredas, som till exempel att begränsa rätten till familjeåterförening och att asylsökande ska fråntas rätten till offentligt biträde och tolk i första instans samtidigt som de sökandes bevisbörda ska skärpas. Ett förslag som väckt uppseende är att permanenta uppehållstillstånd skulle “utmönstras” (Tidöavtalets formulering), dels för nya asylsökande och deras anhöriga, dels för personer som redan har permanenta tillstånd. Det är alltså ännu oklart hur långt lagändringarna kan gå med hänsyn till EU-rätten – just det behöver utredas enligt regeringen.
En annan utredning som ska sättas igång i närtid ska se över regelverket om förvar av utlänningar och elektronisk övervakning som alternativ. Dessutom ska regeringen ge tilläggsdirektiv till tre pågående utredningar som den förra regeringen tillsatte: Utredningen om behovsprövad arbetskraftsinvandring, den om mottagandet av asylsökande och den om hur “återvändandeverksamheten” ska stärkas. Förslaget om att myndigheter ska informera varandra om papperslösa kommer antagligen att ingå i utredningen om återvändande. Fler utredningar om olika förslag väntas framöver.
Oklara svar från migrationsministern i radion
I Ekots lördagsintervju den 28 januari fick Maria Malmer Stenergard frågor om vad som ska hända med de permanenta uppehållstillstånd som redan beviljats. Intervjuaren frågade om det inte är en princip i förvaltningsrätten att ett myndighetsbeslut som varit gynnande för individen inte får tas bort. Migrationsministern sa att utgångspunkten är att alla förslag i Tidöavtalet ska genomföras, men utredningen får titta på hur det kan ske. Hon påpekade dock att det bara är de asylrelaterade uppehållstillstånden som skulle beröras – inte alla slags tillstånd som Henrik Vinge sagt.
Frågan om anställda inom till exempel vården eller skolan skulle tvingas ange papperslösa patienter eller elever fick oklart svar. Stenergard hänvisade till kommande utredning och framhöll både att det borde vara självklart att myndigheter inte motarbetar varandra och att det förstås är ett dilemma och kan finnas undantag. Hon exemplifierade med undantag inom vården, men inte med skolan.
Migrationsministern höll med intervjuaren om att sverigedemokraterna har fått igenom det mesta av sitt migrationspolitiska program, men sa också att de tre regeringspartierna står bakom förslagen.
Lyssna till intervjun med Maria Malmer Stenergard från den 4 januari
FARR kommenterar!
FN:s flyktingkonvention tillkom för att ge människor på flykt hållbart skydd. Konventionen skulle ge flyktingar rättigheter och förhindra att de tvingas leva i otrygghet. Nu varslar regeringen om en rad åtgärder som innebär att uppehållstillstånd inte ska innebära trygghet. Enligt regeringen ska tidsbegränsade uppehållstillstånd återkallas oftare, permanenta tillstånd ska omvandlas till tidsbegränsade och det ska bli svårare att få medborgarskap. Samtidigt ska kontrollen och tvångåtgärderna öka för att utvisningsbeslut ska verkställas.
Bland asylsökande, papperslösa och personer med uppehållstillstånd har förslagen i Tidöavtalet väckt oro. Många har varit på flykt mycket länge. Vi ser en ström av människor som ger upp sina försök att få asyl i Sverige och flyr vidare till andra EU-länder där de hoppas på att få sina skyddsskäl erkända.
Fientlighet mot invandrare har alltid funnits hos sverigdedemokraterna. Den stora nyheten vid regeringens presskonferens om migrationspolitiken nyligen var en informationskampanj som ska avskräcka asylsökande från att ta sig till Sverige. Tankarna gick osökt till Jimmie Åkessons besök i Turkiet 2015 för att dela ut flygblad med budskapet “Sverige är fullt”. Åkesson blev utvisad från Turkiet och det osmakliga tilltaget kritiserades den gången av övriga partier.
När sverigedemokraternas migrationspolitik nu blir regeringens ifrågasätts tillvaron för hundratusentals människor. Det är en politik som inte bara är avskräckande för asylsökande på väg mot Europa utan också skräckinjagande för människor som lever och bor i Sverige.
Även de som har tillstånd har ofta en plågsamt utdragen asylprocedur bakom sig. Människor som redan är traumatiserade och även barn reagerar med skräck på förslagen – måste vi fly igen?
En politik för försämring
Migrationspolitiken skiljer sig från politiken på andra områden just genom att regeringen faktiskt vill att asylmottagandet ska försämras och vara avskräckande.
Läs mer om Tidöavtalet i FARR:s uttalande här
Skolpolitik handlar om hur skolan ska bli bättre, för eleverna och för samhället. Landsbygdspolitik handlar om hur situationen för glesbygdsbor och näringslivet på landsbygden ska förbättras. Även migrationspolitik har förr handlat om hur mottagandet ska förbättras och asylproceduren bli rättssäker. Det har ändå funnits problem med bristande rättssäkerhet i asylproceduren, långa handläggningstider, att integrationen inte fungerar och även rasism i samhället. Men sedan 2015 har migrationspolitiken inte syftat till förbättringar. Istället har det handlat om att minska möjligheterna att få uppehållstillstånd och försämra villkoren i asylmottagandet. En lång serie lagändringar med skärpta restriktioner för asylsökande och deras familjer har genomförts, med den uttryckliga avsikten att situationen ska bli sämre för att så få asylsökande som möjligt ska ta sig till Sverige.
Se alla lagändringar från 2015 i “Tidslinjen”, Asylkommissionen
Efter alla hinder som tillkommit vid EU:s gränser så är antalet asylsökande nu en bråkdel av antalet 2015 – och de flesta får avslag. Ändå resonerar den nuvarande regeringen som att Sverige skulle lida av en stor flyktinginvandring. De visar ingen förståelse för flyktingarnas lidande. Asylsökande framställs som den stora faran trots att flyktinginvandringen är en liten del av invandringen och trots att flyktingarna har de största behoven.
Se statistik över asylsökande och annan invandring
FARR delar inte migrationsministerns uppfattning att de flesta som söker asyl i Sverige och i Europa saknar skyddsbehov. I EU som helhet får en majoritet uppehållstillstånd, när deras ärenden har prövats i domstol. De många avslagen i Sverige har att göra bland annat med orimliga beviskrav och brister i rättssäkerheten i asylprövningarna.
Det är viktigt att vi i asylrättsrörelsen analyserar och förklarar vad regeringen hotar med och även informerar om vilka förslag som inte är lag ännu. Vi ska ta vara på vägar till status som varaktigt bosatt och svenskt medborgarskap och stötta människors integration i Sverige. Men än viktigare de närmaste åren kommer att bli samverkan för asylrätt och för att stoppa de främlingsfientliga förslagen. Låt flyktingarna få stanna i trygghet!