Utlänningslagen från 2021

I den här texten beskriver FARR hur utlänningslagen fungerar efter ändringarna som trädde i kraft 20 juli 2021. Artikeln beskriver bara de delar av utlänningslagen som har förändrats. Vi går alltså inte in på hur asylprövningen går till, hur flyktingskäl bedöms, eller vad som händer dem som får avslag. Dessa delar av lagen har inte ändrats genom sommarens lagändringar.

De väsentliga förändringarna i lagen innebär att alla uppehållstillstånd som huvudregel är tidsbegränsade till en början och att det ställs särskilda krav för att få permanent uppehållstillstånd. Kraven för familjeåterförening har blivit hårdare jämfört med utlänningslagen som den gällde till 2016, men är lite lindrigare än under den tillfälliga lagen. Möjligheten för barn att få uppehållstillstånd på grund av “särskilt ömmande omständigheter” har återinförts. Även vuxna som redan har haft uppehållstillstånd kan få fortsatt tillstånd av “särskilt ömmande omständigheter” i vissa speciella fall.

Innehållsförteckning

Uppehållstillståndens längd

Permanent tillstånd

Anhöriginvandring

Försörjningskrav för anhöriga

Förlängning för anhöriga

Ömmande omständigheter (humanitära skäl)

Övriga skyddsbehövande

Gymnasielagen i ny form

Länkar

Uppehållstillståndens längd

Första tillståndet: Asylsökande som bedöms som flyktingar (personligen förföljda) beviljas tre års tillstånd vid första tillfället. Övriga asylsökande som beviljas uppehållstillstånd får 13 månaders tillstånd, oavsett om de till exempel har skyddsbehov på grund av krig, humanitära skäl som sjukdom eller att ett utvisningsbeslut inte går att genomföra (verkställighetshinder). Om anhöriga till personer som har tidsbegränsade tillstånd får komma ska deras tillstånd vara lika långt som den tid anknytningspersonen har kvar. Anhöriga till svenska medborgare eller personer som har permanent tillstånd får två års uppehållstillstånd vid första tillfället.

Den som får uppehållstillstånd på grund av något praktiskt verkställighetshinder, som att det inte går att resa till utvisningslandet eller (för ett barn) att det inte finns ordnat mottagande, kan få kortare tillstånd för att hindret inte räknas som “bestående”. Då blir det högst 12 månader.

För arbetskraftsinvandrare och högskolestuderande finns särskilda regler, som inte har ändrats.

Förlängning: De flesta tillstånd kan förlängas med två år i taget om skälet för uppehållstillstånd finns kvar. För dem som fått stanna på grund av praktiska eller medicinska hinder gäller högst ett år i taget. Ansökan om förlängning får göras tidigast två månader innan det tidigare uppehållstillståndet löper ut.

Det vanliga är att tillståndet förlängs av samma skäl som från början. Om det ursprungliga skälet för tillstånd inte finns kvar kan nytt tillstånd ges om det finns ett annat skäl. Men om det går att få uppehållstillstånd av ett nytt skäl utan att lämna Sverige och söka från utlandet beror på vilka skäl det handlar om. Vilka statusbyten som kommer att tillåtas är svårt att säga innan alla de nya reglerna har prövats. Den som har kommit som anhörig men istället söker uppehållstillstånd på grund av arbete kanske behöver göra ansökan från utlandet. Men den som söker asyl och inte har gjort det tidigare har alltid rätt att få ansökan prövad utan att lämna Sverige.

Permanent tillstånd

Den som har haft uppehållstillstånd i minst tre år kan ansöka om permanent uppehållstillstånd. I praktiken kommer anhöriga i många fall att få vänta längre tid, eftersom tillstånden bara kan förlängas med två år i taget och permanent tillstånd måste sökas i samband med att det förra tillståndet tar slut. Tillstånd för verkställighetshinder kan bara bli permanent om hindret bedöms som ”bestående”.

Särskilda krav för att få permanent tillstånd: Du måste fortfarande ha ett skäl för uppehållstillstånd, som skyddsbehov, ömmande omständigheter eller anknytning. Dessutom måste du ha en egen inkomst av arbete. Det ska vara ett fast jobb eller åtminstone räcka 18 månader framåt då du får beslutet (en liten lättnad jämfört med den tillfälliga lagen, då det gällde två år). Du ska dessutom leva laglydigt. Om du har begått brott eller blivit anklagad för något så kan det alltså vara ett hinder. Dessa krav för permanent uppehållstillstånd gäller också för arbetskraftsinvandrare.

Beslutet om permanent tillstånd tas separat. Om du inte uppfyller de särskilda kraven för permanentning kan du ändå få fortsatt tidsbegränsat tillstånd om skälen för tillstånd finns kvar. Att du inte fick permanent tillstånd kan överklagas.

Barn och pensionärer kan få permanent uppehållstillstånd efter minst tre år utan att ha arbete. Det ska också gå att göra undantag om det finns “särskilda skäl”, till exempel om du har en funktionsvariation som gör att du inte kan arbeta. Kravet att inte ha gjort något brottsligt gäller alla utom barn under 15 år.

I den tillfälliga lagen fanns ett krav att den som inte fyllt 25 måste gått ut gymnasiet eller en yrkesutbildning för att få permanent tillstånd. Det finns inget sånt krav i den nuvarande lagen, men det går inte heller att få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier.

Det finns en särskild lag för dem som haft uppehållstillstånd enligt gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen och som ansöker om förlängning eller permanent tillstånd. Se länkarna nedan!

Arbetet som du behöver ha för att få permanent tillstånd får inte vara subventionerat. Det betyder att arbetsgivaren måste betala hela lönen, utan något stöd från staten. Etableringsjobb, yrkesutbildning eller universitetsstudier omfattas inte. Lärlingsplats kan fungera om det är minst 18 månader kvar av tjänsten när du får beslut. Provanställning som kommer att leda till en fast anställning kan också fungera.

Den som uppfyller EU-rättens villkor för att vara varaktigt bosatt kan beviljas permanent uppehållstillstånd av det skälet. Läs mer om detta på Migrationsverkets sida (länk)

Anhöriginvandring

För att familjeåterförening ska tillåtas måste anknytningspersonen (den som redan är i Sverige ) vara lagligt bosatt, till exempel som medborgare eller med permanent uppehållstillstånd. Tidsbegränsat tillstånd kan räcka om det har givits på grund av skyddsbehov, ömmande omständigheter eller verkställighetshinder och det verkar troligt att det kommer att permanentas så småningom. Anknytningspersonen måste dessutom i de flesta fall kunna försörja sina anhöriga – mer om det nedan.

Om anknytningspersonen uppfyller villkoren så har makar, sambor och minderåriga barn rätt att återförenas. Även föräldrar till ensamkommande barn har rätt till uppehållstillstånd om barnet bedömts som skyddsbehövande. För ensamkommande barn finns inte kravet på långvarigt tillstånd – tvärtom får barnet inte ha hunnit bli svensk medborgare.

Även personer som planerar att gifta sig eller flytta ihop kan få uppehållstillstånd, men då måste förhållandet bedömas som seriöst. Om anknytningspersonen har tidsbegränsat tillstånd måste relationen ha etablerats redan i hemlandet, men de behöver alltså inte ha bott ihop.

Vissa andra nära anhöriga som ingått i samma hushåll som anknytningspersonen kan få uppehållstillstånd om det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. Bedömningen av särskilt beroende är mycket snäv, men det kan till exempel gälla ett barn med funktionsnedsättning som är över 18 år.

En förälder som har bott ihop med ett barn och är vårdnadshavare kan få uppehållstillstånd, men endast om anknytningspersonen är svensk medborgare eller har permanent uppehållstillstånd, alltså inte om personen har ett tidsbegränsat tillstånd. Detsamma gäller en förälder som ska utöva umgänge med ett barn i Sverige.

Övriga anhöriga som till exempel syskon eller föräldrar till en vuxen kan inte räkna med att få uppehållstillstånd om det inte finns mycket speciella skäl.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till anhöriga ska normalt sökas från hemlandet eller något annat land där personen har rätt att vara. I undantagsfall kan ansökan behandlas även om den sökande redan är i Sverige. Det kan till exempel vara om det annars skulle bli en mycket lång separation från ett barn som är svensk medborgare. Ett villkor är också att den som ansöker kan styrka sin identitet och har pass. Uppehållstillståndet kan inte bli längre än den tid passet är giltigt. Id-kraven kan sänkas i vissa situationer, men de gäller i normalfallet.

Försörjningskrav för anhöriga

Försörjningskrav: bostad och inkomst för hela familjen. För att den anhörige ska få tillstånd måste anknytningspersonen i de flesta fall ha en bostad av tillräcklig storlek för familjen och kunna försörja sig själv och de anhöriga. Det krävs en bostad med minst ett rum för föräldrarna och ett rum per två barn samt separat kök. Anknytningspersonen måste ha en viss inkomst av arbete efter att skatt och hyra har betalats. Nivån höjs beroende på antalet personer i familjen, se exempel på Migrationsverkets hemsida.

Undantag: Om anknytningspersonen är ett barn finns inget försörjningskrav. Det räcker dock inte att det finns barn i familjen, eftersom anknytning till vuxna ska prövas först. Ensamkommande barn som fått stanna på grund av skyddsbehov räknas som barn även om de hunnit fylla 18 – under förutsättning att föräldrarna ansöker inom tre månader efter att barnet fått uppehållstillstånd. Det går också att få undantag av “särskilda skäl”. Det kan vara att anknytningspersonen saknar arbetsinkomst på grund av ålder eller funktionsvariation.

Undantag för anhöriga till flyktingar och alternativt skyddsbehövande: Personer som har tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av asylskäl slipper försörjningskravet, om tre villkor är uppfyllda: 1) De anhörigas ansökan görs inom tre månader efter anknytningspersonen fått uppehållstillstånd. 2) De kan inte återförenas i något land utanför EU och 3) Relationen fanns redan innan anknytningspersonen reste in i Sverige.

För kvotflyktingar (uttagna av FN) räknas tremånadersperioden från att anknytningspersonen kom till Sverige.

Förlängning för anhöriga

Förlängning tillåts bara om personen fortfarande har skäl för uppehållstillstånd. Om samma anknytning finns kvar är det inget problem, och då behöver inte ansökan göras från utlandet. Men för anhöriga kan den ursprungliga anknytningen ha ändrats.

Barn som fyllt 18: Om ett barn fått tillstånd på grund av anknytning till föräldern så kan förlängning tillåtas om barnet fortfarande är beroende av föräldern. Det blir visserligen enligt en annan punkt i lagen, men räknas ändå som förlängning eftersom det blir en anknytning till samma person. Detta skäl för uppehållstillstånd kan användas även om föräldern fortfarande har tidsbegränsat tillstånd – men inte om föräldern själv har uppehållstillstånd som anhörig.

Om det är föräldern som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnet så blir det svårare att förlänga efter att barnet fyllt 18. Det finns inte någon punkt i lagen som stämmer bra in på anknytning till ett vuxet barn, men det skulle kunna finnas ett beroendeförhållande även i den situationen. Vi vet inte än hur detta kommer att lösas.

Brusten anknytning: För att uppehållstillstånd för makar eller sambor ska kunna förlängas måste anknytning till samma person finnas kvar. Ett undantag är att uppehållstillståndet kan förlängas om paret separerat på grund av våld eller annan allvarlig kränkning i förhållandet. Men det går bara att få tretton månaders uppehållstillstånd vid ett tillfälle av det skälet. Därefter måste personen ha något annat skäl för tillstånd. Det kan bli aktuellt med en asylansökan, beroende på personens situation, och/eller att söka uppehållstillstånd på grund av den nya regeln om särskilt ömmande omständigheter, om anknytningen till Sverige har hunnit bli tillräckligt stark.

Anknytning till en annan person eller annan särskild anknytning till Sverige kan också vara skäl för för 13 månaders förlängning efter en brusten anknytning. Ett sådant tillstånd kan eventuellt förlängas enligt en annan paragraf om samma anknytning finns kvar.

Tillståndets längd: Förlängt tillstånd för anhöriga gäller normalt två år, men det får inte blir längre än anknytningspersonens tillstånd, och inte längre tid än den sökandes pass är giltigt. Dessa krav gäller dock inte om den anhörige efter tre år uppfyller kraven för att få permanent tillstånd. Den sökande kan alltså få permanent även om anknytningspersonen fortfarande har tidsbegränsat tillstånd.

Försörjningskrav. Försörjningskravet för anhöriga gäller inte vid förlängning. För arbetskraftsinvandrare finns normalt inget försörjningskrav för de anhöriga som följer med då det första arbetstillståndet beviljas – men när de ansöker om permanent tillstånd kommer anknytningspersonen att få ett försörjningskrav för hela familjen. Detta beror på att familjen då bedöms som vanliga anhöriga och deras nya tillstånd inte räknas som en förlängning.

Ömmande omständigheter (humanitära skäl)

Humanitära skäl för barn: Barn kan få uppehållstillstånd av “särskilt ömmande omständigheter” om de eller deras föräldrar inte kan bevisa att de har skyddsbehov. Det handlar mest om hälsotillstånd och om vilken anknytning barnet har fått till Sverige, jämfört med anknytningen till utvisningslandet. Den här möjligheten var nästan borta under den tillfälliga lagen men har nu kommit tillbaka. Kraven är ändå höga. Det rör sig oftast om barn som bott många år i Sverige i skolålder och tonåren och som inte har någon anknytning kvar i föräldrarnas hemland. Allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar vägs också in, men knappast utan att det också finns en anknytning eller att barnet får behandling här som fungerar.

Humanitära skäl för vuxna: Vuxna kan få uppehållstillstånd av “synnerligen ömmande omständigheter”, om de inte kan bevisa att de har skyddsbehov. Men ribban är mycket hög. “Synnerligen” ömmande omständigheter innebär att situationen är ännu allvarligare än “särskilt” ömmande. Livshotande sjukdom som över huvud taget inte kan behandlas i utvisningslandet kan vara en synnerligen ömmande omständighet.

Nytt: Särskilt ömmande omständigheter för vuxna. Vuxna som har haft uppehållstillstånd i Sverige kan få tillstånd av särskilt ömmande omständigheter (alltså lite lägre krav) om de inte kan få fortsatt tillstånd av de ursprungliga skälen. En förutsättning är att de har en särskild anknytning till Sverige. Denna “humanitära ventil” har kommit in i lagen för att motverka oönskade effekter av att alla tillstånd är tidsbegränsade. Det kan till exempel vara en ung vuxen som har haft uppehållstillstånd på grund av ett skyddsbehov som bara gäller barn och som därför riskerar utvisning efter 18-årsdagen. Ett annat exempel är en person som misshandlats i sitt äktenskap och som därför inte kan få förlängt uppehållstillstånd som anhörig. En tumregel är att personen bör ha haft uppehållstillstånd i minst två år, men anknytningen kan ha påbörjats under tiden innan personen fick tillstånd. Personer som har haft uppehållstillstånd enligt gymnasielagen kan eventuellt omfattas om de studerat minst två år, men det krävs alltså både en “särskild” anknytning och att omständigheterna är “särskilt” ömmande. Ytterligare ett exempel är en person som haft uppehållstillstånd mycket lång tid utan att lyckas få permanent tillstånd och skyddsbehovet efter många år inte finns kvar.

Övriga skyddsbehövande

Kategorin “övriga skyddsbehövande” har tagits bort ut utlänningslagen. Från början tillämpades denna beteckning för relativt många som flytt från väpnade konflikter, men de flesta av dessa har de senaste åren definierats som alternativt skyddsbehövande. Därför berör förändringen få individer. Kategorin användes dock även för vissa statslösa som inte kunde väntas få skydd i det land där de vistats tidigare.

Genom att “övriga skyddsbehövande” tagits bort finns inte någon särskild paragraf kvar för flykt från miljökatastrofer.

Gymnasielagen i ny form

I och med att den tillfälliga lagen har upphört att gälla försvann även både “den gamla gymnasielagen” och “den nya gymnasielagen”. Dessa var inte självständiga lagar utan ingick som paragrafer i den tillfälliga lagen. De paragrafer som fortfarande är relevanta har flyttats över till en egen lag: Lag (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. Den innehåller i princip inget nytt utan samma villkor gäller fortfarande för de personer som har tillstånd enligt gymnasiereglerna och behöver förlänga dessa eller ansöka om permanent.

Läs mer här på FARR:s hemsida om förlängning och permanentning enligt gymnasielagen!

Nyheterna för denna grupp finns även i den ändrade utlänningslagen, framför allt möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter om det inte skulle vara möjligt att få fortsatt tillstånd genom gymnasiereglerna.

De som ska förlänga sitt tillstånd har rätt att i första hand få ansökan prövad enligt utlänningslagen och om detta inte går, pröva förlängningen enligt gymnasiereglerna. För dem som ska ansöka om permanent tillstånd och inte har något annat skäl för sitt tillstånd än studierna är det istället gymnasielagen som ska användas i första hand.